torsdag 7 april 2011

Kort om igår och idag

Igår morse envisades Sanna och William att bära sina väskor själv, inte på ryggen utan i handtaget.
Men då vagnen kom fram ville William så klart sitta i den, men innan så visade han vart väskan skulle hänga; i kroken där deras väskor alltid hänger på väg till dagis.
Sanna gick ända fram till carportarna innan hon bestämde sig för att sitta i vagnen.
 På förmiddagen ringde M-P mig på jobbet, han hade kommit på att han hade ett jobbmöte på sena eftermiddagen fram till sex på kvällen.
Båda vi hade lyckats glömma bort detta så det blev lite ändringar i planerna för min del, då vi brukar hämta barnen vid tre på onsdagar och jag skulle sluta först vid fem hade jag tänkt.
Efter att ha hämtat barnen vid halv fyra så lekte vi en stund, Sanna ute på altanen (där hon även försökte rymma över grannens altan) och William vid matbordet med sin nuvarande favoritsyssla; rita.
Senare så hjälpte Sanna till med dagens middag.
Hon var jätteduktig, hon tog till och med själv mjöl ur glasburken med måttet och hällde i smeten och så hällde hon i mjölken också.
 William föredrog att fortsätta rita.
Medan pannkakan gräddades i ugnen så anslöt sig även Sanna till William vid matbordet och började rita.
De ritade i godan ro så länge att jag hann tömma och fylla diskmaskinen, småplocka undan lite och dammsuga. Jag duschade även deras overaller och stövlar då de tydligen rullat i lera idag.
Då och då fick jag rita någon filur på pappret eller plocka upp en penna eller två.
 Vid ett tillfälle blev Sanna jättearg då hennes orangea penna var borta.
Jag letade under bordet och överallt på golvet men då jag inte hittade pennan så frågade jag Sanna om hon visste vart den var. Då pekade hon på sin bror och sa "Illiam".
William såg jätteoskyldig ut men med den där glimten i ögonvrån som visade att han inte var så oskyldig ändå.
Här ser ni vart han gömt pennan.
Båda barnen skrattade gott åt buset och fortsatte sedan med att gömma pennor under tröjan.
Tog lång tid att övertala barnen att plocka undan pennorna då maten närmade sig klar.
Sanna hjälpte mig sedan att duka bordet, då jag avslöjade vilka våra middagsgäster skulle bli.
Hon dukade allt utom våra tallrikar och glas.
William dukade fram glasspaketet.
 Strax kom Helena in och båda barnen sprang i hennes armar.
De var ute på altanen då vaari kom in och då blev det fart på William, Sanna var inte sämre hon heller.
 M-P kom hem precis då vi ätit klart och strax därefter var det min tur att smita iväg.
Ikväll skulle vi fortsätta öva inför klubbens presentation av convention 2012, som ska ske på årets squaredance convention i Göteborg. Tiden går fort nu snart är det dags.
Jag hann hem till "Greys Anatomy" och "Of the map", men sen somnade jag i soffan.

Idag har det inte hänt något speciellt.
William fortsätter med att bara vilja rita och rita, eller rättare sagt be oss rita det han säger.
Idag har jag ritat följande åt honom: anka, stor anka, mjau, bäbä, muu, stor mjau, stor etana och etana (= snigel).
Flera gånger om!
Men sen att vissa av djuren är knappt igenkänningsbara utifrån mina teckningar är en annan sak, så länge William är nöjd är jag det.
Barnen lekte jättefint tillsammans med lego efter middagen, då passade jag på att smita till min dansträning.
På jobbet har några börjat med en till stegutmaning som jag hakade på, så då måste jag ju dansa extra mycket nu och försöka hitta tillfällen och tid då jag kan gå och få fler steg.
Idag har jag fått 11050 steg vilket känns lite om man tänker på att jag dansat i en timma.
Misstänker att den inte räknat in alla steg, eller så har jag inte rört mig mycket alls utöver dansen...
Nu lite kvällsfika med älsklingen som kom hem från sin träning, sedan sova för att ladda inför morgondagen då jag är ledig och får njuta av mina barns sällskap hela dagen.
Har lite små planer men vi får se hur vädret är och på vilket humör barnen är på och utgå därifrån.
// Sargit

1 kommentar:

Moster Tina sa...

Säg till småtrollen att de ska rita teckningar och skicka till moster! :)(dvs. mamma och pappas oidentifierbara djur vill jag inte ha, haha)