William ville inte alls gå till dagis idag.
Det skar i hjärtat då jag hörde hans gråt om "inte dagis! hemma leka vaari!".
Men då jag tror det är nyttigt för honom att vara själv på förskolan, utan sin syster, och då jag vet att orken inte riktigt skulle räckt till att se efter både en sjukling och en aktiv piggelin så lämnade jag honom där i alla fall.
Min pappa hade kommit på morgonen för att hjälpa till just under lämningen så det var dels därför William var så ovillig att gå iväg.
Sanna och jag mös en stund i soffan och det märktes att hon inte var riktigt sig själv, konstigt vad lite feber kan göra.
Så efter en stund frågade jag om hon ville gå och vila en stund, då stängde hon själv av tv:n och så fick jag bära henne till vår säng där både jag och hon somnade som klubbade sälar.
Två timmar (!) senare väcktes jag av telefonen.
Då klev vi upp och åt en väldigt sen lunch som Sanna bestämt vad det skulle vara, nyponsoppa med glass och macka. Är man sjuk så får man äta det man vill så länge man äter, vilket hon gjorde.
Det skar i hjärtat då jag hörde hans gråt om "inte dagis! hemma leka vaari!".
Men då jag tror det är nyttigt för honom att vara själv på förskolan, utan sin syster, och då jag vet att orken inte riktigt skulle räckt till att se efter både en sjukling och en aktiv piggelin så lämnade jag honom där i alla fall.
Min pappa hade kommit på morgonen för att hjälpa till just under lämningen så det var dels därför William var så ovillig att gå iväg.
Sanna och jag mös en stund i soffan och det märktes att hon inte var riktigt sig själv, konstigt vad lite feber kan göra.
Så efter en stund frågade jag om hon ville gå och vila en stund, då stängde hon själv av tv:n och så fick jag bära henne till vår säng där både jag och hon somnade som klubbade sälar.
Två timmar (!) senare väcktes jag av telefonen.
Då klev vi upp och åt en väldigt sen lunch som Sanna bestämt vad det skulle vara, nyponsoppa med glass och macka. Är man sjuk så får man äta det man vill så länge man äter, vilket hon gjorde.
Sedan var det min tur att åka till jobbet.
Samtidigt gick Sanna, som piggnat till jättemycket och babblade i ett, och M-P iväg för att hämta hem William.
Tur man har ett så pass flexibelt jobb att det funkar att vara hemma ibland utan att behöva ta ut vabb-dagar då man kan jobba igen under andra tider.
Vaari och Helena kom förbi en stund på eftermiddagen vilket barnen var väldigt glada åt och ville inte att de skulle gå.
Båda åt middag som de skulle men William åt som en häst!
Dubbelt så mycket, om inte mer, än vad jag får i mig. Antar att han gillade min köttfärssås och den roliga pastan.
Fortsatte med lite jobb här hemma efter att barnen somnat på kvällen, för annars skulle jag fått det väldigt stressigt imorgon då Sanna får följa med mig till jobbet.
Förhoppningsvis feberfri.
// Sargit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar