onsdag 30 september 2009

Dagens utflykt resulterade i lekkamrater hem

Idag var vi på sopplunch i Valsta kyrkan.
För en gångs skull var vi där bland de första.
Mest för att Delfinen stängde halv tolv istället för tolv idag, så det var ingen idé för oss att gå in dit då vi var där först kvart över elva...
Så vi gick till Knuten (träffpunkt för daglediga där soppan serveras).

Jag hann mata barnen nästan klart innan lokalen fylldes med folk.
Bla kom lilla Saga med mamma och pappa.
Det var länge sen vi sågs , före sommaren om jag mins rätt.
Oj vad stor Saga har blivit. Och gå har hon lärt sig också.
Många var det som kom och hälsade på barnen och tyckte att de växt sååå mycket.
Och visst har dem det då många av dem sett dem senast före sommarn...
Medan mamma åt så lekte barnen med L-Älgen.
Kul hade de då L-Älgen pingla så glatt.
Då vi ätit klart kom lilla Sofie med mamma också till soppan.
Sanna och William började bli lite trötta så jag bestämde mig för att gå på en promenad.
Hörde med Johanna (Sagas mamma) om de hade några planer för eftermiddagen, det hade de inte föränn senare så vi bestämde att de skulle följa med oss på promenaden och sedan hem till oss.
Även Sofie och hennes mamma DJ (osäker på stavningen) följde med.

Alla barnen, förutom Saga, somnade under promenaden i det fina men kyliga vädret.
Väl hemma hos oss så verkade barnen trivas med varandras sällskap.
Saga, som var äldst, knatade runt och var väldigt intresserad av Sanna och William som gick runt i sina gå stolar. Leksakerna var också spännande.
Här ser ni william omringad av tjejerna.

Vi vuxna hade det trevligt vi med och pratade om ditt och datt medan vi höll ett öga på barnen.
William började visa tecken på trötthet i samma veva som våra gäster skulle gå.
Så efter att jag bytt på båda la jag dem i sina sängar och det dröjde inte länge innan både William och Sanna sov.
William verkar trivas att sova tvärs över sängen då han oftast hamnar i denna ställning.
Sanna flyttar sig mer runt, ibland med huvudet i fotändan, ibland liggandes tvärs över sängen och ibland, som nu, med huvudet på kudden.
Måste varit ansträngande att ha lekkamrater på besök.

Framsteg av olika slag

Vid middagen var William lite kinkig, ville inte äta vilket är ovanligt för honom.
Av en slump så började jag gnida hans tandkött och då blev han som förbytt.
Han njöööööt!
Fick hålla på ett bra tag...
Undrar om det har något att göra med att han sovit lite dåligt på sistone, att det kanske är något på väg.
Min käre man hade glömt handla på hemvägen, så han fick åka till affären efter middagen istället.
Sanna fick följa med pappa.
Under tiden så bakade William och jag den där äpplepajen som inte blev av igår.
Fick skala och skära nya klyftor då de andra försvann ;-)
Då M-P och Sanna kom tillbaka så hade vi lite kvällsgymnastik.
Nåja, vi körde hårt med barnen i alla fall.
Men kan tala om att det är inte så lite ansträngade att åla på golvet för en vuxen heller.
Barnen har ju börjat förflytta sig så ikväll lockade vi dem med det dom båda gillar; Kameran!
Efter en stunds övning på var sitt håll (William följde mig och Sanna följde efter pappa) så lockade M-P dem med sin kamera mobil.
De börjar få bra fart numera.
Till slut fick de sin belöning, leka med pappas mobil en stund.
Hoppas den är vattentålig...
Min älskade familj innan pyjamas bytet.
Då barnen väl somnat, ovanligt smidigt ikväll (peppar peppar), så njöt vi av lite äpplepaj (även känd som äppelpaj i folkmun).
Nästan hela pajen gick åt, gissa vem som åt mest?

tisdag 29 september 2009

En dag hemma

Helen, min arbetskamrat, kom på lunch.
Barnen hade precis somnat då hon kom men då de vaknat hans det med mycket lek och umgänge medan vi vuxna svulla i oss en hel vaniljlängd.
Mums. (ok, sparade en liten bit till M-P)
William slog på stora charmen inför vår kvinnliga gäst.Sanna övar för fullt på att förflytta sig.
Idag var det dags att upptäcka vardagsrummet lite närmare.
Det går inte alltid som hon planerat det.
"Hmm... hur hamnade jag här?"
"Jag vet inte hur jag tar mig härifrån! hjälp mig!"
Lite kvällsmys innan kvällsgröten.
Kvällen slutade med att vi fortsatte nöta ut golvet då vi sprang in och ut till William, tills jag ledsnade och han fick sova i mina armar på soffan tills M-P gick och la sig efter spelkvällen.
Själv mumsade jag i mig äpple klyftor medan jag såg på Navy CIS.
Klyftorna skulle egentligen blivit äpplepaj, men det var så gott med äpple efter över fem år.
Upptäckte att min allergi mot äpplen verkar ha försvunnit.
Hoppas den håller sig borta...

måndag 28 september 2009

Träning med pilatesboll? Det ska börjas i tid...

Vilken tur att bollen kommit till användning och inte bara är i vägen...

Ny morgonrutin på prov

Idag testade jag en ny rutin för morgonen för att se om barnen skulle somna lättare på kvällen.
Istället för att ge flaska vid 06.00 då William vaknade första gången, så gav jag honom bara nappen och fick honom att somna om.
Sanna reagerade inte ens.
Nästa gång vaknade båda barnen 07.15.
Jag lyfte ner dem på lekmattan där de fick härja bland leksakerna fram till strax före 08.00, då var det dags för påklädning och frukostgröten.
Det var lite grinigt då William upptäckte vad som var på gång när jag blandade till gröten, men de åt med god aptit båda två.
Det märktes att de var trötta, de är ju vana vid att sova fram till ca 09.00...
Efter frukosten la jag ner dem direkt i deras vagn, det tog inte många minuter innan båda sov.
Då passade jag själv på att duscha och äta frukost innan vi lämnade hemmet, barnen sov fortfarande.
Hör och häpna; vi var ute ur lägenheten 09.40!
Första anhalten var Delfinen där barnen numera känner igen sig så fort vi närmar oss.
Efter en stunds lek och en sångstund var det dags för lunch.
Hade turen att kunna ha barnstolar till barnen fast det var mycket föräldrar och barn där.
Andra anhalten var ett besök på BVC för att väga och mäta våra guldklimpar.
Sanna: 7860g och 66,5cm
William: 9430g och 68,5cm
En promenad efteråt i solskenet fick barnen att somna gott.
Tredje anhalten, tillbaka på Delfinen då det var babyöppet på eftermiddagen.
Lite trötta och griniga var barnen senare på eftermiddagen, det märktes mest då de blev lätt ledsna när någon av de andra barnen (eller någon av dem) tog någon leksak de höll på att leka med.
Så efter mellis började vi röra oss hemåt.
Sova under hemfärden i vagnen tyckte mamma, det tyckte inte Sanna och William.
Men som vanligt somnade båda precis då vi nästan var hemma.
Idag hade jag helt glömt bort kameran så enda bilden jag tog var denna då vi kommit hem.
Den nya rutinen fungerade bra på förmiddagen men eftermiddagen och kvällen var väl lite si och så.
Det var inte lättare att lägga dem ikväll än andra kvällar den senaste tiden, så återigen fick de vara uppe till Idol.
Men vi får väl fortsätta prova några dagar till med morgonrutinen så får vi se vad som händer.

söndag 27 september 2009

Vila på söndag?

Tanken var att kliva upp någorlunda tidigt för att hinna städa hemma lite.
Men sängen var ju så skön, så skön...
När vi väl kom igång så var förmiddagen nästan över.
Men vi hann med att städa badrummet och barnens rum medan barnen sov, så det är inte illa.
Familjen Andersson kom på fika precis lagom då barnen vaknat.
Det tog inte lång tid för Sanna och William att sprida ut sina leksaker igen.
Marcus hittade snabbt en trevlig plats att överblicka läget på.Han lekte även med Sanna och William lite grann då han hann.
Många av leksakerna vi fått kommer från Marcus och Linn vilket visade sig i glada utrop som "det där är ju från oss!"
Vilken tur vi haft som har fått ärva så mycket trevliga leksaker och kläder från vänner.
Vad är det William tittar på?
Jo, det är Jane som hade en liten sångstund och som jag sedan hängde med på.
Är lite dålig på sådant.
Inte att jag inte kan massor med barnsånger men kommer mig inte för att sjunga hemma bara.
Men en sång fick jag till som Jane hade glömt (gissa vilken?).
Den tyckte Linn om och hon kunde rörelserna till den o.
Kenneth lyckades undvika kameran under besöket, men nästan gång så...
Då barnen åt mellanmål började våra gäster röra sig hemåt.
Sen var det dags för Sanna och William att sova en stund innan vi skulle åka till dansen.
M-P hade redan åkt dit tidigare.
Jag hade känt mig lite seg och stannat hemma med våra gäster istället, vilka jag övertalat att stanna kvar en stund till, så att jag och barnen slapp stressa iväg.
På väg till dansen åkte jag förbi Heidi som hade plockat massor med äpplen hos en kompis och undrat om vi ville ha lite.
Fick en stor påse med jättefina (och goda) äpplen som får bli äppelmos och äppelpaj vid tillfälle.
Tack igen för dem Heidi!
Efter några turer på dansgolvet så var det dags att åka hem igen, för det närmade sig barnens sovtid.
I väntan på kvällsgröten satt barnen och underhöll sig med varsin visp.
Kolla in Sannas frisyr.
Medan jag matade Sanna och William, lagade M-P middag till oss (sen middag som vanligt).
Vilken trevlig syn, mannen vid spisen.
Om du tror att barnen ville lägga sig efter kvällsgröten så tror du fel.
De fick istället sitta och hålla oss sällskap då vi åt.
Men till slut kom hela familjen i säng och sov gott nästan hela natten...

lördag 26 september 2009

Hårigt och röjt

Sannas lugg har blivit så långt nu så den hamnar framför ögonen.
Så idag då jag var och handlade, medan Tina och Helena (våra räddare i nöden) satt barnvakt, så köpte jag ett pannband till henne.
Se så söt hon är.Hon verkade gilla den för den fick sitta på tills jag tog bort det innan läggdags.
(Men William försökte däremot få tag på den några gånger...)
"Åh, en kamera! Fota mig!"
Våra små gullungar upptagna på varsitt håll...
William röjde upp i cd hyllan, samma som tidigare av någon anledning...
"Den här skivan hör ju inte hit!
Det är inte country musik...
Så kan vi inte ha det!"
Varefter den skivan flög långt....Sanna gjorde sitt bästa för att undersöka vad det var för form på bygg-koppen.

Vad gjorde pappa då?
Jo, han hade en "gubb" dag/kväll på Öl- och Whiskey mässan
.

P.S.
Missa inte inlägget om igår längre ned på sidan...

Mammas önskan i födelsedagspresent och/eller julklapp!

November och december närmar sig...
Jag ska tipsa alla er som eventuellt har svårigheter att komma på vad jag önskar mig i födelsedagspresent och julklapp:
Storstädning av hela lägenheten! (inkl garderob, skåp och köksskåpm.m.)
JA TACK!
Någon som kanske ger ett presentkort på att dammsuga, någon som vill damma, någon som vill organisera garderoberna osv.
Kanske tom någon som skriver ett presentkort på att komma och hjälpa till med att dammsuga och/eller damma hos oss en gång per månad eller termin?
Är inte det en bra idé så säg?
Kostar inget mer än din tid.
Då skulle vi få trevligt sällskap någon dag samt få mer tid för varandra i familjen.
Jag kan till och med stå för lunch och/eller middag till alla dem som vill komma och städa ;-)

Det här med hushållssysslor har fått ligga lite i lä sen våra små älsklingar föddes.
Vi hade som plan att dammsuga och städa minst en gång i veckan sen barnen kom hem, men jag är glad om vi hinner dammsuga några gånger i månaden.
Nåja, riktig så illa är det inte men då dammråttorna börjar flyga runt i hörnen och rena tvätten samlas på högar (då vi inte har tid att få in dem där de ska vara) och då sovummet ser ut som det där "allt man inte vet vart det ska ligga hamnar där" rummet, ja då börjar jag känna mig lite less.
Och då det finns så mycket som skulle behöva göras så man inte vet vart man ska börja, ja då sätter man sig ner vid datorn eller tv:n då barna sover och försöker förtränga det som är runt omkring.
Eller så gör man som jag gjort så ofta jag kunnat de senaste veckorna,
håller sig hemifrån så mycket som möjligt.
Så min högsta önskan i present/julklapp är just storstädning av lägenheten!

fredag 25 september 2009

En dag i storstaden

Vi kom iväg i hyffsad tid.
Vi lämnade parkeringen kl. 10.00, en halvtimme senare än tänkt men helt klart godkänt.
Morfar kom till oss tidigt, precis innan vi skulle äta frukost.

Då vi kom till gamla stan så åkte vi runt i säkert tio minuter för att hitta en parkering.
Sen gav vi upp och morfar släppte av oss vid slottsbacken, utanför vårt mål finska kyrkan.
Jag gick in med barnen, och efter mycket om och men bar jag båda barnen och skötväskan in till Öppna förskolan i finska församlingen.
Det var inte så barnvagnsanpassat om man säger så...
Jag har bara varit där en gång för flera år sedan, då jag skulle äta lunch med en vän som jobbade där då.
Kände ingen där så det var en ny erfarenhet att komma till en verksamhet ensam med barnen.
Vi kom mitt i sångstunden. Kände igen flera sånger från min egen barndom, det var kul.
Då sångstunden var över var det dags för lunch för de allra flesta, inte för oss dock då barnen åt frukost för inte alltför lång tid sedan.

Istället satte vi oss på lekmattan och bekantade oss med omgivningen och leksakerna som redan var utspridda överallt.
Morfar kom lagom för att dokumentera leken då mamma glömt kameran hemma...
Sanna greppade direkt denna tallrik som hon sedan höll i hårt en lång stund.
Det var väldigt trångt och livat där då många barn och vuxna samsades i ett utrymme som var nästan lika stort som vårat vardagsrum (minus köket).
Men barnen trivdes med att upptäcka allt nytt omkring, även om båda var lite trötta då de inte sovit mer än tio minuter i bilen in till stan, för våra barn somnar inte i bilen i första taget som "normala" barn...
William hittade en klar favorit bland leksakerna.
En sådan där man trycker, vrider, drar ner spak m.m. för att luckorna ska poppa upp och avslöja något djur.
Sanna tyckte också om den så de lekte tillsammans med den en stund innan det var dags för lunch.

Efter lunchen, varefter (och under) jag fick sanera en del runtomkring, så fortsatte leken med andra leksaker.
De har olika sätt att se på telefonen.
Båda vill smaka på den men Sanna inser sina begränsningar och försöker få in luren i munnen...
...medan William gapar efter mycket!
Då öppna förskolan stängde så gick vi runt i gamla stan en stund.
Affärerna där är inte barnvagnsanpassade för fem öre, för att inte tala om tvillingvagnar!
Så då någon av oss ville in i en affär, fick den andre vänta ute med vagnen.
Sen började vi gå mot Gallerian där morfar parkerat bilen.
Under promenaden så somnade båda barnen, Sanna först och William strax efter.
När vi kom fram till Gallerian så bestämde vi oss för att låta barnen sova färdigt så vi gick runt där med.
Vi hamnade på BR där morfar inte kunde låta bli att köpa några leksaker till sina barnbarn.
Sedan gick vi in och kikade på "Gubbdagiset" bredvid, dvs Clas Ohlsson.
Där började barnen protestera lite smått så vi skyndade oss ut igen för att hitta någonstans att ge dem mellanmål.
Det blev till slut mitt i Gallerian där vi till slut stannade vid en bänk där en person till skulle fått plats om tjejen som satt där skulle flyttat på kassen sin.
Men det gjorde hon inte så jag satt på vagnen framför barnen och matade dem innan det till slut blev plats på andra sidan av samma bänk.
Barnen åt med god aptit även om de tittade sig nyfiket omkring.
Under matningen dök Helena upp som hade jobbat färdigt för idag.
Så jag smet iväg till några affärer i närheten medan morfar och Helena fortsatte mata barnen.
Hitta inget av intresse men kul att kika runt lite på egen hand.
Sanna visar inte sin mor något intresse alls då hon sitter i morfars famn.
William vände tom bort huvudet då jag försökte fota honom då han satt hos Helena!
Har mina barn ledsnat på att bli fotograferade av sin mamma tro?
Själv klart måste William få gå själv runt i Gallerian.
Han var jätteduktig på att gå.
Men till slut fick Helena bära honom i alla fall så vi hann titta runt lite till.
Sen var det dags att börja röra oss mot bilen, då vi skulle åka och hämta morfars lastbil från hans jobb.
Mycket trafik på hemvägen, jag är glad att vi inte skulle söderut då det stod helt still på den sidan av E4:an.
En trött William med sin snygga mössa som mormor köpt i finland.
En något tröttare Sanna även hon visar upp vilket land hon kommer heja på i alla tävlingar,
om mamma får bestämma...
En trevlig dag var det, hoppas jag kommer iväg fler gånger till den finska öppna förskolan.

torsdag 24 september 2009

Musikintresset är väckt

Men kanske inte som vi föräldrar önskat. Undrar om han har något emot mina country skivor, eller om han gillar dem extra mycket, då det bara var dem han drog ner...
"Det där var roligt, det vill jag göra igen!"
Nu börjas det, igår DVD-filmerna, idag CD-skivorna.
Vad blir det imorn tro?

onsdag 23 september 2009

Lekkamrat på besök

Idag då vi äntligen kommit iväg hemifrån styrde vi stegen mot Delfinen.
Där träffade vi bla Heidi och Zakarias.
De skulle komma och hälsa på oss idag hade jag och Heidi bestämt igår.
Så efter att Zakarias ätit sin lunch började vi färden hem till oss via affären.
Barnen somnade alla en efter en, mina så klart sist.
Jag och Heidi fick några minuters "vuxen tid" då jag föberedde fika till oss.
Men själv hann jag inte ens sätta mig innan William vaknade.
Det var ändå lunch dags för honom så då fick han äta före Sanna för en gångs skull.
Lagomt till William ätit klart vaknade Sanna och fick även hon lunch.
Zakarias sov längst, men o andra sidan så har han bättre sovrutiner än vad vi har ;-)
Leken började i barnens rum där leksakerna redan låg på golvet efter mogonens röj.
Sanna visar upp sina leksaker till Zakarias.
Som gladerligen tar emot det hon erbjuder.
William visar sin talang i förflyttning, Zakarias är föga imponerad då han själv redan kan gå.Efter en stunds lek med leksakerna så flyttade vi oss till vardagsrummet.
Barnen hamnade i alla fall i samma höjd, nästan...Zakarias hade haft en precis likadan stol som Sanna och han kände igen "styrratten" på den.
Så han och Sanna lekte tillsammans en stund.
William verkar gilla att Heidi busar med honom.
Kittlig är han vår son, om någon nu missat det...
Jag hann faktiskt äta lite blåbärspaj med vaniljsås mitt i barnens lek.
Som jag redan nämnt tidigare så försöker både Heidi och jag hålla oss till finska språket med barnen, men har upptäckt att jag har några luckor i ordförrådet.
Det är ju så mycket enklare att slänga in det svenska ordet då man inte kommer på det finska...
Men vi stöttar varandra så förhoppningsvis blir våra barn tvåspråkiga så småningom.