söndag 9 oktober 2011

Tålamod är en dygd

Igår, lördag, var inte en av mina mest stolta mammadagar.
Efter sömnlösa nätter så tog mitt tålamod semester, eller något.
Då M-P åkte iväg på svensexa blev jag själv med barnen och då Williams hosta och panikgråt hållt oss vakna halva natten så var ingen av oss riktigt i form för skogsknopp idag.
Dessutom började Sanna hosta också på morgonen så jag bestämde mig för att vi skulle stanna hemma hela dagen.
Inte så smart kanske då barnen ledsnar rätt snabbt på att "bara" vara hemma en hel dag.
Förmiddagen försvann i en dvala då jag halvslumrade i soffan medan barnen lekte/bråkade om vartannat.
Kände mig som en tjatig och elak mamma som nästan hela tiden skällde på först den ena sen den andra trollungen.
Eftermiddagen var nästan lika, med skillnaden att jag sov en timma, det gjorde inte barnen.
Är så glad att våra inte hittar på farliga hyss då man inte ser dem (peppar, peppar...)
Då jag vaknade så påminde Sanna mig om att jag lovat baka med dem, så det gjorde vi.
Vi bakade chokladrutor med kokosglasyr, det går så bra att ha dem i köket jag funderar nästan på att jämnt baka med dem så att lugnet bibehålls.
De lekte faktiskt snällt med varandra ganska mycket, tack och lov.
Vid ett tillfälle turades de om att leka hund.
 Idag var det en jobbdag för mig, men en väldigt trevlig sådan.
Först en temagudstjänst där "mina" barn bakade scones i kyrkorummet under gudstjänsten som de sedan serverade till fikat.
Senare hade vi höstens första tvillingträff.
Vi blev ändå tre familjer på träffen, det var jätteroligt att få lära känna Louise och Mia med familjer.
Barnen stortrivdes som vanligt i lokalerna, bland annat så lektes det "tittut" under soffan,
 och busades mycket vid rutschkanan och "bassängen".
 Här tittar Nina och Liv nyfiket på då våra små troll busar runt.
Ser verkligen fram emot nästa tvillingträff, när nu den blir...
Hela familjen var helt slut då vi kom hem så vi gick och la oss.
Vi sov i över en timma (!) vilket inte var så bra då våra små troll inte visar ett tecken på att vilja somna än på ett tag och klockan är ändå halv tio nu.
Bland annar roar de sig med att sjunga, sparka i väggen, springa upp till grinden och slänga nappen ut i vardagsrummet med orden "jag tappa nappen!" och sedan hämta den med ett brett leende.
Ska väl göra ett försök att lägga mig bredvid Sanna som ropar "kom mamma, sova min breve!"
Förhoppningsvis lugnar de sig då så att de somnar...
// Sargit

Inga kommentarer: