fredag 21 maj 2010

Tidsoptimister

På eftermiddagen möttes vi upp på öppna förskolan i valsta där jag satte mig och vek en bunt agendor inför morgondagens konfirmation.
Vissa gånger går det att kombinera arbete och familj på ett smidigt sätt.
Då M-P och barnen kom fick de hela lokalen och alla leksakerna för sig själva en bra stund innan det dök upp fler besökare.
William fortsätter utmana ödet och klättrar numera själv upp på stolarna i barnstorlek.
Ett tag trodde vi att han skulle ramla och slå ansiktet för sjuttioelfte gången, men han klarade sig faktiskt utan skador idag.
Dockskåpet var också ett trevligt ställe att klättra upp på.
Sanna gillar mest att köra gåvagn eller andra vagnar fram och tillbaka.
Hon lägger någon leksak eller sak på vagnen och kör den någonstans där hon lastar av den.
Det är så mysigt i valstas öppna förskola.
Inte bara för den trevliga personalens skull, utan även för doftet av nybakat varje gång man kommer in i lokalen.
Goda hembakta frallor till fikat och idag bjöds det även på nybakad äppelkaka.
Mums!
Här en liten bild då barnen mumsar på morotsstänger som även de fanns på fikabordet med annat smått och gott.
William finfördelade moroten medan Sanna gnagde och gnagde tills hon till slut ledsnade.
Efter öppna förskolan promenerade vi till badhuset för fredagsbadet, kan nästan kalla det tradition nu.
Svårt att fotografera på badet men en bild hann vi få till iaf.
Ett tag såg vi efter även Emma medan Lina motionssimmade några längder.
Då lekte Sanna och William i "Emelie´s paradise" med M-P som övervakare.
Trapporna i och ur den var det roligaste tyckte barnen.
Emma gillar att dyka och "hoppar", dvs går, rakt ut från kanten utan rädsla och dessutom kan hon hänga från kanten en bra stund själv och sedan ta sig upp från poolen utan hjälp.
Imponerande! Ja men självklart!
Knappt jag själv orkar dra mig ur poolen om jag inte bottnar...
Vi blev kvar i bassängen alldeles för länge så jag var lite orolig hur barnen skulle bete sig i dusch och omklädningsrummen.
William var rätt grinig berättade M-P men Sanna var nöjd även om hon såg trött ut.
Vi skyndade oss vidare då klockan var redan närmare sex och barnen brukar ju äta middag normalt vid fem tiden och senast vid sex.
M-P hade tappat sina linser i poolen då han dök, så vi fick åka en snabb sväng förbi hemma och hämta hans glasögon innan vi begav oss av mot Skepptuna.
Stina, Johans sambo, fyller nämligen år idag så vi var bjudna över på fika.
Grattis igen Stina!
Barnen slumrade i bilen och vaknade till först då vi nästan var framme.
De var på gott humör och pratade mycket i baksätet.
Väl framme var klockan redan halv sju så vi sa ett snabbt hej och grattis och sen skyndade vi oss till köket och värmde mat till barnen som åt med rätt god aptit.
Kände mig lite oartig som bara drog in utan att säga ordentligt hej till alla, men vad gör man då man vet att barnen är, eller rättare sagt borde vara, vrålhungriga och att vrålet från dem kan bryta ut närsom.
Trött men nöjd William.
Vilka ögon han har vårat lilla charmtroll.
Efter maten så lekte barnen lite här och där och till slut hittade de av/på knappen på den stora TV:n.
Den var kul at trycka på flera gånger verkade det som.
Men efter en stund satte sig William med sin pappa för att titta på TV:n istället.
Då vi kom var de rätt så famniga, men snart vågade de mer och sen tog deras nyfikenhet överhand då de glimtade hallen och den öppna dörren ut.
Snabba steg dit och lite mer tvekande steg ut över tröskeln innan de hade skoj på den stora altanen.
Här tittar de på då Stinas syster med familj packar sig in i bilen för hemfärd.
William gick runt och runt och skrattade och nästan sprang till olika delar av staketet.
Sanna blev mer nyfiken på en liten björnstaty som välkomnade folk dit.
Flera gånger gick hon fram till den, satte sig bredvid och "klappade" statyn.
Både Sanna och William började strax visa trötthetens tecken då det blev mer och mer griniga, så då packade vi ihop oss och åkte hem.
Hemma igen så lekte barnen en stund i sin vagn i hallen, grinigheten som bortblåst.
Sen hittade Sanna några påsar gifflar som vi fått med oss från Johan.
Hon lekte länge med dem, skakade påsen, tittade och vände på den bytte till en annan påse, gick runt med den fram och tillbaka.
Jättenöjd var hon.
Klockan hann bli nästan halv tio innan kvällsrutinerna var avklarade.
Det dröjde inte många minuter innan båda sov, William somnade redan innan jag släckte lamporna.
Ännu en kväll som bara försvann då man spelar settlers på ps3 och "leker" med datorn.
Tiden bara försvinner ju och nu efter en del "jag ska bara" så är klockan redan över ett, så nu ska jag till sängs för att orka imorgon då jag jobbar.
Kan ju inte se helt slutkörd ut då man står i folks blickfång eller på alla de fotografier man fastnar på under och efter konfirmationen.
// Sargit

1 kommentar:

Evelina sa...

Fina bilder, och som du skriver
"Vilka ögon"!!Söööta!
Hoppas ni får en trevlig helg!