tisdag 8 januari 2013

PAPPALEDIG!!!

Då var det alltså dags, nu är det min tur att vara föräldraledig.
Jag har faktiskt sett fram emot det här riktigt mycket.
Igår (måndag) så var det så min första dag hemma med alla tre barnen ensam, vilket fick mig ganska fort att inse värdet av rutiner.
Det blev i stort sett inte ett smack gjort på hela dagen, utan jag satt mest och tittade på medan alla lekte.
Ibland lekte de med varandra och ibland alla var för sig och inte helt sällan fick jag gå in och avstyra bråk mellan dem.
Men tids nog får jag nog kläm på det, så att vi faktiskt kommer ut genom dörren nån gång under dagen.
Idag vart det lite enklare då Sanna och William hade sin första dag på förskolan efter jullovet, vilket gjorde att jag hade en tid att hålla.
Så kl 9 var tvillingarna avlämnade på dagis och jag och Janiina på väg hem igen.
Vi lekte en stund på golvet varvat med lite småplock tills det var dags att bege sig ut igen.
Janiina slocknade i samma ögonblick som jag satte henne i vagnen, vilket gav mig en ursäkt att ta en promenad runt kvarteret innan jag packade in oss i bilen.
Inte helt otippat styrde vi kosan till Sargits jobb då det var sopplunch i kyrkan idag.
Väl där använde sig en nyvaken Janiina av all sin charm gentemot både personal och besökare.
Hon visade bland annat stolt upp att hon går numera, och sen tillbringade hon en god stund att träna i att ta sig upp och ner för trapporna.
Strax efter ett var det så dags att bege sig hemåt och hämta upp Sanna och William för att sedan bege sig upp till Eurostop.
Efter att ha handlat så gick vi som vanligt iväg och lekte på lekplatsen.
Som vanligt hade barnen hur kul som helst men nu tänkte Janiina inte nöja sig med att vara på golvet, istället följde hon med sina storsyskon upp i klätterställningen och efter ett tag började hon också åka rutschkana, ivrigt påhejad av tvillingarna.
De första gångerna stod jag med hjärtat i halsgropen, beredd att ta emot henne om hon skulle halka eller tappa balansen.
Men ju mer hon fick träna på trapporna och rutchkanan desto mer kunde jag slappna av, även om jag såg till att ha en hand nära henne mest hela tiden.
Efter en stund var det en mamma till en två-åring som var tvungen att fråga hur gammal Janiina var, då hennes dotter knappt vågade klättra upp själv i ställningen.
Även om jag vet att Janiina kommer ge mig en massa gråa hår på grund av det, så bara älskar jag hur framåt och äventyrslysten hon är.
Det kommer nog bli ett ganska intressant halvår framöver tippar jag:)

//M-P

1 kommentar:

Nina sa...

jätte fint att du har nu den pappaledig!! Trivs! :) vi här följa med vad händer och hur står det till :)