tisdag 30 november 2010

Äntligen är den här!

Sen jag var liten har jag gillat "Trolltyg i Tomteskogen".
Har sett den säkert minst hundra gånger! Om inte mer...
Vi har haft den inspelat från tv:n på vhs band vilket blivit lite utslitet, samt haft den på datorn de sista åren, men inte heller den har någon vidare kvalité.
Men nu, idag, damp denna efterlängtade dvd ner i brevlådan:
Föreslog till Tina att vi ska införa en ny tradition på julafton, att se "Trolltyg i Tomteskogen" under eftermiddagen istället för Kalle, men hon ville se Kalle o co också.

Jag är sist uppe igen, mannen la sig tidigt då han blivit rejält förkyld.
Barnen ville inte sova alls ikväll, som vanligt var det Sanna som höll sig vaken längst.
Vet inte vad som farit i henne men börjar bli lite enerverande med hennes skrikande på kvällarna.
Rena protestskrik och inte ledset skrik.
Några tips någon om vad man kan göra för att få henne att vilja sova om kvällarna igen?
Min pappa och Tina kom hem från finland ikväll men fortsatte till Örebro på en gång.
Men de hann stanna till här och äta middag med mig innan de fortsatte bilfärden.
Med sig hade de något jag hade beställt från finland, Mumin blöjor!
Nu kan jag svara "ja" igen då barnen frågar efter Muminblöjor vid blöjbytet...
// Sargit

måndag 29 november 2010

Måndag igen, vart tog helgen vägen?

Då var det dags för en ny vecka.
Numera har barnen nästan slutat fråga efter nappen på dagtid och på morgonen lägger de självmant nappen på hyllan då jag ber dem, för bara några dagar sedan var det skrik och protester då man tog nappen ifrån dem.

WilliamÄLSKAR att dansa.
Då jag kom hem från jobbet så lekte familjen min med trumsettet igen.
Sanna läste bok och William dansade till musiken.
Så sött då William vill dansa med Sanna som inte vill dansa med honom och han fortsätter försöka genom att försöka få tag i hennes händer och hon bara flyttar sig och säger bestämt "neejjjj".
Då inte Sanna ville så övertalade han mig att dansa med honom.
Men då ville Sanna minsann ha mamma för sig själv och försökte gå emellan, så vi dansade alla tre fast inte tillsammans, nänä det går inte. Jag fick turas om att dansa med barnen.
Efter en stund så skulle jag ut i köket för att värma lite middag till mig, då blev William ledsen då han blev ensam kvar i rummet, han ville ha publik då han dansade!
M-P lyckades få honom på bättre humör med lite busande.

Numera så fort vi sätter oss vid bordet så vill barnen att jag ska tända ljusen, inte bara den på bordet utan även dem i ljuskronan.
Båda är nog mest ute efter att senare få blåsa ut ljusen, så söta de är båda två då de försöker.
De verkligen blåser med hela munnen.
Lyckas ibland och ibland tar mina krafter slut, då jag ju måste lyfta dem högt upp, att jag hjälper till att blåsa.

Ikväll bestämde jag mig för att ta ett bad, har inte gjort det på länge.
Så skönt att ligga och lata sig med en god bok i handen.
Förr läste jag ut minst en bok om dagen, numera är jag glad om jag hinner med en per termin...
Inte för att böckerna är mindre intressanta än förr, men mina ögon orkar inte hålla sig vakna riktigt numera.
Men den här nya jag började med verkar lovande.
Ska lägga mig tillrätta nu i sängen och läsa ett kapitel till, eller två...
// Sargit

söndag 28 november 2010

Fika med hembakt igen...

Eftermiddagens planer blev ändrade då Me&and I partyt blev inställt.
Men då jag redan hade börjat att baka och var sällskapssjuk så bjöd jag över familjen Andersson  på fika.
Bara Jane och Linn dök förbi efter en stund i pulkabacken, då Marcus fick vara hemma med Kenneth för han hade feber.
De kom precis då barnen skulle sova middag och jag hade gräddningen kvar av baket.
Jane började som vår tillfälliga hushållerska och hjälpte mig att plocka undan efter lunchen samt att flytta vitrinskåpet en centimeter, så att de extra barnstolarna skulle få en ny plats istället för där de stått på sistone; i vägen.
Tack för all hjälp Jane!
Har tänkt göra det länge men inte orkat då skåpet först måste tömmas, men då vi var två gick det fort.
William vaknade först till Linns glädje då hon ville leka med honom (eller barnens leksaker kanske...).
M-P sov middag han med tillsammans med Sanna i vår säng, då hon återigen inte velat somna.
Vi fick lov att väcka honom så att han inte missade fikat.
Sanna blev också väckt så småningom, så här gosiga är våra små troll med varandra ibland.
De satt en stund och gosade i pappas famn.
Efter lite mera lek för Linn och umgänge med Jane så var det dags för dem att bege sig hemåt.
Men jag hann ta en bild på dem innan de gick i alla fall.
Visst ja, skulle ju dela med mig av dagens bakande också.
Brukar vid jul baka saffranslängder med vitchoklad, så gott!
Idag blev det tre längder och sedan testade jag att göra samma fast bullar av restrerande deg.
En längd gjorde vi av med direkt då jag skickade med lite med min mamma som skulle till mormor och så lite till sjuklingen Marcus och hans pappa Kenneth.
Var sugen på att fortsätta baka en sats till, men jag hade varken jäst eller mjöl hemma så det räckte.
Får bli en annan dag.
Då M-P stack iväg på sin dansträning fick jag nöjet att underhålla mina kära barn samt laga middag.
Idag stod det korvsoppa på matsedeln och det tar ju sin lilla tid att skala rotfrukterna.
Löste det genom att barnen fick stå bredvid på pall och stol och hjälpa till med matlagandet.
Jag skalade och skivade, de la in bitarna i grytan.
Tog längre tid än om jag gjort allt själv men å andra sidan hölls barnen sysselsatta och nöjda vilket är ett stort plus.
Gott blev det, Sanna åt bara korven medan William vägrade ha haklapp på sig.
Visst kunde jag låtit honom äta utan den och kladda ner sig, men då jag redan sagt att man måste ha den på sig så kunde jag ju inte ge med mig sen kände jag.
Men då pappa kom hem från dansen så då dög det minsann att äta upp och ta till och med påfyllning!
Att dansa har de fortsatt med även idag ett flertal gånger, och att trumma.
Flera gånger kom någon av dem och tog mig i handen för att jag skulle följa med in på deras rum och dansa.
Nu är klockan alldeles för mycket, igen, så jag måste natta kudden.
// Sargit

Glad första advent!

Så här mysig första adventsfrukost hade vi på morgonen.
 Efter frukost "tände" vi det första ljuset på adventskalendern.
Sanna vågade inte ta i "lågan" så jag fick göra det istället. Förståndig liten tjej vi har...
 Sedan tog vi ner de första paketen, det hjälpte William mig med.
 I Paketen låg det en varsin leksaksbil till barnen, det vart väldigt uppskattat.
De körde runt med dem på både väggar och golv.
Sen började det urarta då William promt ville ha Sannas bil också och gav sig inte.
Raseriutbrott följde då han inte fick ta den ifrån henne, men efter en stund så löste Sanna det genom att själv ge sin bil till William till låns.
Då blev han nöjd och Sanna blev nöjd då hon fick ha trumsettet vi fick med oss igår för sig själv en stund (inlägg om det kommer så småningom).
Nu ska jag börja baka då jag väntar gäster i eftermiddag.
Ska ha ett Me&I party kl. 15, men få se hur det blir då¨jag fått många avhopp idag på grund av sjuka barn bland annat.
Så är det någon av er som läser detta (känd som okänd) och är intresserade av att komma så hör av er under förmiddagen till min mail, före tolv då säljaren som kommer har långt att åka så jag hinner förvarna om det blir inställt.
// Sargit

lördag 27 november 2010

Dansanta barn

video
// Sargit

Elliot 5 år och Sanna rockar loss

Idag var vi bjudna till Stora Ullentuna på Elliots 5-års kalas.
Kalaset började kl 14 men eftersom varken Sanna eller William ville sova middag så blev vi väldigt försenade och kom inte fram förrens kl 16.
Men sen blev det mycket lek och stoj för barnen.
Här står tvillingarna och beundrar fönsterbelysningen.

När vi fikat och ätit tårta följde vi födelsedagsbarnet upp till hans rum så han fick visa sina presenter.
Både Sanna och William blev överförtjusta inne i Elliots rum, då han har hur många leksaksbilar som helst.
De hade stora bekymmer att bestämma sig vilka bilar de skulle leka med.
Sen plockade pappa Johan fram ett trumspel som Elliot fick för en massa år sedan som han slutat använda.
William bankade en stund på den men tappade intresset för bilarnas skull.
Sen fick Sanna prova...

video
Hon ville bara inte sluta, så när det var dags att åka hemåt fick vi helt enkelt låna med oss trummorna för att Sanna skulle vara nöjd.


//M-P

Pepparkaksbak

Idag var det inplanerat att ha en bakdag hemma, barnen skulle få baka pepparkakor för första gången.
Som sällskap i baket hade vi bjudit över Saga med mamma Johanna och pappa Nisse.
Redan från start så visade våra kära barn att de minsann kunde kavla, de har nog gjort det på dagis antar jag med playdolera eller nåt.
(försökte få in en film här från bakandet men det fungerar inte vet inte varför...)
Men att få till några pepparkakor med formarna var svårare, det var ju så roligt att kavla ju.
Tror Sanna gjorde en halvmåne i början men sen ville hon bara kavla.
Lika för William fast han var mer intresserad av att försöka samla så många formar som möjligt på sin lilla degplätt.
 Saga och William tröttnade snabbare än Sanna på bakandet.
Så medan jag, Sanna och Johanna bakade vidare så sprang de runt och lekte.
Senare då Sanna ledsnade så lyckades vi fånga denna bild då barnen hade väldigt kul med varann.
De satt och vifta med benen och tuggade på tårna med mera medan de väntade på lite frukt.
 Nisse erbjöd sig att laga lunchen då den närmade sig, det tackar vi för, så kunde vi mammor baka slut på degen.
Det blev en väldigt god köttfärssås med spaghetti och alla åt vi med god aptit.
Barnen ville inte alls gå och lägga sig efter denna händelserika förmiddag så det gav vi upp ganska snart.
Tror jag ska införa en tradition att baka pepparkakor dagen innan första advent, det var trevligt.
Då barnen sov senare på kvällen så dekorerade jag det projekt jag började med på förmiddagen.
Mitt allra första pepparkakshus jag bakat själv! (med lite hjälp av min älskling).
Det var mycket bökigare än jag trodde att få ihop bitarna, så muminfamiljen får stå ut med ett lite dragigt hus denna vinter...
// Sargit

fredag 26 november 2010

Nästan barnfridag

Kändes konstigt idag då jag inte träffat barnen så mycket.
Fick min morgonstund med dem och för första gången på länge så var de glada och nöjda på morgonen.
Sanna var lite svårväckt men inte så konstigt då hon ju somnade så sent.
William ville först inte klä på sig utan ville hellre leka i deras rum.
Han har numera lärt sig öppna dörrar, vilket gör att jag har svårt att hindra honom att ta sig in i och leka när vi ska klä på oss. Så fort jag hjälper Sanna på med något plagg så smiter den unge herrn in på deras rum.
Men till slut kom vi iväg och då vi har så trevliga grannar så fastnade vi utanför huset några minuter extra innan vi kom iväg till dagis, sena som vanligt...
Sanna har lärt sig något nytt hon med, hon kan dra ner och upp dragkedjan i sin huvjacka.
Det roade hon sig med medan jag jagade William imorse.
Då det ju är fredag så hämtade jag barnen tidigare än vanligt.
Vi åkte direkt hem till min mamma för hon skulle vara barnvakt medan jag och M-P var och handlade lite inför jul m.m.
Jag var kvar en stund så att barnen hann känna igen sig innan jag skyndade mig iväg.
Kändes konstigt att hämta barnen och sedan åka ifrån dem nästan på en gång.
M-P hade inte slutat jobba än så jag hann titta runt i Väsby C där vi skulle mötas för att fixa några små saker till barnens adventskalender.
Målet var bland annat att fixa en ny telefon till mig då jag skjutit på det alltför länge nu.
Har fastnat för en Nokia N8 men den färg jag vill ha har inte kommit ut än utan släpps först i mitten på december.
Den fanns i en annan färg och jag var nära att gå hem med en idag, men då jag fastnat för just den här gröna så får jag snällt vänta. De ringer då de fått in den.
På hemvägen så stannade jag till på Maxi för att storhandla medan M-P hämtade hem barnen.
När jag kom hem var barnen redo i sina sängar och på väldigt gott mod.
De skrattade och vinkade glatt till mig och jag fick till och med riktiga pussar av båda två innan de vinkade och sa hej hej.
Jag bytte snabbt om och fick klä mig i flera lager då jag inte hittade mina täckbyxor, jag skulle nämligen ut och nattvandra ikväll.
Vi var tre personer idag som var ute och gick i -13 grader (kan ha varit mer, men så kallt var det då vi mötte en polisbil och pratade med poliserna en kort stund).
Inte mycket folk alls ute, de kloka människorna sitter inne i värmen medan vi mindre kloka är ute och går.
Trevligt var det igen att träffa mina vandrarkollegor Patrik och Johnny.
Mycket prat blev det om dit och datt men på något sätt kom barnen på tal med jämna mellanrum, mest från min och Patriks sida då vi är mitt i småbarnslivet.
Senast jag skulle gått var barnen kräksjuka så då kom jag inte iväg...
Vi gick lite över 11 000steg fick jag reda på då Patrik har en stegräknare i mobilen.
Friskt var det och väldigt, väldigt lugnt så vi gav upp rätt så tidigt.
Nu ska jag göra mig iordning för sängen då ögonen går i kors känns det som.
Har förhandlat fram med maken min om att jag får sovmorgon imorgon fram till efter frukost.
Skönt!
// Sargit

torsdag 25 november 2010

Nybakt är godast!

Idag hämtade vaari (=morfar), Tina och Helena barnen på dagis.
Detta för att de skulle åka till finland senare ikväll och Tina ville umgås med barnen så mycket som möjligt innan.
M-P väntade hemma med färdigt kaffe och god tårta, men våra gäster var inte så intresserade av det utan lekte mest med barnen.
Vill passa på att gratulera Helena igen då hon fyllde år igår, Grattis Helena!
Tyvärr hann inte jag umgås med dem då jag kom hem som vanligt på torsdagar strax efter halv sex.
Men jag mötte Bergmans på parkeringen och hann önska dem en trevlig resa i alla fall, samt krama om lilla syrran lite snabbt.
Då jag kom hem från dansen senare på kvällen så åkte M-P iväg på sin träning.
Sanna var fortfarande vaken och inte alls nöjd med situationen.
Blev en hel del turer in till henne.
Helt oväntat hittade jag filmjölk  i kylen (fanns inte där då jag åkte hemifrån) och blev jättesugen på att baka bröd!
Såg efter om allt fanns som behövdes och så satte jag igång med baket.
Medan brödet var i ugnen gav jag upp med Sanna och bar över henne i vår säng, klockan var då tio i tio.
En halvtimme senare sov hon, jag höll själv på att somna också men tur var att jag inte gjorde det då brödet nog inte skulle sett ut så här annars.
M-P kom hem strax efter att jag tagit ut brödet ur ugnen så då passade vi på att njuta av lite thé och nybakt bröd där smöret smälte fort in i brödet, Mums!
Så gott det är med hembakt, varför gör man inte det oftare tro?
// Sargit

Hur gick det här till?

Som vi tidigare berättat så brukar Sanna ofta ta hand om sin bror, ge honom nappen, gå och hämta honom när vi ska iväg nånstans o.s.v.
En något oväntad bieffekt visade sig idag.
När det var dags för välling så satte sig Sanna ner på köksgolvet och började dricka, så jag satte mig bredvid henne.
Sen klappade jag på golvet och frågade William om han också skulle sitta ner bredvid oss.
Han skakade glatt på huvudet och började gå därifrån.
Då klappade Sanna på golvet och ropade "Illiam" varvid William genast vänder om och sätter sig i Sannas knä.
Sen sitter de båda glatt och pratar och dricker välling.
Det känns som att det skevar lite i befälskedjan i det här hushållet:)

// MP

tisdag 23 november 2010

Pysslig kväll

Ikväll då jag kom hem så fick jag en rejäl överraskning, båda barnen sov!
Jag kom ändå hem strax före åtta och det är ungefär den tiden barnen brukar läggas i sina sängar.
Ännu en överraskning fick jag, M-P:s träning blev inställt ikväll så vi fick umgås istället för att mötas i farten vid dörren, nice.
Jag började med ett projekt som jag tänkt göra sen några år tillbaka, en adventskalender.
Då Lina gjorde en till sin dotter (kommer inte ihåg när) så sa jag direkt att en sån vill jag också ha.
Tanken var att göra en då men det blev aldrig av.
Först nu då det är knappt en vecka kvar till första advent så satte jag igång.
Nåja, tjuvstartade igår med att klippa de fyra ljusen till, samt så planerade vi med M-P vad de fyra adventspresenterna ska bli.
Nu har jag hunnit se desperata hemmafruarna samt fortsatt med pysslandet medan resten av familjen sover sött.
Kalendern blir tyvärr inte helt klar ikväll då jag inte hade någon röd tråd till gardinen samt en liten bit tyg till duken, får fixa det imorn.
Hur resultatet blir får ni se på söndag.
Nu kallar sängen.
// Sargit

måndag 22 november 2010

Skiftande humör

Ikväll vid badet var båda barnen på gott humör, speciellt Sanna.
 Men det dröjde inte länge för Sannas del, så fort jag kom in med kameran så ändrades hennes humör och hon sa bara "valmis" (=klar) med ett ledsett uttryck och visade tydligt vad hon ville.
 William gillar verkligen vatten och skulle lätt ha stannat kvar i badet en bra stund till, men då klockan började bli mycket fick han avbryta sitt badande han med till slut.
 Sanna var glad och nöjd så fort hon fick komma upp ur vattnet till mig.
Senare roade hon sig med att göra papperskonfetti av ett kuvert hon hittade på soffbordet.
Nattningen gick sisådär i början, Sanna ville inte sova som vanligt men gav upp till slut.
Funderar på om vi ska sluta med napp till henne då hon med flit slänger den på golvet för att ha en anledning att skrika in oss.
// Sargit

Första pulkturen för denna vinter, men inte den sista...

Imorse innan jag gick från förskolan tog jag denna bild på barnen.
William hade hittat en pulka som han glatt satte sig i.
Jag drog honom en kort sträcka och det såg Sanna och ville också dra sin bror i pulkan.
Men hennes styrka räckte inte riktigt så jag fick hjälpa henne lite men både Sanna och William var nöjda.
Inga protester heller då jag gick därifrån, de hade inte ens tid att vinka.
// Sargit

söndag 21 november 2010

BH-party och frisörskola

Eftermiddagen försvann fort i trevligt sällskap, mycket skratt och lite nytta.
Jag hade nämligen BH-party hemma.
Nyttan var i form av att flera av mina gäster fick lära sig mer om vad man ska tänka på vid val av bh samt så fick de inskaffa sig en ny välsittande bh som kommer på posten så småningom.
Och inte minst hjälpa till att äta upp det goa och söta bakverket... blev lite kvar, så synd om mig som måste äta upp den ikväll ;)
Vi var sju "tjejer" som provade och provade och tror nog att alla lärde sig något nytt och hittade sig någon favorit. Jättekul!
 För min del blev det två nya skapelser som får vara julklapp till mig själv eller till mig från min make vilket som.
Fick ju rabatt som värdinna så då måste man ju passa på.

Under tiden var barnen och min man hos min pappa.
Då vi var så många så tog det sin lilla tid vilket gjorde att tiden gick fort och M-P:s dans skulle ju börja halv fem, som tur var så kunde pappa se efter sina barnbarn själv en stund och så smet Helena från partyt lite i förväg så slapp jag stressa på mina gäster.
Då jag väl kom till Bergmans så hade barnen redan ätit middag men det fanns kvar åt mig med.
Under tiden roade sig barnen med att leka frisör.
Det finns nämligen en korg med en massa olika kammar och borstar i badrummet, den hittade barnen.
De roade sig länge med att kamma sig själv men sedan även varandra, här ser ni Sanna kamma William.
 Och här återgäldar William tjänsten.
 Och lite till, han hann nog inte färdigt i badrummet så han fick fortsätta i vardagsrummet.
 Vaari fick också stå ut med att bli friserad, även om det inte finns mycket att frissera som han sa.

 Sanna inspekterar alla frisörskolans verktyg innan hon bestämmer sig vilket hon ska använda här näst.
 Helena fick också stå ut med att blir frisserad.
Senare dök även M-P upp, han skulle åkt på match ikväll efter dansen, men han hade tittat fel så då fick vi njuta av hans sällskap allihop och jag slapp packa hem barnen och natta dem själv vilket är ett stort plus.
Nu blir det kvällsfika med nygräddade vitlöksbaguetter och thé, mums.
// Sargit

Baka baka liten kaka...

Inatt vid halv ett blev jag klar med bakandet av denna "lilla" bulle.
Idag efter frukost dekorerade jag den med glasyr och florsocker, ser riktigt gott ut måste jag säga.


Men hur den smakar återstår att se, det får mina gäster avgöra som anländer om en timma (mer om det senare), men den är väldigt, väldigt söt då jag råkade mäta fel med sockret till vaniljkrämen (jepp, har gjort den också helt själv).
Min kära familj får inte stanna kvar hemma i eftermiddag, de ska istället iväg och fika hos barnens morfar.
Men de ska få med sig en smakbit av baket så klart.
Till lunch blev det pannkaka och då jag påbörjade smeten så ville båda barnen hjälpa till, det fick dem.
Som ni ser så är barnen påklädda men lilla jag har inte hunnit med det än, hela förmiddagen har bara försvunnit.
Här häller William i mjölet...
 medan Sanna rör om smeten.
 Riktigt duktiga hjälpredor, envisa också för då smeten var klar och skulle i formen så blev Sanna arg för hon ville röra mera...
Men hon nöjde sig med att få torka av på spisen och bänken, vilket hon roades av i säkert tio minuter.
Min mamma och syster säger ofta att Sanna liknar just Nadja som liten till utseendet (och till viss del sättet).
Har inte sett det så tydligt förr men på denna bild slog det mig att det är ju en mini Nadja!
Stackars oss föräldrar om hon fortsätter efterapa min syster även till sättet då hon var mer vild än tam min kära syster då hon var liten (har ingen lust att klättra upp i höga träd och hämta ner bitar från nya byxor till exempel, eller vad säger du Nadja ;) )
Nä, nu ska jag plocka fram lite kaffekoppar med mera så allt är förberett sen.
// Sargit

lördag 20 november 2010

Snabbvisit från Gotland

Ikväll fick vi besök av min bror och en av hans söner.
Min brorson Benjamin fyllde nämligen år tidigare denna månad och som födelsedagspresent fick han biljetter till en hockeymatch mellan Djurgården och Modo.
Så i morse satte de sig på båten över till fastlandet och vidare till Hovet för att titta på när Djurgården slog Modo med 3-1.
Därefter behövde de nånstans att sova så de dök upp i märsta framåt halv 8 på kvällen.
Tyvärr blev det väl inte nån längre tid att umgås då de ska iväg med 12-båten från Nynäshamn, och därför måste sitta på 9-tåget mot centralen i morgon bitti
Men man får ta till vara den tid som erbjuds då vi inte träffas alltför ofta.
Som avslutning än bild på brorsan, trött men nöjd över segern.
(Märk väl att T-shirten han har på sig har en text som ingen av oss riktigt förstod vad den innebär, nån som har nåt tips?)

// M-P

Legobygge

För en tid sedan fick vi legobitar (Duplo) av vår vän Marina.
Idag så diskade vi av dem och sedan la jag dem på en handduk i hallen för att de skulle torka.
Det tog dock inte alltför lång stund innan tvillingarna hittade legot, och sen fick vi bokstavligt slita dem därifrån.
 För ovanlighetens skull var det Sanna som var mest hängiven i byggandet, annars brukar ju William vara mest glad i det.
 Hon lyckades faktiskt bygga ett rejält legosvärd som hon stolt gick runt med.
Att det sedan föll i bitar med jämna mellanrum bekom henne inte nämnvärt.
Hon skrattade bara och byggde ihop det igen.

// M-P

fredag 19 november 2010

Vart tog denna dag vägen?

Som jag misstänkte, och skrev i förra inlägget, så var Sanna trött.
Hon somnade ganska fort i min famn i soffan, men hon var inte den enda som somnade.
Jag vaknade halv tolv och blev lite stressad då jag insåg vad klockan var.
Men skönt var det att sova ut...
Snabbt fixa lunch till oss innan vi gav oss iväg till Märsta C då jag hade tandläkartid där.
Min mamma följde med och såg efter Sanna undertiden.
Väl hemma igen så hämtade jag William från dagis medan min mor gick in med Sanna, som inte var riktigt nöjd med att inte få vara i min famn.
William var på gott humör och ville inte alls gå hem föränn jag nämde att Sanna var hemma och väntade.
Då fick han plötsligt bråttom och sa "xganna, xganna" flera gånger under promenadern hem (svårt att skriva hans uttal på Sanna).
Att hämta barn från dagis utan vagn är något jag inte kommer göra i första taget igen.
Det slutade med att jag fick bära honom hela vägen hem.
Efter mellanmål och fika dök min pappa upp också.
Han blev väl mottagen av barnen som vanligt.
Då min mamma åkt hem (kiitos avusta äiti) så underhöll min pappa barnen medan jag förberedde potatisen inför dagens middag, Moussaka.
Då jag kikade in i barnens rum så möttes jag av denna syn.
Då potatisen var skalade och skivade satt vi alla i vardagsrummet och lekte och pratade i telefon.
Sanna ville nämligen ringa och prata i telefon, först pratade hon med M-P sedan med Tina,
Sen ringde jag upp min syster Heidi som fyller år idag.
Paljon onnea vielä kerran Heidi!
(Är så stolt att jag för en gångs skulle kom ihåg att ringa på rätt dag...).
Så klart ville Sanna och William också prata lite, båda avslutar samtalen i telefon med att vinka och säga "hei hei", så sött.
Här busar (dvs kittlar) morfar med William.
 Men så klart myser de också med varandra.
 Under tiden jag pratade med Heidi i telefon så blev Sannas kropp helt slapp.
Hon somnade i min famn.
Och då morfar underhöll William så passade jag på att läsa tidning en stund. 
Då M-P kom hem från jobbet (via affären) så lyfte vi över Sanna i hans famn så jag kunde börja förbereda middagen.
Hon reagerade inte alls utan sov lugnt vidare.
 Hon sov så djupt att hon inte ens vaknade senare heller då M-P la henne ner på soffan.
William njöt av morfars uppmärksamhet men lekte ändå ganska självständigt med sitt egna lilla zoo.
 Han ville hjälpa till med städningen också fast vi redan fått städat alla golven idag.
 Efter middagen åkte pappa för att hämta Helena medan jag badade barnen och M-P skötte disken.
Pappa och Helena kom tillbaka lagom till att ta emot två rena men blöta barn.
M-P tog nattningen ikväll.
Båda barnen somnade fort så vi vuxna tog fram Settlers och spelade två omgångar.
Tyvärr så vann inte jag, men jag var nära.
Undrar vart min tur i spel tagit vägen då jag förut vann väldigt ofta...
Nu har M-P spelat klart på "Guitar Hero"  så vi ska väl göra oss iordning för träffen med John Blund.
// Sargit

Febrig Sanna, igen

Imorse hade Sanna feber igen. Stackarn.
Tur att jag ändå hade ledig dag så vi slapp puzzla ihop hemmavarandet.
Men nu blir det ju lite ändringar i planerna för dagen, får nog inte mycket röjt i sovrummet då Sanna är rätt så grinig och famnig då hon är sjuk.
Då vi lämnat William på dagis så piggande hon dock till en aning, men det gick snabbt över då vi kom hem igen.
Hela vägen ropade hon frågande efter sin "Illiam", det fortsatte hemma.
Inte ofta de är ifrån varandra så här då de oftast insjuknar samtidigt.
Både Sanna och William har även börjat sen ett tag tillbaka att frågande säga "pappa" då inte han är hemma, och därefter "mummu" eller "Kai" alt "Vaari",  och så får man förklara att pappa är på jobbet, mummu är nog hemma osv...
Nu ska Sanna och jag mysa i soffan, tror hon kommer somna snart.
// Sargit

torsdag 18 november 2010

Småplock

Jag och mannen möttes i dörren ikväll som vanligt på torsdagarna.
Innan jag bänkade mig i soffan så småplockade jag lite för att ha mindre att göra imorgon då jag ska ha min städdag hemma.
Detta är vad jag fick ihop från vardagsrummet ikväll.
Fick även ihop en bunt med papper av olika slag till pappersinsamlingen också samt lite skräp och disk.
Så imorgon behöver jag inte småplocka i vardagsrummet utan kan direkt ta tag i katastrofrum nr1, vårt sovrum, rummet som gud glömde eller rummet där allt-som-inte-får-plats-någon-annanstans-hamnar.
Ja, ni förstår...
Ska se om jag hinner avsluta det jag påbörjar imorn, återkommer om det.
Nu ska jag lägga mig då jag är väldigt trött pga sömnbrist, Sanna bestämde sig återigen för att ha sovit färdigt vid halv fyra imorse... M-P berättade att hon hade suttit upp i sin säng och sagt "pappa, pappa, pappa" en bra stund innan hans hjärta smälte och han hämtade henne till vår säng.
Först ett tag efter att M-P gått till jobbet somnade hon tungt igen.
Sen var hon väldigt svårväckt då det var dags att påbörja dagen.
// Sargit

Syskonmys i soffan

Ikväll, medan jag var på dansen, så hade Sanna och William en mysstund i soffan.
M-P hann filma med sin iphone en stund.
video
Våra små sötnosar...
// Sargit

tisdag 16 november 2010

Envisa Sanna

 Imorse då vi skulle till förskolan så gick allt rätt så smidigt.
Napparna lämnades självmant på bordet i hallen och kläderna höll barnen nästan på att hoppa i av sig själva.
Båda barnen går glatt ut genom dörren, Sanna släpandes på båda ryggsäckarna, och går fram till cykelförrådsdörren där vagnarna förvaras.
William vill, som vanligt, direkt upp i vagnen medan Sanna svarar bestämt "Nej" på frågan om hon vill åka vagn.
Och ett bestämt "Jaa" svarar hon på frågan om hon vill gå, samt återigen "Nej" på frågan om jag ska ta ryggsäckarna och hänga dem på kroken på vagnen.
Sedan börjar hon med bestämda steg, med ryggsäckarna i släp, gå iväg mot dagis.
Efter ett tag lyckas jag övertyga henne om att ge ena ryggsäcken till mig och ta den andre på ryggen, då jag var lite orolig att de kommer slitas fort om de blir släpade en längre stund.
Men med denna fart så är jag glad om ryggsäckarna överlever fram till sommaren, då Sanna gärna släpar med sig dem då och då.
Senare fick jag vara smärt och smidig då jag skulle låsa upp bilen, dörrarna hade nämligen fryst igen!
Så jag fick klättra in genom bagaget.
Detta fick jag upprepa ikväll då jag skulle hem från jobbet...
Nyckelhålet på förardörren fungerade inte alls idag, så de gånger jag åkt iväg har jag fått gå runt till passagerar sidan och låsa/låsa upp.
Imorn ska jag komma ihåg att be M-P lämna "blipblip" nyckeln hemma (den man låser upp/låser bilen med en knapptryckning).
Träffade på vår trevlige nya granne, som vi samspråkat med då och då i trapphuset, då jag kom hem.
Jag hann umgås i några korta minuter med min make innan han skyndade sig till sin träning.
Medan jag pratade med grannen så smet Max ut i trapphuset och in till henne!
Han bara knatade in som om han bodde där, det tyckte vi alla var lite roligt och så undrade vi om de ville ha en katt...
Detta oväntade besök resulterade i att vi fick se deras nyrenoverade lägenhet som är precis som vår fast spegelvänd.
De har totalrenoverat den då de flyttade in och det var jättefint, blev särskilt förstjust i deras badrum.
Föreslog till M-P att kan vi inte göra om vårt badrum, men fick bara en konstig blick till svar (hihii...).
Bjöd in henne också att se hur vi har det, med stöket och allt.
Få se till att bjuda över grannarna en annan gång på fika och då ha hunnit röja undan lite så det inte ser ut som ett bombnedslag som idag.
Förstår inte att vi precis har städat bara för några dagar sedan och det ser redan ut som det gör...
Barnen var fortfarande vakna och hade inte alls tänkt sova, så till slut körde jag nattningsprocessen med saga m.m. en gång till fast M-P redan gjort det innan.
Det fungerade.
De sov i hela trettio minuter innan Sanna började kinka och gny.
Till slut tog jag henne i famnen och gick runt och tröstade men hon ropade bara på pappa.
Mamma dög inte ikväll.
Efter en bra stund så satte jag mig med henne i soffan medan hon fortsatte gny oroligt.
Som om hon hade ont men ändå inte. Konstigt.
Till slut efter en timma så slocknade hon av ren utmattning.
Denna syn mötte M-P då han kom hem från träningen, då jag inte vågat röra på mig när vår envisa dotter äntligen somnat.
// Sargit