Långpromenad i vårsolen

Förmiddagen var lika slapp som igår.
Tror vi har hittat en bra rutin på de helger vi båda är hemma.
M-P tar barnen då de vaknar och över frukosten och sedan väcker han mig vid tio (om jag inte redan vaknat) och går sedan själv och lägger sig fram till lunch.
Han har så lätt för att somna om även om han varit uppe ett tag, måste ha med tiden i lumpen att göra antar jag.
Medan jag inte är någon morgonmänniska alls.
Efter lunchen bestämde vi oss för att ta en promenad hela familjen.
Barnen somnar ju oftast lättast under en promenad.
Då barnen var de enda som var påklädda så la vi dem i vagnen och turades om att köra den ute på altanen medan den andre gjorde sig iordning.
Då vi äntligen kom ut så hade William somnat men inte Sanna.
Vi styrde stegen mot steningebadet.
Solen sken och fåglarna sjöng, sånär som perfekt promenadväder om man bortser från blåsten.

Då Sanna fortfarande vägrade sova så fick M-P dra vagnen baklänges mest hela vägen, så att hon slapp få solen i ögonen.Först på den skumpiga vägen mot stranden somnade Sanna till slut.
Men då vaknade William.
Han fick komma upp ur vagnen och kika runt lite, men han var för trött för att gå själv utan föredrog pappas famn.
William och pappa går ner mot strandkanten.William var helt facinerad av vattnet i Mälaren.
Fin utsikt med Steninge slott på andra sidan.Han skulle säkert kunnat sitta där hur länge som helst.
Då vi försökte röra oss ifrån stranden blev han ledsen så M-P stannade kvar med honom en stund, medan jag gick tillbaka till vagnen för att titta till Sanna som sov så sött.Vi gick till andra änden av stranden och då fick William vara hos mig en stund.
M-P och William hade hittat en bit drivved vid stranden som William höll hårt i.
Du ser en bit av den i hans hand på denna bild.
Se så nöjd han är med tillvaron.Efter strandbesöket styrde vi kosan mot Steninge slott och dess kulturcenter.
Det var inte helt problemfritt att ta sig till och från stranden då vattnet var ovanligt högt upp.
Synd att vi inte hade stövlar på oss..Framme vid kulturcentret vaknad även Sanna.
Hon vägrar fortfarande ha på sig mössan, det första hon gör när man satt mössan på henne är att slita av sig den.Vi passade på att ta lite mellanmål till barnen och fika till oss.
Tyckte att vi kunde unna oss det efter att ha varit på en långpromenad.
Äppelpaj blev det med mer äpplen och näst intill obefintligt med pajdeg, med hemslagen vaniljsås.
Hiskeligt dyrt var det och inte värt pengarna men det var bara att le och betala.
Även Sanna och William fick smaka på äpplen, det tyckte båda om.
Men vindruvor, det slår allt tycker Sanna. Efter denna paus fortsatte vi promenaden.
Först en bra bit in på den fortsatta promenaden, kom vi på hur mycket klockan var.
Ingen idé att vända då det skulle ta ännu längre tid så vi fortsatte på den väg vi var på.
Därför blev det lite stressigt mot slutet då M-P skulle på sin dansträning.

Medan jag värmde mat till barnen så hängde M-P upp tvätten som blivit färdig under tiden vi var borta. Barnen smet så klart ut på terassen och hittade raka vägen till boxbom-busken (tror jag det heter).
Stackars planta vad den fick stå ut med.
Men barnen hade roligt.

En skön långpromenad blev det (många steg fick jag ihop idag), vi måste göra detta lite oftare när vädret tillåter.

Inte ofta vi hinner bara umgås utan en massa måsten och nu hann vi till och med prata med varandra om annat än nödvändigheter så att säga, hihii...
// Sargit