Middagsbjudning med grillat

Ikväll fick vi gäster på middag.
Min f.d. kollega Eva med familj (det är Eva som vigde oss och som har döpt Sanna och William).
Eva och Ingemars barn Hanna och Sara har blivit så stora nu, kan knappt tro att jag suttit barnvakt åt dem för inte alltför länge sedan.
Kvällens inbjudan kom lite spontant då jag träffade Eva i tisdags, och då det var länge sedan vi sågs så passade vi på nu.
Sanna och William hade inte riktigt tålamodet att invänta våra gäster så de fick börja äta i förväg.
Det åt med god aptit och satte snällt vid bordet även medan vi andra åt, de fortsatte småplocka med maten.
Fick fylla på med lite godsaker de pekade på som fetaost och kyckling då deras tog slut. Efter maten busade de runt med de äldre tjejerna och visade dem soltältet och tunneln ute på altanen.
William in action, fast han pekar åt fel håll...

Kul hade de i alla fall, även om jag börjar undra om tältet håller till nästa år.

Sen bråkades det om gåbilen så klart, allt kan ju inte vara en dans på rosor jämnt ju och ju tröttare barnen blir desto mer går de varann på nerverna.
William är expert på att reta upp Sanna redan nu och då han har lite mer styrka än hon så är hennes enda försvar att skrika som en siren.
Har allvarligt funderat på hörselskydd alternativt öronproppar åt mig själv.

Då William ännu en gång tagit gåbilen från Sanna (fast hon just då inte lekt med den) så hjälpte jag Sanna att hämta ut sin gåvagn och då var hon nöjd.
Först gick hon runt med den själv men sen fick Hanna skjutsa henne i den.

Sanna på gott humör strax innan läggning.

Medan M-P läste saga för barnen så förberedde Hanna och Sara efterätten, marängswiss.

Gott var det och så länge sedan vi åt det.
Vi satt kvar en bra stund vid matbordet (vi vuxna alltså) och pratade samt lyssnade på Sannas protester mot att det var sovdags.
Hanna degade i soffan men Sara hittade ett annat ställe att dega på.

Så kul att äntligen få till en middag med familjen Åsjö.
Det blir ju inte att man träffas så ofta numera då Eva inte jobbar i pastoratet längre.

Sanna, ja hon somnade först efter en bra stund då våra gäster redan begett sig hemåt.
Envis liten dam det där...
// Sargit