Barnen somnade först då vi närmade oss Stockholm men sen sov de hela vägen fram till Nyköping.
Där stannade vi till för mellanmål på Mcdonalds.
Inte ett av mina favorit ställen men äppelpajen är helt ok.
Barnen åt sin mellanmål med god aptit och sedan busade de en stund medan vi vuxna fikade färdigt.
Sanna har börjat med något nytt på sistone, att blänga ut folk.Hon satt länge och bara blängde på en äldre dam som satt vid bordet bakom henne.
Damen gjorde allt för att locka fram ett leende men lyckades inte.
Hennes "bläng-min" kom sedan fram flera gånger under dagen helt utan anledning.
Väl på den asiatiska restaurangen där vi skulle fira min syster Nadja så intog vi våra platser vid långbordet.Det var första gången som vi fick träffa Patriks, Nadjas sambos, sida av släkten.
Nadja blev väldigt överraskad av att vår syster Heidi kom, men glad var hon.
Här sitter de och poserar för kameran.
Både Sanna och William var jättesnälla under hela kvällen på restaurangen, även om de var lite utråkade från och till då det ju inte fanns så mycket att göra annat än sitta vid bordet och charma folk.
Men några promenader fick de ju ta runt omkring emellanåt så klart.Här går moster Nadja runt med Sanna.
Tur att det fanns många famnar att förflytta sig runt bland.Mormors famn är en trygg plats att vara i tyckte William.
Sanna har börjat ställa sig upp i barnstolen, hemma spänner vi fast henne med remmar men här fanns inga remmar i dessa stolar.
Efter både middag och kvällsgröt och en massa annat smått och gott som de fick smaka på så var det dags för tandborstning.William visar för morfar hur man gör.
Sanna gillar inte att få tänderna borstade alls.Men efter att hon fått protestera högljutt under tandborstningen så var hon nöjd sedan med att få tugga på tandborsten.
Till slut efter mycket god mat och god tårta var det dags för oss att börja långa färden hemåt.Barnens sovtid var ju sen länge förbi men det hade vi räknat in redan i planeringen, så att de sedan skulle sova gott i bilen.
Min tur att köra var det, vilket inte var så trevligt då det för det första var becksvart ute och jag har dåligt mörkersyn och så var det massor av spår med vatten på vägarna.
Så vägen fram till södertälje satt jag på helspänn, men sen gick det bra då det var välbelyst motorväg resten av vägen hem.
William vaknade till precis då vi kom till Märsta men somnade om sen då vi la ner honom i hans säng.
Till slut fick även vi andra träffa John Blund, vilket verkligen behövdes för min del i alla fall.
Var helt slut i hela kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar