fredag 16 maj 2014

Kortare sammanfattning om våran "roadtrip" till Umeå

Som planerat kom så jag och barnen tillsammans med Farmor Anci iväg till Umeå.
Det mest med resan flöt på fint och vi tog de sedvanliga stoppen på vägen så att barnen inte skulle bli alltför rastlösa.
Bland annat tog vi ett glasstopp på McDonalds i Sundsvall vilket som synnes var mycket uppskattat.
Det var först framåt middagstid när vi började närma oss vårt mål som småttingarnas tålamod började tryta.
Men väl framme var barnen snabba att känna sig som hemma, och när så farbror P-A dök upp var lyckan gjord.
Även Janiina som ibland kan vara ganska svårflörtad tog bara ett par minuter på sig att hoppa upp i knät på P-A och busa järnet.
Strax innan läggdags fick hon tag på en barnbok som handlar om en krokodil där man kan stoppa in handen i en krokodil-liknande "vante".
Den hade hon fantastiskt roligt med och förklarade högt att.: Aj! krokodilen bet Janiina eller pappa eller vem som nu blev uppäten för tillfället.
Efter en väldigt lång dag tog det ändå ganska lång tid för barnen att somna vilket skulle hålla i sig hela veckan visade det sig.
Veckan i Umeå var sedan mestadels fyllt av lek på lekplatserna i närheten av farmors lägenhet..
 alternativt slappande i soffan tittandes på tecknat på TV´n.
Vi spenderade även en del tid med utflykter till släktingar och bekanta.
Bland annat åkte vi ut till min moster Monica som bor i Nyåker typ 6 mil från Umeå.
Alla tre barnen var väldigt reserverade när vi kom fram men det gick över efter en stund då Monica visat upp var det fanns leksaker och även pennor så att de kunde rita.
Där ifrån tog vi en lite promenad ner till ett vattendrag i närheten där Monica och hennes man har en liten stuga med tillhörande brygga och även en bastu.
Helt fantastiskt vackert var det där, dock var barnen mest intresserade av bryggan.
Efter denna utflykt tog tyvärr "medvinden" slut.
När vi klev upp på Torsdagen så kände jag att min rygg rasat ihop fullkomligt under natten och vid frukostbordet hade jag svårt att lyfta höger arm, så det blev till att uppsöka en naprapat lite fort för att få rättsida på det vilket han delvis lyckades med. (det visade sig sedan att jag förutom en kraftig kotförskjutning också drog på mig en muskelinflammation)
Tyvärr blev vi på grund av detta tvungna att ställa in en utlovad tur till Leos lekland som även finns i Umeå nu för tiden.
För att blidka barnen lite så tog farmor Anci med småtrollen till en väldigt omtyckt lekplats i närheten, medan jag passade på att vila mig lite.
Men även det tog än olycklig vändning då William trillade ner från en klätterställning och gjorde illa höger arm.
Då han lugnade ner sig ganska fort och verkade ha full rörlighet i armen och handleden antog jag att han bara stukat handleden då han klagade på att det gjorde ont där.
Men morgonen efter hade han fortfarande ont och det syntes en viss svullnad så det var bara att bege sig till vårdcentralen för att få det kollat.
Detta var inte William alls förtjust i och han skrek högljutt under hela vistelsen där.
Läkaren konstaterade ganska fort att nåt var skadat i armen och vi blev ivägskickade till sjukhuset för röntgen.
Väl där lyckade jag till slut få William att förstå att de bara skulle fota armen med en speciell kamera och på så sätt klura ut vad som var fel.
Han hade nämligen på nått sätt fått för sig att man måste skära av armen för att undersöka den, därav en hel del panik.
Sen var han precis hur duktig som helst och efter att ha fått i sig lite mat gick han även med på att gipsa armen då det konstaterats att han fått en fraktur nere vid handleden.
Han var till och med väldigt stolt efteråt som synes.
Som lite av en muta lovade jag sedan William att vi skulle åka till affären och köpa lite glass plus att vi skulle köpa lite barnfilmer som barnen kunde titta på i bilen på vägen hem.
Glass fungerar alltid..
Lördagen blev mest lite av en vilodag tillsammans med mina syskon och syskonbarn, och vi för det mesta hemma hos mamma och tittade på TV alternativt film.
På Söndag morgon begav vi oss så hemåt.
Även hemresan gick bra och barnen var mestadels ganska nöjda med tillvaron.
Vis av erfarenhet tog vi onödigt långa raster varje gång vi stannade så att barnen fick leka av sig ordentligt.
Bland annat stannade vi på Max i Örnsköldsvik (Helt otippat, jag vet),
 med efterföljande lek i rutchkanan vilken jag sedan fick släpa barnen ifrån.
När vi väl var hemma var vi alla ganska möra men lyckliga att äntligen vara hemma och få familjen samlad igen.

//M-P

Inga kommentarer: