torsdag 1 oktober 2009

9 månader idag!

Idag blev Sanna och William 9 månader.
Kom att tänka på filmen nio månader, ja vi fick ju inte nio månader på oss att förbereda oss inför våra älslingars ankomst som de flesta får i filmens värld.

Blir nästan förvånad över hur oförberedd jag var på deras ankomst just då Sannas vatten gick på nyårsdagen.
Vadå, vi hade ju inte ens bäddat deras säng eller fixat skötplats eller ens packat en BB-väska, för att inte tala om något förlossningsbrev!
Vi hade inte ens gått färdigt föräldrautbildningen (utbildning och utbildning, hur kan man egentligen utbilda sig till förälder? mer förlossningsförberedelse).
Men tror du att Sanna och William brydde sig om det?
Icke.
De ville ut till världen och tänkte inte vänta sex veckor till för att deras föräldrar skulle hinna vara väl förberedda (som om man någonsin kan bli det).

Det var nog med sentamentaliteter för denna gång.
Hur tillbringade Sanna och William sin 9 månaders dag då?
Jo, de lekte.

Först hemma och sen på Delfinen.
Därefter fortsatte leken hemma hos Zacharias med hans spännande leksaker.
"Den här känner jag igen, men den låter ju!"

"och den har röda ljus som blinkar!
vad roligt, varför gör inte vår så?"
"Den är min, men ni kan få låna den en stund"
Sanna hittade många roliga saker att leka med.
Här har hon tråklat in sin arm i en av dem.
William ville ut på nya äventyr, bra att han hade rätt byxor på sig för det.
Efter god fika och mellanmål fick William provsmaka en majskrok, det var gott!
Sanna var för upptagen med smörgåsrån så hon fick spara sin (den slank lätt och snabbt ner senare efter middagen).
En lång promenad resulterade i nya vantar och lite sömn till barnen och en svettig mamma med trötta och onda fötter (hade fel skor på mig idag).
En del av sträckan fick vi sällskap av morfar som var på väg hem efter en lång arbetsdag.

Då jag senare kom hem från dansen så låg mina två små, nio månader gamla älsklingar, i sina sängar och hade precis somnat.
Vart har tiden tagit vägen? Så stora de är...
Jag kommer nog aldrig att tröttna på att titta på mina älskade barn.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis på niomånadersdagen - i morgon skriver jag ett likadant blogginlägg!

(ankan)

farmor Anci sa...

...och farmor som talade om för sina arbetskamrater att...idag så....Men inget grattis åt de små. jaja sån är farmor