tisdag 30 mars 2010

Första fingermålningen

Idag var det dags för Sargit att åka på återbesök för att kolla lite värden efter sin operation.
Så efter att William och Sanna "inventerat " innehållet i vagnen och godkänt det, så åkte vi iväg, först för att hämta Sargit på jobbet och sedan bar det iväg mot Karolinska i Solna.
Besöket gick väldans fort och allt såg bra ut.
På vägen hem mellanlandade vi på Max för lite lunch.
Detta kommer dock att begränsas från och med nu då barnen har blivit mycket förtjusta i pommes och vill absolut inte äta något annat, när de ser att det finns på bordet.
Så för att distrahera dem så att de åt av sin egen lunch fick de leka med sugrör.
Mycket uppskattat.
Väl tillbaka i Märsta skulle Sargit jobba vidare så efter att jag släppt av henne så åkte jag och barnen vidare till Valsta kyrka för att vara med på pysselstund på öppna förskolan.
Där fick Sanna och William pröva att måla med händerna.

video

Rätt intressant att se att deras sätt att måla speglar deras personligheter ganska bra.
Sanna blev mer nyfiken på att undersöka färgerna och hur de fastnade på fingrarna medans William ganska snabb upptäckte glädjen att kladda med färgerna så mycket som möjligt.
Här har vi Williams konstverk.
Och här har vi Sannas lite mer behärskade tavla.
Medans jag plockade ihop efter målningen så passade barnen på att utforska omgivningen.
Sanna hittade några spännande lådor.
Medans William hittade upp i Moas famn där han satt en bra stund och myste.
Vid 4-tiden bröt vi sen upp och åkte hem.
Barnen måste varit väldigt trötta efter dagens äventyr för efter bad och kvällsgröt somnade de nästan omedelbart.

/M-P

En cykel för oss?

Roade mig med att surfa runt lite på diverse sidor och hittade den här .
Vore det inte för att denna cykel är långt över vår budget, så lätt att vi skulle ha en sådan!
Var bara tvungen att visa den här...
Har ett svagt minne av att ha sett liknande förut då jag fått ett mail från Lina tror jag men tänkte inte mer på det föränn jag sprang på deras sida idag.
// Sargit

måndag 29 mars 2010

Egentid

Idag har jag provat på att vara ensam med ett barn, då Sargit tog med Sanna till Saltomondale.
William verkade lite förundrad till en början över att syrran inte var där.
Men sen insåg han att han hade min fulla uppmärksamhet varvid han for runt som en orkan i lägenheten.
Han hade hur kul som helst, så även jag.
Sen avslutade vi "killkvällen" med lite mys i soffan.
När Sargit och Sanna kom hem igen fick jag höra att även Sanna stortrivts under deras utflykt.
Antar att det är nåt som vi får göra lite oftare, att åka iväg med ett barn åt gången för att kunna ge mer egentid så att säga.
Nåväl, som avslutning kan jag berätta att det tar ganska exakt en och en halv timme att gå från oss till Ica maxi Arlandastad.
Det blev dagens promenad, dock var det lite för långt för att gå tillbaka så jag provade nåt nytt.
Nämligen att åka buss ensam med tvillingarna.
Det gick faktiskt över förväntan, de blev bara griniga på slutet strax innan vi skulle kliva av mest på grund av att de var duktigt uttråkade.

//M-P

Papperskonfetti

Ett bra tips kan ju vara att hålla barnen borta från näsdukar...

//M-P

söndag 28 mars 2010

På högmässa med barnen

Morgonen började lugnt.
Barnen vaknade som vanligt, M-P var snäll och klev upp med dem så fick jag slumra en stund till.
Kliver upp då jag hör William ramla och slå sig i vardagsrummet medan M-P byter på Sanna.
Sen leker jag med barnen medan M-P tar en dusch.
Förbereder gröten och hoppar själv i duschen medan M-P tar över frukost förberedelsen.
Men sen hände något.
M-P kommer in och talar om att klockan visst inte är nio som vi trott utan tio!
M-P skulle varit vid hamnen klockan tio för att hämta min mamma som ringt och undrat var han var.
Ooops...
Plötsligt hade jag trettio minuter på mig att duscha klart, klä på mig, mata barnen, klä på barnen, packa skötväskan klar samt ta oss ut genom dörren.
Dömt att misslyckas, men inte långt ifrån. Missade min deadline med en kvart.
Kom därför tio minuter sen till gudstjänsten, så jag och barnen satte oss där det fanns en stol ledigt, längst bak, nära dörren bredvid min kollega Anna-Karin (som älskar små barn bör nämnas).
Så fort jag kommit in så kom hon och frågade om det var ok att ta upp barnen eller om de skulle sitta kvar i vagnen.
William satt nöjt hos henne en stund och lyssnade på kören.
Men sen blev han ledsen och fast Anna-Karin försökte trösta så fick jag till slut ta honom.
Men Sanna var så glad så för då fick ju hon ge sig ut på äventyr med Anna-Karin.
William var lite otröstlig och kinkig från och till, men rätt nöjd blev han då han fick sitta själv i en stol.
Det var barnens första mässa och så klart gick vi fram till "deras" präst Eva som var där denna dag (Eva har jobbat i Valsta i flera år och var det var hon som döpte Sanna och William, men jobbar i stiftet med ärkebiskopen numera).
Sen började båda barnen ledsna och ville bara vara i min famn, ingen annan dög.
Till slut sa min rygg ifrån, för det gick inte att sitta på stol med båda i famnen för då kom de för nära varann och bråkade om napparna eller så blev Sanna arg helt enkelt då William råkar nudda henne.
Så jag gick ut i vapenhuset och la ner dem i vagnen och började rulla runt dem där.
Då gudstjänsten var slut blev det någon minuts paus innan ärkebiskoppens visitationstal.
Barnen blev nöjda ganska så snart efter att jag börjat köra runt dem, men då hade någon redan stängt dörren till kyrkorummet.
Så istället för att orka öppna dem igen så gick jag ut istället och skippade talet helt (får väl höra vad han sa på något sätt senare).
Men det var ju bra egentligen för då var jag först in i församlingsalen och kunde anektera de enda tre barnstolarna som fanns där till oss och Beutlers (istället för att själv behöva hämta fler från barnlokalen) och förbereda i lugn och ro inför lunchen.
Tar ju en stund att ta fram stolar, lyfta barnen till bords och plocka fram allt.
Snart nog så fylldes salen av folk.
Tur att M-P kom lagom till matningen.
Efter maten så fick de även mackor som serverades till alla.
De var jättegoda tyckte alla tre barnen.
Svich sa det så var mackorna borta.
Elin hade varit på söndagsskolan idag och hade haft jättekul.
De fick visa upp intåget i Jerusalem för alla under kyrkfikat vilket hon tyckte var jättespännande.
Tyvärr missade jag det då jag höll på att mata barnen.
Efter att ha varit sociala ett bra tag så började både vi och barnen visa trötthetstecken.
Så vi packade ihop oss i bilen och åkte hem och la oss hela familjen.
Och gott sov vi.
Skönt att ha en eftermiddag då det inte var något inplanerat på, enda nytta utöver matlagningen vi gjorde var att tvätta två maskiner trettitvätt.
Mycket lek i barnens rum och så klart bad för barnen på kvällen.
Nu har jag suttit här alldeles för länge känner jag då kroppen protesterar.
Men har hunnit blogga ikapp iaf.
Ska väl krypa till kojs och samla krafter inför en ny vecka med påskvandringar med mera.
Men snart så är jag lång ledig då jag har påsklov!
Rätt så praktiskt att kunna ta ut kompen under loven då det oftast inte händer så mycket.
Har bara onsdag eftermiddag under påsklovsveckan inbokat med jobb då ska jag bowla med ungdomsgruppen.
Ska bli så skönt!
// Sargit

lördag 27 mars 2010

Nu går jag! Och lite annat...

Imorse var det väldigt segt att komma upp, tack gode Gud att barnen vaknade först vid åtta och inte vid sju.
Med M-P på vift så fanns det ju bara jag som kunde sköta morgonruljangsen.
Men då klockan närmade sig efter frukost så började jag undra då min man inte hört av sig något.
Vi skulle få gäster idag och vi hade inte hunnit städa färdigt än.
Det visade sig att batteriet på hans telefon dött, berättade han då han ringde från hotellrummet.
Han och några till hade gått och lagt sig vid sju imorse! Efter att först ha ätit hotellfrukost...
Inge synd om han inte fast han inte mådde bäst...
Nåväl, vi hann med det vi skulle, nästan.
Våfflor till lunch som även Beutlers fick njuta av och sedan dags för Me&I party.
Synd bara att det inte var fler som kunde komma men vi som var där fick se fina kläder och fika tosca-äppelkaka (dock lite bränd då jag glömde bort den i ugnen).
Senare kom Arn över för att hämta männen.
Men först fick han också fika så klart.
William blev hysteriskt rädd då han såg Arn kika in i deras rum, han var väl inte beredd på att det var någon mer hemma än vi och Beutlers.
Denna rädsla höll i sig hela dagen och han skrek i panik så fort Arn visade sig för honom.
Konstigt då de ju har träffats förr... Är väl någonslags fas antar jag.
Då männen gett sig av för att tömma det hyrda förrådet som Beutlers haft sina ägodelar förvarade i under visningar och flytt, så åkte Lina iväg för att handla middag till kvällen.
Blev själv med fyra barn hemma, varav en sov mest hela tiden.
Men då passade jag på att filma detta.

video

Han har börjat gå sen före svärmor var här, men bara två tre steg utan stöd.
Men den sista tiden har han vågat mer och mer och nu går han mer än han kryper.
Sanna då? Jo, hon kan hon med men vägrar.
Första gången (för nån vecka sen) gick hon sexton steg utan stöd på raken men efter det har hon vägrat nästan att stå för att inte tala om att gå.
Längst möbler går hon ju men vill inte ens försöka utan stöd.
Hon fick väl en skrämselchock eller något.
Däremot så klättrar både hon och William mer än gärna till vår förskräckelse.
Ett av "klätterställena" har sen länge varit detta bord. Men sen idag kan de även klättra upp i soffan utan hjälp.
Och ta sig ner själva också.
Trion i hallen i väntan på besök kanske?
Här läser Sanna i ett av mina barndomsböcker, enligt datumet så har jag fått den år 1981.
De flesta av mina barnböcker har jag kvar och numera återupplever jag dem på kvällarna då jag läser sagor för barnen vid läggdags.
Hemma hos Beutlers på kvällen så fick männen bygga ett hinder i hallen för nyfikna barn medan de bar in möbler och kartonger.
Men det var inte så populärt då barnen ju ville gå dit de inte fick.
Här har Emma "fastnat" mellan väggen och kartonger.

Tur att gudfar var där för att rädda henne.
Att ett rör kan vara så underhållande.

video

video

På kvällen då barnen äntligen somnat (Sanna hade svårt att somna, igen...) så firade vi vuxna, och Elin, Earth Hour med levande ljus, tänd brasa och ostbricka med kex.
Elin ledsnade efter en stund på mörkret och ville tända lamporna men istället fick hon en ficklampa att leka med.
Men inte långt därefter så gick även hon och la sig.
Våran Earth hour varade till strax efter midnatt.
Sedan packade vi in barnen i bilen och körde hem i natten.
De sov som stockar och reagerade ingenting alls varken under påklädningen, hem resan eller avklädningen.
Även vi vuxna sov gott då vi väl kröp till kojs.
// Sargit

fredag 26 mars 2010

Vardagen som varit

Tisdagen tillbringade min familj hemma, själv var jag borta hela dagen, barnen sov då jag gick och sov då jag kom hem.
Den första riktigt långa dagen utan att jag sett barnen mer än sovandes.
Annars då jag har långa dagar brukar jag hinna smita ifrån och äta lunch eller middag eller leka en stund med dem ifall de är på öppna förskolan.
Men inte denna tisdag.
Frågade M-P vad de gjorde då men så långt sträcker sig inte hans (eller mitt) minne.
Men enligt de bilder som tagits så lekte de förnöjt med lego och klossar.
De vet hur man ska göra men får inte riktigt till finliret med legot än, men försöker gör de.På onsdag slutade jag lite tidigare på eftermiddagen, men då åkte jag till min pappa där resten av familjen redan befann sig.
Tina kom från Örebro och ville så gärna träffa barnen (inte sin favorit syster då alls, så viktig är jag för henne hihii) innan hon, pappa och Helena skulle åka till finland på kvällen.
Så barnen lekte och hade hur roligt som helst och så åt vi middag allihop innan det var dags för dem att ta sig till hamnen.
Tyvärr fotade vi bara med Bergmans kamera och hann inte föra över bildena till våran.
M-P tog en promenad med barnen som behövde sova, själv åkte jag i förväg för att hinna röja lite och byta om själv då Beutlers skulle komma över och hemmet såg ut som om en orkan dragit fram där, rättare sagt två orkaner...
Då Thomas Elin och Emma kom så gick jag ut till den väntande Lina då hon och jag skulle till deras gamla hus och flyttstäda.
Under tiden lekte och busade barnen med varandra, de känner varann som syskon nästan då vi ju umgås rätt ofta med varann.
Ska bli intressant att se hur trion blir då de blir äldre, om de släpper in fler kamrater i gänget så att säga.
William underhåller sig med en av sina favoritsysslor medan Emma klurar vad pusselbitarna är till för.Sent blev det innan Lina och jag kom tillbaka, då sov de små redan och jag skulle se på Greys Anatomy, men då herrarna och Elin börjat se på film (Jeff Dunham och hans dockor) så hoppade jag över min älskade serie (visste ju att den blev inspelat hos Bergmans...).
Torsdag tog M-P och barnen en tur till Maxi för att handla.
Där invigde de den nya caféhörnan med mellanmål och så fick de mumsa på Pågens gifflar för första gången.
Hmmm... Bilderna att bedömma så var de väldigt goda, men det blir ingen vana för dem att få äta sött då vi helst vill undvika socker så långt det går... Då Bergmans ju är utomlands så måste ju fåglarna deras få lite besök då och då.
Så på fredag tog M-P en promenad med barnen dit och medan han skötte om fåglarna passade Sanna och William på att omorganisera CD-samlingen.
Efter att barnen fått lunch i sig gick de på en långpromenad.
Planen var att möta upp mig på jobbet vid två så att jag skulle sedan skjutsa M-P till Arlanda där han skulle på firma fest, men tidsschemat sprack då jag inte hann klart med allt på jobbet. Kom en halvtimma sen och då var M-P stressad, men han hann innan de började verkar det som då några av hans kollegor stod ute fortfarande då vi kom.
Själv styrde jag kosan mot Öppna förskolan, kände att åker jag hem kommer jag att somna så fort jag sätter mig ner vilket skulle resultera i att barnen härjar fritt överallt utan att jag reagerar.
Så bättre att hålla igång helt enkelt.
Samlingen mot slutet brukar Moa avsluta med att blåsa såpbubblor.
Uppskattat av alla barn.
Men denna gång var Sanna mer intresserad av en bok/häfte hon fått tag på.
William höll sig nära Moa mest hela tiden, här blåser han och Moa bubblor.
William har inte riktigt hajat hur man gör än, tur att Moa kan hjälpa till.
Hemma blev det lite bus och lite gråt då båda barnen plötsligt blev väldigt famniga.
Detta resulterade i att middagen blev rejält försenat.
Inte bra då jag just idag hade en tid att passa, men vad gör man...
Ikväll var nämligen första gången som vi blivit dubbelbokade, M-P på firmafest och jag skulle nattvandra.
Typiskt nog så var min pappa, Tina och Helena i Finland och min mamma i Estland.
Så ikväll var första gången någon annan än släkten skulle vara barnvakt.
Min vän Jane ställde så gärna upp.
Jag var inte alls orolig att lämna barnen i Janes trygga vård, men för att underlätta så ville jag få dem i säng innan jag skulle gå.
Jane dök upp efter att vi ätit middag, sen lekte vi lite med barnen och så innan kvällsgröten var det dags för ett välbehövligt bad för barnen.
I denna bild så ser man hur kusligt lika varann barnen är, vore det inte för smultronmärket så skulle jag trott att det var Sanna på bilden då man tittar snabbt.
Barnen somnade precis lagom till jag skulle gå, fick kämpa längre än vanligt med Sanna så jag blev några minuter sen.
Under kvällen lyckades jag hålla mig ifrån att ringa och höra hur det går, skickade bara en förfrågan via sms en gång.
Duktigt va!
Allt hade gått bra, William hade vaknat några gånger, som han brukar, men somnat om efter att ha fått nappen i mun.
Strax efter halv två på natten släppte jag hem min stackars trötta barnvakt som inte haft ro att sova något.
Tusen tack igen Jane för hjälpen, glöm inte säga till då ni behöver hjälp med Marcus och Linn.

Det var lite om veckan som varit.
Första veckan som vi helt enkelt inte orkat uppdatera bloggen, mest troligt lär det väl bli fler sådanna här veckor.
Bloggen är ju inte bara för att andra ska få se hur vi har det, utan även till för oss att komma ihåg vad som händer och alla barnens "första gången som..." då vi inte är så duktiga på att fylla i deras babyböcker.
Ännu en sak som ligger och väntar, ska nog ta tag i dem strax innan jag tar tag i våra bröllopsbilder...
// Sargit

torsdag 25 mars 2010

Jodå, vi lever...

Vi har haft fullt upp på sistone.
Jag är mitt uppe i påskvandringar för 2:orna här i Märsta och så har vi vår ärkebiskop på visitation i pastoratet.
Förutom detta så ska den ordinarie verksamheten fortgå som vanligt.
Så lite har man ju att göra därav långa, och tidiga, dagar...
Förutom detta så har jag varit och hjälpt Lina med flyttstädning två kvällar nu då de ska lämna över nycklarna imorgon.

Undrar varför det är roligare att städa hos andra än hemma?
Hann faktiskt gå på dansen ikväll också, och trots allt verkar fötterna uppfatta hjärnans kommandon rätt ikväll.
Men ni får vänta till helgen för att få se lite bilder och veta lite om vad M-P och barnen haft för sig.
Han har inte haft någon inspiration att blogga så jag får väl göra ett krafttag i helgen och sammanfatta deras vecka så gott jag kan utifrån de få bilder som tagits.
Nu håller ögonlocken på att sjunka ner så jag får väl krypa till kojs innan jag somnar där jag sitter.
// Sargit

måndag 22 mars 2010

Mellanmål i det fria.

Efter lunchen idag så tog jag den sedvanliga "få barnen att sova"-promenaden.
Idag fick målet bli familjen Beutlers nya hus.

När de nu flyttat bor vi i princip så lång ifrån varandra som man kan utan att flytta ifrån Märsta.
Så det blev en ganska lagom entimmes-promenad.
Väl framme så var det snart dags för mellanmål, vilket Thomas tyckte att vi kunde ta utomhus för ovanlighetens skull.
Det visade sig att han vart riktigt duktig på morgonen och skottat upp gångbanan till en lekplats alldeles i närheten och även röjt ett område så att vi skulle få plats med barnvagnarna.
Ett mycket trevligt initiativ måste jag säga.

Till mellanmål blev det yoghurt till minstingarna och nyponsoppa till Elin.
Jag och Thomas nöjde oss med kaffe.
Med sig hade Thomas även en burk med pepparkakor som vi alla förnöjt mumsade på.
Sedan hjälptes vi åt att frilägga "cykelkarusellen" till Elins stora glädje. Allt som allt var det mycket trevligt att bara sitta där och njuta av tillvaron.

//M-P

söndag 21 mars 2010

Våffelpremiär

Idag jobbade jag (för ovanlighetens skull) och gav mig av rätt så tidigt mot Skepptuna kyrka.
Där skulle "mina" barn från Lunda gruppen medverka i en familjegudstjänst med både körsång och två korta dramatiseringar de övat in.
Försökte få min man att ta sig dit med barnen men då gudstjänsten började redan klockan tio så var det kört för dem att hinna då det ju tar en stund att köra också.
Men de skulle ta sig ut till kyrkkaffet i alla fall om de hann, så att barnen skulle få prova lite våfflor.
De hann komma till fikat men det var på håret.
Det fanns dock några våfflor kvar men inga tillbehör, då skålen med grädden och den med sylten var renskrapade.
Men det gjorde inget då barnen ändå inte skulle fått något.
Sanna älskade våfflor, hon åt med god aptit nästan en hel själv.
Det var bara två "hjärtan" kvar då hon började ledsna.
William var lite mer tveksam till en början, det fanns ju så mycket annat att titta på.
Men precis då vi tänkte ge upp och plocka undan, ja då ville han minsann ha.
Han åt nästan lika mycket som Sanna i slutändan.
Så då vet vi det, våfflor är klart godkänt enligt våra små troll.
Kanske ska grädda några på torsdag om jag hinner...
// Sargit

lördag 20 mars 2010

Lördagsbus

Idag jobbade Sargit hela dan så jag hade en hel dag utan några planer alls och inga tider att passa.
Efter frukosten började barnen så smått ledsna på att vara instängda i lägenheten, så vi bestämde oss för att gå ut i friska luften.
Både Sanna och William slocknade tämligen omedelbart.
Målet med promenaden fick bli familjen Bergman.
Lagom till barnens lunch var vi framme.
Som vanligt glömde jag kameran hemma, så istället fick det bli mobilkameran som användes.

Efter lunchen blev det lek för hela slanten. Även Kai och Helena har en låda i köket som barnen kan dra ut och tömma på "leksaker"
Mycket spännande tyckte både Sanna och William.
Vi riggade även upp ett litet lekbord åt barnen.
Notera att den lilla fåtöljen har använts av moster Tina när hon var i barnens ålder.
Den bär sina år väl.
Sanna blev mycket förtjust i den och vart väldigt upprörd när vi tillslut lyfte upp henne.
Som avslutning innan det var dags att äta mellanmål och röra sig hemåt, blev det lek i Helenas säng.
På hemvägen bestämde jag mig för att ta en längre väg hem och gå via fälten som ligger mellan oss och nya Steningehöjden.
Det blev verkligen en lång promenad då jag upptäckte att den sista sträckan var en milt sagt eftersatt liten promenadväg.
Den har nog aldrig ens sett plogbil så jag kunde se fram emot att ploga mig igenom 10-20cm djup tösnö i sisådär en kilometer.
Insåg ganska fort att jag knappast kommer orka hela vägen så jag fick vända om och gå hela sträckan tillbaka.
Jaja, motion fick man ju och barnen fick sova en stund extra.

//M-P

fredag 19 mars 2010

Tv:n som barnvakt?

Idag så har jag fått höra att barnen har varit lite ur gängorna.
Inatt hade Sanna feber, stackarn, så hon sov i våran säng då hon verkade vakna hela tiden i sin egen. Av någon anledning så sov hon gott mellan oss när hon väl kom till ro.
Eller så sov jag så tungt at tjag inte märkte något.
Men inga fler kräkningar i alla fall och det tackar vi för (peppar, peppar...).
Det var nog bara en kombination av att åka bil och ha feber antar vi...
Barnen tittade på tecknat idag berättade M-P.
Hittills har de inte titta på Tv:n direkt utan mest lekt med fjärrkontrollen eller knapparna bara för att byta kanal och bli glad för att det hände något då de tryckte på någon knapp osv.
Alltså haft Tv:n mer som en leksak och oftast ledsnat ganska fort på det.
Men idag satt de en bra stund framför Tv:n.
Speciellt Sanna var väldigt facinerad av vad som hände på skärmen, fram tills William ledsnade och ändrade kanal.
Sanna grymtade till irriterat, men sedan reste hon på sig och gick därifrån (längst med bordet då).
Efter lunch tog M-P en lång promenad med barnen, han var ute i en och en halv timma och det har jag minsann fått höra sen jag kom hem.
Ett X antal gånger.
Han har lite träningsvärk eller nåt verkar det som...
När jag kom hem så hade jag hoppats att jag skulle hunnit städa lite snabbt hemma innan dagens gäst skulle komma.
Min gudmor Seija skulle kika in en stund hade vi bestämt.
Jag hann vara hemma i tio minuter innan det plingade på dörren så mycket städande blev det inte.
Men hon verkade inte bry sig nämvärt utan gjorde sitt bästa för att locka barnen att leka lite med henne, de var lite blyga och reserverade idag.
Men precis innan hon skulle gå så vågade sig William närmare.
Vid kvällsgröten så ville William äta själv.
Så här gick det.
Då barnen somnat så vet ni ju redan vad vi vuxna gjorde då M-P redan berättat om det.
Nu ska jag krypa ner i sängen och försöka ta ett besök hos John Blund.
// Sargit

Filmkväll, det var länge sen.

Planen var att vi skulle se på film i kväll bara jag och Sargit.
Kan inte riktigt minnas när vi gjorde det sist.
Så jag hade införskaffat lite chips, dip och godis.
Filmvalet blev Arn - Riket vid vägens slut.
Precis innan filmen började tog Sargit denna bild.
Nåja, jag vaknade iallafall till innan förtexterna var slut och jag lyckades faktiskt hålla mig vaken större delen av filmen.

//M-P

torsdag 18 mars 2010

Tillbakablick

Tittade igenom bilderna på min telefon idag.
Det var ett tag sen man tömde den milt sagt, så man fick en liten snabbtur genom det år som gått.
Misstänker att det är några bilder som jag fört över från datorn till telefonen för att kunna visa för folk, vilket gör att det finns en risk att de visats på bloggen förut men det får ni leva med.

Den här bilden togs på nyårsafton-08.
Då den första tiden efter tvillingarnas födsel är något grumlig så är jag inte riktigt säker på vilken tid på dygnet denna bild togs men den är daterad till den 2 januari.
Den nionde januari fick vi åka hem från neonatalavdelningen.
Här har vi barnen precis innan vi lämnade sjukhuset
En gång i tiden hade vi en gunga upphängd som William posserar i men den användes rätt sällan.
Bilder från juni-juli
Tvillingarna spexar lite framför kameran, bilder tagna i september
Sanna hjälper pappa i tvättstugan.

//M-P