Bilder på barnens färdiga rum - Äntligen!

Förra sommaren, närmare bestämt i juli, kunde ni följa hur renoveringen gick till då vi slog ihop klädkammaren och datarummet/förrådet så att barnen kunde få eget rum.
Jag hann aldrig visa bilder på det färdiga rummet då.
Du som följt barnens lek här har nog fått en liten bild av hur rummet blev.
Men nu passar jag på att visa helheten, så gott det går, via de bilder jag tog idag efter att jag städat rummet.
Det enda som saknas är en matta på golvet som vi ska inhandla senare (den här).
Här ser ni in i deras sovrumsdel, på stolen (en av våra matbordsstolar) i mitten tillbringade vi mycket tid förut innan de nya nattningsrutinerna.
Nu är det vår sagoläsarstol, få se när jag hittar en skönare stol som skulle passa bättre där utseendemässigt.
Sannas säng till vänster, mot väggen.
Anledningen till att hon fick den sidan var att hon var den som hade/har svårast att komma till ro på kvällen.
Planen var att det skulle vara mindre stimulerande att stirra på väggen än ut i lekrummet.
Planen sprack...

Williams säng är här, som du säkert redan gissat.

Dessa lampor från ikea ger mysbelysningen på kvällen och skyddsänglarna som hänger bredvid är dopgåvor från barnens faddrar Lina och Thomas.
Man kan tro att vi valt färger till väggarna utifrån dem men så är icke fallet.

Den hängande ängeln fungerar utmärkt som leksak också på kvällen, tycker William.

Tittar man till höger då man kommer in i rummet ser man denna syn.

Så småningom då skötbordet inte används längre kommer den att ersättas av ett vitt litet bord för diverse lek och pyssel, samt dessa små söta stolar som barnen fått i doppresent.
Har två stolar till i förrådet i samma storlek som ska få en "ansiktslyftning" och göra dem sällskap.
Hoppas på att Linnea, som målat dessa, har lust att hjälpa mig med dem också...
På motsatta sidan ser man bokhyllan vi köpt från Mio som jag blev så förälskad i då jag såg den.
Perfekt för alla leksaker och böcker.
Och då vi numera har brist på förvaring i lägenheten så använder vi alla lösningar vi kan komma på.
Här har vi kunnat gömma undan massor i de lådor som finns på hyllplanen närmast taket.
"Bollhavet" fick även den plats i rummet.
Senare har jag planerat att fixa en myshörna med kuddar där den står, med gardin eller något som hänger ner från undersidan av skåpet eller taket kanske.

Med ryggen mot bollhavet ser man den mysiga sovdelen.
Ville försöka skärma lekrummet från den delen och då passar sänghimmlarna väldigt bra till bland annat det syftet.

Dörren ut mot vardagsrummet (du ser också dörren som går in till vårt sovrum), den använder vi som "huvudingången" till rummet.
Den andra dörren i rummet går ut i hallen, men för tillfället är det lite kaos där och så har vi ju vagnen ståendes i hallen så det blir trångt att använda den för tillfället. Men det går om man vill och måste.

Hade två affischer sen tidigare i mina gömmor med bilder på skyddsänglar och barn.
Tyckte de passade utmärkt i barnens rum, så de fick en var sin.
Den ena med en tjej som tappat sin docka i vattnet (syns på bilden ovan) och denna med en pojke som tappat sin hatt.
Ramarna målade jag med samma färg som vi använt till ränderna på väggarna och dörrarna.

Andra mysbelysningen som står på byrån.
Lampfoten fyndade jag på ikea för tio kronor, den spraymålade jag vit.
Lamp skärmen är från Mio, samma serie som taklampan.

Några fler av Williams dopgåvor, samt en bild med honom och mig.

Och några av Sannas.
I Sannas fotoram ser man henne i pappas trygga famn.
Båda bilderna är tagna under deras första levnadsdag på neo avdelningen i Danderyd.

Den uppmärksamme la märke till att Sannas ram var blå och Williams röd, detta var en lyckad slump då jag klippte till bilderna och råkade ta första bästa ram och måttade in bilden i den.
En sista bild, ett försök att fånga rummets bredd.
De runda fönstren på dörrarna har min man satt dit, det gjorde jättemycket för rummet.

Behöver knappast tala om att det inte ser ut så här i normala fall.
De flesta dagarna så får man gå hinderbana över klossar och andra leksaker som barnen glatt rivit ner från bokhyllan.
En av deras favoritsysselsättning, särskilt för William, är att plocka ut saker ur dess lådor i samma takt som jag försöker plocka i dem.
Sanna har faktiskt varit duktig på att hjälpa till med undan plockningen ibland, då hon har lust, men oftas passar hon på att riva ut alla blöjorna istället.
Det var en liten rundtur i barnens rum.
Få se när jag hinner fotografera (dvs städa) vårt nya vardagsrum så att du kan få en rundtur där med.

Trasig tvättmaskin - syns det?

Sen en tid tillbaka så har det hänt minst en "olycka" per dag.
Är man inte hemma så har de ombyten, ett för varje barn, garanterat blivit använt.
Då är det bara att stoppa kläderna i en påse tills man kommer hem.
Idag tog M-P tag i påsen från i fredags isamband med dagens kläder, efter att han snabbduschat Sanna som stod för dagens läckage.
Så här såg det ut efteråt.Önskar att våran tvättmaskin inte vore trasig, fördelen är att alla kläder i lådorna kommer till användning nu då vi inte kan springa till tvättstugan varje dag.

Gräsänka

Det har väl knappast undgått någon att det har kommit mer snö och kyla.
Så här såg det ut på vår altan imorse. Idag var jag gräsänka då M-P först jobbade och sedan åkte iväg till Östhammar för att fira vår vän Katja som fyllt trettio år (hann faktiskt träffas en kortis däremellan).
Men allt gick bra, barnen var glada mest hela tiden, förutom vid blöjbyten.
Både Sanna och William var extra snälla mot sin mor imorse och sov längre än de gjort de sista dagarna.
William väckte mig strax efter åtta och Sanna vaknade först närmare nio.
Undrar varför de sover längre de gånger jag är själv med dem på mornarna än vad de gör då vi båda är hemma?
Några bilder från vår morgon.
William gillar att borsta tänderna. Sanna är inte lika förstjust i det, rättare sagt så vill hon inte låta någon annan hjälpa henne, men idag gick det bättre än normalt.
Både hon och William byter tandborstar (och nappar) med varandra ofta, som en lek ser det ut som.Idag var första gången sen de var riktigt små som jag medvetet klädde dem i lika kläder, så söta de är.
Kommer nog inte ske så ofta men då och då är det lite kul.
Efter frukost bestyren fick barnen härja fritt på golvet medan jag själv åt frukost och plockade undan lite.
Sanna blev nyfiken på godislådan som stod kvar på vardagsrumsbordet, men hon får gott vänta några år innan hon får bekanta sig med sötsakerna. Idag var det dags för babysim igen.
En ny grupp skulle vi börja i förra lördagen men vi var ju inte hemma då.
Den grupp vi följt skulle ha tiden halv tio på morgonen men det funkar inte med vår familj så vi bytte till en grupp som börjar tolv istället.
Linnea var snäll och ställde upp att bada med oss idag.
Då hon och jag kom till omklädningsrummet så var några precis på väg så vi fick hela rummet för oss själva.
Vanligtvis så är det ju fler än vi som är där men inte idag, så då började jag undra ifall vi fått rätt tid.
Då vi kom till bassängen så var det mycket folk där men det var gruppen före oss som höll på att avsluta sitt pass.
Det visade sig att det var bara Sanna och William och två barn till (med sina pappor) som skulle vara i den gruppen.
De andra två var något äldre men det gjorde inget då vi gjorde övningarna utifrån vad barnen klarade av.
Jättekul var det och lyxigt att vara så få i bassängen.
Lunchen blev väldigt försenad, de brukar ju äta vid tolv och jag trodde att det skulle bli livat i omklädningsrummet efter badet, men det blev inte så.
Så bananen jag hade i beredskap fick vänta, istället tog jag risken att få lyssna på serenader i bilen.
Jag körde till min pappa för att ge barnen lunch där men då jag kom fram sov båda barnen djupt.
De vaknade inte alls då min pappa och jag bar upp dem och tog av dem ytterkläderna.
Bestämde att de skulle få sova tills de vaknade då de var så slut efter badet.
Resten av eftermiddagen hann vi med lunch, affären och en massa lek hemma.
Nattningen har börjat fungera riktigt bra nu, visst skriker de i protest då vi lämnar rummet i ungefär fem-tio minuter, ibland längre ibland kortare tid, och då får vi stoppa in en napp eller två då och då.
Men idag så somnade de efter knappt två minuter efter att jag gått ut.
Så jag har passat på att titta på film och slappa i soffan ikväll, länge sen jag gjorde det själv.
// Sargit

Haj Sanna

Idag kom min kära familj och plockade upp mig på jobbet före lunch.
Vi skulle till banken för att fixa lite med barnens konto och då var vi båda tvungna att skriva på papper.
Det var tjugo nummer före oss i kön (förutom de som skulle till bankfacket) och det tog fyrtiofem minuter innan det blev vår tur!
Barnen var på gott humör fast deras lunch blev rejält försenad.
De knatade runt lekbordet de hade där med en tågbana på och roade sig lätt.
Sen blev det lunch på mitt jobb.
Under lunchen fick jag (autch) reda på varför Sanna varit grinigare än vanligt de sista dagarna.
Hon har fått sin tredje tand, denna gången upptill, och det kändes som att en till tittar fram när som bredvid den.
Så nu får man akta sig för att stoppa in sina fingrar i haj Sannas mun.

Vagnar och gungstolar

Idag var det dags för öppna förskolan igen.
Kom iväg hyfsat i tid, men hade förträngt snöfallet igår, så det var riktigt tungt att putta vagnen genom all snö.
Plogbilarna hade inte hunnit ploga alla gång- och cykelvägar ännu.
Men glad i hågen pulsade jag vidare.
Dock fösvann den glädjen till viss del då jag upptäckte att jag glömt plånboken hemma, och eftersom jag skulle till affären efter förskolan var det bara att vända hem igen.
Så till sist kom jag fram sent som vanligt, suck.

Väl framme var barnen som vanligt lite avvaktande först.
Men efter några minuter var det full fart.
Både Sanna och William ville åka rutshkana om och om igen
William ville dock hellre klättra upp för kanan än gå uppför trapporna.

Sen var det dags att utforska "babypoolen".

När så klockan närmade sig tolv var det dags att packa ihop.

Jag hade gjort upp med morfar Kai att ge barnen lunch hemma hos dem, så han kom till förskolan och mötte upp oss precis lagom tills jag skulle klä barnen.

Sen gjorde vi sällskap till affären, där vi sprang på Sargit och Lina som skulle köpa lunch.
Därefter promenerade vi ner till Kai.
Efter lunch fick barnen sova en stund medans jag och Kai slappade i soffan.
När de sedan vaknade var det lek för hela slanten.

Nu kom även Helena hem från jobbet och barnen var mycket glada att få leka med henne också
Sen blev det mysstund med morfar i gungstolen.

Efter mellanmålet var det dags att promenera hemåt och förbereda för kväll.

Nu hade i alla fall plogbilarna vart ute så promenaden hem var betydligt mycket lättare än i morse.

Sprutor och snöstorm

Idag var det så dags för barnens andra flunsaspruta.
Dagen började i gemytligt tempo då Sargit började lite senare än vanligt.
Så vi åt frukost i godan ro och när Sargit åkte iväg så lekte jag och barnen en stund.
Tyckte att jag började att klä på barnen i god tid men som vanligt drog allt ut på tiden, och när jag väl var ute ur porten så hade jag 2o minuter på mig att ta mig till bvc.
Funderade på att ta bilen, men då vädret var fint och jag borde hinna dit så promenerade istället.
Vi fick t.o.m. lite tid över när vi kom fram.
Här sitter William och slappar lite.
Barnen var faktiskt väldigt snälla när de fick sina sprutor.
De skrek givetvis en stund men tystnade väldigt fort och lekte vidare som inget hänt.
Väl ute från bvc så möttes jag av ett mildare snöoväder.
Började ångra så smått att jag inte tog bilen.
Men då jag skulle möta upp Sargit i Valsta kyrka för att äta lunch, var jag inte alltför orolig.
Det borde ju lugna ner sig till dess.
Även barnen fick lunch.
Först fick de prova broccolisoppa som serverades i församlingshemmet.
Men de var inte så väldans förtjusta i det så de fick även lite vanlig barnmat.
Även mormor Astrid var där och William verkar väldigt glad att få umgås med henne en stund.

När alla sen ätit var det dags att röra på sig.
Sanna var jättetrött och somnade innan jag ens hann lägga henne i vagnen.

Utomhus väntade ännu mer snö och jag började förbanna mig själv över att inte tagit bilen.

På vägen hem skulle jag gå förbi Astrid och hämta en räkning och när jag kom därifrån stod jag helt plötsligt i alla snöstormars moder (nära nog iallafall)

Promenaden hem tog ganska lång tid då det på nåt märkligt sätt lyckades vara kraftig motvind hela vägen vilket gjorde att jag fick dra vagnen bakom mig för att inte fylla den med snö.

Men hem kom jag till slut.
Barnen vaknade ganska precis när jag kom in genom dörren, lyckligt ovetandes om pappas vedermödor.

Sedan var det lekdags.
En av barnens favoritplatser är vid terassdörren, där de älskar att leka med gardiner, blommor och även elementet.
(Tilläggas bör att jag hittade batteriluckan till telefonen i elementet)

Ikväll har de dock i övrigt varit väldigt snälla mot sin far så efter bad och kvällsgröt så somnade de nästan omedelbart.
// M-P

En vardag kväll

Sitter här i soffan och har äntligen tid över för att uppdatera bloggen.
Även fast jag inte har så mycket att uppdatera om just nu.
Barnen somnade fort ikväll, de var så trötta så de somnade nästan på en gång efter att pappa läst saga för dem.
Vi brukar turas om att natta dem numera, ikväll hade jag tänkt göra det men M-P ville hellre ha "ätbar" mat som han utryckte det.
Annars skulle han ha fått laga middag till oss.
Själv tror jag, och vet, att han visst kan laga mat men då han, i motsats till mig, inte har något intresse till det så utnyttjar jag hans talanger hellre de gånger jag är helt slut och hellre svälter än ställer mig i köket.
Angående sagor, själv läser jag mina finska barnböcker till Sanna och William då jag nattar dem, rätt bra övning även för mig som numera inte läser finska lika mycket som förr.
Förhoppningsvis resulterar det i att jag bättre kommer ihåg att hålla mig till finskan då jag pratar med barnen.
M-P har hittat en samlingsbok med gamla sagor bland mina böcker.
Båda är vi överens om att den boken kommer vi INTE att läsa för barnen sen när de börjar förstå innehållet.
Vilka hemska sagor det berättades förr, om mord, incest och andra hemskheter.
För att inte tala om idealet att det enda viktiga är utseendet och det är bara för att någon är "strålande vacker" eller "vackrast av dem alla" som någon blir kär i någon och vill gifta sig med denne.
Nu går sagostunden mest ut på att de får höra vår röst och komma till ro i sina sängar med oss sittandes mellan dem medan vi läser.
Att komma till ro är något som de inte riktigt förstått i vår plan än.
De kan vara hur trötta som helst, nästan somnar vid gröttallriken, men så fort huvudet nuddar kudden kommer de in i andra andningen och har hur mycket energi som helst.
Då ska de ställa sig upp flera gånger om, slänga sin napp på golvet och sedan skrika för att nappen "ramlade".
Ikväll visade Sanna ännu tydligare att det är med flit hon slänger ner sin napp.
Då hon var på väg att slänga nappen så lyckades M-P ha handen i vägen, då hejdade hon sig och flyttade sin hand för att slänga nappen bredvid M-P:s hand men då hon såg att hans hand följde hennes, ja då börjar hon förflytta sig längre bort längst spjällorna för att slänga nappen i golvet i fotändan av sängen!
Smart och envis tjej vi har.
Annars händer inte mycket.
M-P verkar trivas som hemmapappa och hinner oftast med mycket mer av hushållsarbetet än jag gjorde då jag var hemma.
Förutom idag då Sanna varit lite lynnig igen.
Snart kanske vi kommer ikapp med allt som behövts göras här hemma...
Nu sitter vi här vid varsin laptop, M-P har sin spelkväll med grabbarna "Ghost Recon" och jag uppdaterar mig i vad andra skrivit i sina bloggar samt kollar mail med mera.
Kommer ju inget intressant på tv på tisdag kvällar nu då desperata hemmafruarna har säsongsuppehåll fortfarande.
Ska passa på att tömma diskmaskinen och fylla på den igen innan sängen kallar på mig.
Hoppas att våra små älsklingar inte bestämmer sig för att vakna före sju imorgon bitti som imorse!
Vi försökte att kompromissa med dem imorse, de borde sova till åtta halv nio i alla fall men deras svar var halv sju sju, då säger vi ja men halv åtta åtta då men svaret är nä, halv sju sju det vill säga nu!
Inte så lätt att få till en kompromiss där inte, hoppas på att det blir lättare då de blir äldre.
// Sargit

Fyrabarnsföräldrar på prov

Tidigt imorse klev min man upp för att gå till jobbet.
Han är ju föräldraledig nu men kommer att jobba då och då på helgerna ändå.
Lite extra klirr i hushållskassan samt för att hålla sig ajour.
Vi kom ju sent i säng inatt så tyckte rejält synd om honom för att han var tvungen att kliva upp så tidigt.
Han hade tydligen snoozat en timme men jag hade inte ens reagerat på det.
Själv vaknade jag kvart i nio då William väckte mig.
Han och jag hade det mysigt i vår säng där han visade upp en ny talang, skruva loss läslampan!
Han blev arg då jag inte lät honom fortsätta leka med den.
Han har fått "leka" med läslamporna då han bara roat sig med att tända och släcka men nu kan han då även skruva loss själva lampan.
Sanna sov till ungefär tjugo i tio, så det blev sen frukost idag.
Förmiddagen gick fort och efter lunch somnade barnen rätt snabbt.
Gårdagen tog väl på krafterna fast de sov rätt mycket då.
Innan jag hann samla kraft för att göra någon nytta så ringer Lina och ber om hjälp.
De skulle ha husvisning idag och hade inte hunnit färdigt med allt så hon undrade vi kunde se efter Elin och Emma några timmar.
Inga problem!
Kul att få chansen att ta hand om lilla Emma också då jag ju har skött om Elin flera gånger sen hon var bäbis.
Oftast så är vi ju minst två vuxna då vi träffas så har inte behövt se efter Emma på samma sätt förut, haft nog med Sanna och William...
Nu fick jag tom byta blöja på Emma och ge henne lunch.
Vad lätt det var jämfört med våra egensinniga och viljestarka barn som man får kriga med vid varje blöjbyte då de vägrar ligga still.
Elin lekte med sin lillasyster denna gång, annars brukar hon "ta hand om" William eller Sanna mest då de är i närheten, men nu sov ju dom.
Då M-P kom hem från jobbet vaknade William strax efter, så han fick läsa dagens tidning med pappa.
Sporten var väldigt intressant men just här lockade utrikesnyheterna mer.

Elin är en klok ung dam, här fixar hon barnsäkring till spelskåpet.

Hittills har inget av barnen varit särskilt intresserade av just det skåpet men nu var både Sanna och William där.
Det var nog den röda gummisnodden som lockade.
Sanna och Emma ville också uppdatera sig med sportnyheterna.

Emma är lika dataintresserad som våra barn, går det intresset i arv tro?

Det gick rätt bra att vara "fyrabarnsförälder" i några timmar, men jag är glad att vi "bara" har orkanerna Sundström att ta hand om i vanliga fall.
Nu är ju Elin såpass stor att man inte behöver ha koll på henne hela tiden och så är hon ju jättebra på att underhålla de yngre barnen.
Men ett tag var jag faktiskt tvungen att räkna alla små huvuden flera gånger så att jag visste att alla var kvar i rummet och inte smitit in till badrummet själva, speciellt de gånger det blev oroväckande tyst.
Då Thomas och Lina kom så låg M-P och William i vårt sovrum och sov medan Emma sov i Williams säng och Sanna och Elin precis skulle bli serverade mellanmål.
Vilken koll jag hade riktigt stolt över mig själv faktiskt hihii...
Inte det lättaste att organisera allt med barn som har helt olika dagsrytm med mat och sovtider som det var idag.

Blir mer och mer imponerad av flerbarnsfamiljer som får vardagen att gå ihop.

// Sargit

Örebro tur och retur

Som du redan läst om så har min älskade lillasyster blivit stor och flyttat hemifrån.
Men inte som man kan vänta sig någonstans här i närheten.
Nejdå, ända till Örebro av alla ställen!
Hon ska nämligen bli psykolog om sisådär fem år.
Har skämtsamt nämnt till henne att; vad bra för arbete kommer hon inte sakna, hon behöver bara ta hand om oss så har hon fullt upp hihii...

Hur jag ska klara mig utan henne har jag ingen aning om, men hon kommer ha det bra och få studiero i alla fall då inte jag kan störa henne i tid och otid.
Så idag åkte flyttlasset hemifrån Märsta med lite möbler och annat då hon sen i måndags bara levt med en madrass på golvet och lite kläder och annat smått i sitt stora rum.
M-P åkte tidigt på morgonen och hämtade lastbil från statoil och lastade in allt med min pappa och Helena. Under tiden gjorde jag mig själv i ordning och sen väckte barnen lite försiktigt.

Vi kom inte iväg riktigt så tidigt som planerat men iväg kom vi.

M-P och pappa åkte iförväg och efter en timme senare började vi (jag, Helena och barnen) rulla hemifrån.
Resan gick rätt bra, fint väglag, kanonväder men stackars William var inte lycklig.
Gick rätt bra i början men sen började han gråta/skrika från och till, verkade ha magknip.
Så han sov inte under resan till Örebro.
Vi stannade till i Köping på donken för att mata barnen, nej de fick inte några burgare.
Själva väntade vi med maten då vi hade planerat in att äta på Ikea senare på dagen.
Väl framme sprang jag snabbt upp för att se Tinas rum innan vi fortsatte till Ikea.
Pappa och M-P hade redan hunnit lasta ur och burit upp allt.
Varför ska alla som flyttar nästan jämnt flytta till våning tre i hus utan hiss?
Vi började med att provsitta en massa soffor på Ikea.
Barnen skötte sig exemplariskt och hade jättekul med att studsa runt på sofforna.
Till slut hittade vi den perfekta och snyggaste soffan i lagom prisklass och sedan gick resten fort.
Men först en lunchpaus för oss vuxna.
Sanna passade på att sno Williams napp och provade länge och flera gånger vilken som var godast/bäst.
De var precis likadana till formen men hon fastnade för sin egen till slut i alla fall.

William var fullt upptagen med älgen...

Efter lunchen tog herrarna hand om barnen medan vi damer shoppade loss.

Det var nog en av de mest effektiva och snabbaste turerna på Ikea jag varit med om.
Tina hade skrivit ner allt hon skulle ha så det var bara att plocka på sig dem i kassar, allternativt skriva upp vart på lagret de skulle hämtas.
Själv så köpte jag bara två saker, lampor till kök och hall (alltså inte armaturer) och en till blå tygkorg till barnens rum.
Tillbaka hos Tina hjälptes vi åt att få upp barn och inköp uppför alla trapporna, pust och stön...
Sängen hade kommit på plats och dessutom hunnit bli bäddad så den invigde barnen med lite bus på en gång. Måste ju se efter så den håller...
Här ser ni Sanna i sin mosters famn.Därefter började ihopmonteringen av möbler.
William hjälpte så gärna till han med, här läser han instruktionerna först,

för att sedan sätta igång att hjälpa sin far med soffbygget.

Då det inte fanns några möbler i köket fick golvet agera matbord och så fick barnen mänskliga matstolar att sitta i.

En nöjd Tina inviger den nya soffan med trötta Sanna.

Billy bokhyllor, undrar hur många M-P har hunnit bygga ihop hittills?
Det har nog blivit några stycken då han hade bra rutin på det idag och knappt tittade på ritningarna...
Han byggde även ihop ramen till en stor Malm-byrå medan min pappa byggde ihop lådor till den.

Här hjälper William sin morfar.

Annat som fixades till var lampa upp i hallen och i Tinas rum, gardinstång på plats samt gardiner och sedan två små bord framför soffan.
Middag hann vi med också.
Men tiden flyger iväg då man har roligt och snart började klockan närma sig åtta så vi fixade även kvällsgröten till barnen och lite flaska innan hemfärd.
Här ser ni några bilder av Tinas rum strax innan vi började röra oss hemåt.
Det är ett stort sovrum hon fick då det egentligen är vardagsrummet i den 2:a hon delar med en annan tjej.
Både Sanna och William blev lite ledsna då vi skulle gå för de ville inte lämna sin mosters famn...

Men de somnade snabbt i bilen och sov hela vägen hem, nästan.
De vaknade till då vi stannade och tankade på Jet mitt i mellan Rotebro och Stäket, men de somnade om då vi fortsatte köra.
Sedan sov de så djupt att de inte reagerade då de blev inburna till sängen och kläddes av.
Vi var alla trötta efter denna långa dag men det var värt det, att få träffa Tina igen (fast det bara var en vecka sen sist) och se hur hon har det.
Synd att dagens timmar inte räckte till att titta runt i Örebro och på universitetet men å andra sidan måste vi ju ha något att göra nästa gång vi åker dit, när det nu blir...
Men en sak är säkert, det är väldigt ansträngande att köra i mörkret långa sträckor fast det är bra väglag.
Skönt att jag inte behöver göra det så ofta.

//Sargit