tisdag 19 oktober 2010

Höll väll inte tillräckligt hårt i tummarna...

Vid halv två ringde de från förskolan och sa att nu hostar Sanna lite väl mycket och tyckte hon borde få komma hem.
Nåja, what to do, what to do... Bara att sätta sig i bilen och åka hem.
Tur att jag hann med det mesta av förberedelserna inför konfirmanderna och morgondagens grupp.
Ringde på vägen för att stressa på min käre make som lovade hinna hem innan jag behövde vara tillbaka på jobbet.
Sanna var rena solskenet då jag kom och vinkade glatt till allt och alla samt sa "hej hej" med ett leende.
William däremot var nyvaken och inte lika lycklig.
Men han visade också, fast lite mer diskret, att han var glad att jag var där.
Tog en stund att klä på barnen men sedan gick det snabbt att komma hem.
Hemma blev det mellanmål i form av fil och flingor (flingorna måste dock ligga i en skål bredvid).
Mycket uppskattat av Sanna.
William gillade det också men åt inte lika mycket som Sanna som till och med åt resterna av brorsans fil.
Sedan var det mobiltelefonerna som lockade igen.
Denna gång lyssnade Sanna på musik med min mobil medan William lyssnade på pappas gamla mobil.
Senare då jag gick förbi köket så såg jag hur William löst frånvaron av musik där.
Bra tänkt av vår kloke son.
Sanna försökte göra likadant med min men den var lite smalare så den brakade ner på golvet flera gånger under hennes försök.
Inte populärt hos mig men får väl skylla mig själv som lät henne ha den.
Då jag plockade upp bitarna och vägrade ge dem tillbaka till henne (efter att jag satt ihop dem igen) så blev Sanna jättearg.
Men det gick över då jag tog henne i famnen och gick mot badrummet för att ställa undan deras tandborstar.
Ingen bra idé.
Sanna nämligen fullkomligt älskar att tvätta händerna under kranen.
Får hon inte göra det kommer hennes numera berömda temperament till känna.
Oj oj oj vad barnet kan vara envist!
Undrar vem hon ärvt det ifrån ;) hihii...
Så här i efterhand borde jag kanske låtit henne stå där ett tag och leka med vattnet, men hjälper ju inte att vara efterklok.
Då lugnet lagt sig så satt vi i deras rum och läste bok en bra stund.
Jag hann tillbaka till jobbet precis innan gruppstart då M-P hann hem i tid som lovat.
Han hann till och med hämta forden från verkstaden där den varit på service.
Då jag kom hem senare på kvällen, lagomt till desperata hemmafruarna, så sov barnen gott i sina sängar (förutom några hostningar då och då) och maken satt vid datorn.
Imorn blir det nog en tripp till farbror doktorn igen om nu inte hostningarna blir bättre under natten.
Men oavsett så blir Sanna hemma med mig tills pappa kommer hem (varvid jag rusar till jobbet), få se om jag låter William också vara hemma då även han har hostat från och till, kanske enklast så och slippa stressa iväg på morgonen.
// Sargit

Inga kommentarer: