Lugnet efter stormen, eller något...

Efter en frukost med elva personer kring bordet (fyra hade redan ätit) så var det dags för kramkalas och vinka adjö till Umé borna, gottlännignarna hade vi redan kramat och vinkat adjö till.
Alltid lite sorgset att säga adjö då man vet att det dröjer länge till nästa gång...
Sen tog vi det bara lugnt ett tag, andades ut helt enkelt och struntade i hushållsgörat.

Strax före lunch kom Lina förbi med Emma då hon skulle få vara med oss medan Lina och Thomas hade kalas för Elin med temat wildkids, i regnet.
Blev mycket lek och bus för trion och så klart lite bråk mellan syskonen.
Vi tog senare en filmpaus vilket behövdes för att stortrollen, alla tre, skulle få lugna sig lite.

 Janiina var rätt nöjd och glad idag, speciellt då hon fick vara på sin favorit plats nummer två (nummer ett är i famnen hos någon).
Så här glad kan man vara:

 Och då man ledsnar efter en bra stund och vill bort, alternativt då mamma försvinner ur synhåll,så ser man ut så här:

 Syskonkärlek!

 Barnen fick gå ut en stund före middagen också, då hittade de något intressant att titta på precis utanför vår dörr.

pappa och barn snigel, mamma snigel var tydligen under brädorna enligt barnen.

 Till middag blev det rester från igår, liksom de närmsta dagarna verkar det som.
Majskolvar är en favorit bland barnen som ni ser.

Sen var det dags för alla barnen att bada. Vi upptäckte att Janiina börjar bli lite för stor för badbaljan, vi får väl börja bada henne i badkaret snart.
Men det är ju skönare att stå upp och bada henne än att behöva hänga över badkarskanten.
Kul ändå att se hur hon växer.

 Kvällen avslutades med sagoläsning med pappa M-P.

Då barna somnat så satte jag mig vid jobbdatorn (då vi hade hemdatorn på lite uppiffning hos Thomas) och bloggade lite ikapp, som ni redan märkt.
Blev lite senare än planerat så huvet mötte kudden först vid halv tre på morgonen.
// Sargit