torsdag 5 september 2013

Vardagen igång

Har inte så mycket att berätta om de senaste dagarna då jag jobbat.
Mornarna har gått väldigt smidigt måste jag säga. Janiina har varit den mest sammarbetsvilliga av barnen då hon vill till förskolan så fort hon vaknat.
Idag gick hon dit hela vägen hållandes Sanna i handen medan William cyklade.
Då vi kom fram så lämnade vi Sanna och William först, som igår, och sen fick jag övertala henne lite att följa med till små barnens gård.
Väl där sa jag igen, som igår, att mamma ska gå till jobbet får jag en puss. Och så fick jag en puss och sen vinkade hon glatt till mig och gick iväg och lekte.
Ska bli intressant att se om det fortsätter så eller om det bara är nyhetens behag så att säga.
Nu har jag bara några dagar kvar att blogga ikapp om från våran semester resa.
För dig som vill läsa om den så kan ni börja här och fortsätta framåt.
Men nu kallar sängen på mig, imorgon har förskolan planeringsdag så barnen får vara med mig hela dagen.
// Sargit

tisdag 3 september 2013

Bussfärd, matlag och Känkkäränkkä

Vid lämningen idag så sa jag till Janiina att nu ska mamma gå får jag en puss. En blöt puss fick jag och sen vinkade vi åt varandra.
Hon var för upptagen med att köra dockvagn på gården för att bry sig om morsan helt enkelt...
Jag började dagen sen med att ta en promenad med Fayeza och sen fikade vi en lång stund hos henne.
Det var alldeles för länge sen vi sågs...
Hann jobba lite vid datorn också faktiskt, hör och häpna.
Då jag skulle hämta barnen så började jag med stortrollen, men de var för upptagna, Sanna ville göra klart sitt pyssel och William ville leka med Charlie, så jag sa att ok då hämtar jag Janiina först så får ni vara klara då vi kommer.
Jag går in till Janiinas avdelning och får knappt en reaktion från lilltrollet. Hon var för upptagen med att leka med dockan. Men efter en kort stund så hjälpte hon till att städa undan det hon hade för händerna och så gick vi och hämta Sanna och William.
Vi hann med mellanmål innan vi gick över till vår granne Sazan som bjudit över oss på fika och lek. Hennes son Padra går på samma avdelning som Janiina.
De fick tillökning i familjen precis innan vi åkte på semester, och idag fick jag äntligen gosa med bäbisen!
Efter lite fika och lek så skyndade jag och trollen till bussen och hann med den precis.
Tre väldigt glada troll!

Janiina vägrade att sitta i vagnen då vi klev av bussen, hon skulle hålla sina syskon i handen.
 Det såg jättegulligt ut då trion gick genom hela Märsta centrum hand i hand.
Idag började nämligen Matlaget och då passade vi på att vara med. De flesta var "kändisar" för oss av de andra familjerna, jätte kul att få träffa dem igen, och så kom det en ny mamma med sina 3månaders tvillingar. Så mera bäbis gos för mig, hihii.
Härligt att kunna låna andras småttingar och tänka tillbaka på den tiden, och när de sen börjar bli missnöjda/hungriga så är det bara att lämna tillbaka barnet...
Våra troll hade knappt tid att äta, de smakade i alla fall på soppan allihop, de ville hellre leka.
Matlaget avslutades med en kort sångsamling då vi sjöng på tre olika språk två av sångerna, svenska/finska/engelska.
 Till hemfärden ökade vår barnaskara så M-P fick ta med sig Elin i bilen medan jag tog Janiina, Sanna, William och Emma med i bussen upp. Trion gick inte att skilja på så fick bli så.
De stortrivdes i varandras sällskap vilket märktes och hördes hela bussfärden hem.
M-P fick äran att läsa kvällssaga för alla barnen ikväll, det blev förutom Bamse två böcker till.
Imorse vid frukosten så råkade jag nämna om "Känkkäränkkä" som är en häxa i en finsk barn låt. Barnen ville höra den och så fick den gå på repeat medan jag fick svara på frågor om henne.
Känkkäränkkä är den som gör att skorna hamnar på fel fot, att barnen inte vill sova eller att maten smakar illa och att barn bråkar. Hon är så liten så det är bara barn som kan se och höra henne.
Hela dagen sen har Sanna haft en eller två frågor om Känkkäränkkä och ikväll ville de höra låten igen.
Men sen blev de oroliga att om Känkkäränkkä kommer så vågar inte Nukku Matti (=John Blund) komma för han är ju rädd för häxan.
Jag upprepade det jag sagt förut att hon kommer ju inte om man är snäll och trevlig mot andra och om man är glad och omtänksam, för det gillar ju inte hon så då går hon sin väg.
Sanna log med hela ansiktet och sen började hon gäspa. Tajming.
Då var det bara att säga att skynda er i säng så att Nukku Matti hittar er och hälsa från mig.
Det dröjde inte länge efter att jag gått ut ur deras rum innan de sov båda två...
// Sargit

Inskolning, en kort sammanfattning.

De senaste 2 veckorna har Janiina haft inskolning på förskolan.
Sättet man genomför det på är en gradvis förlängning av den tid som barnen är på förskolan och sedan även att var där utan föräldrar.
Så första dagen fick alla föräldrar vara där med sina barn lite drygt en timme och sen fick vi alla gå hem.
Nästa dag var vi där lite längre typ 2 timmar och efter 3 dagar med föräldrar på plats så fick vi börja gå ifrån förskolan och lämna barnen där.
Även där förlängdes tiden gradvis tills dess barnen fick stanna kvar över lunch och även sova efter lunchen.
Redan innan inskolningen började kände jag mig ganska säker på att det skulle gå alldeles utmärkt för Janiina, hon har alltid haft lätt för att roa sig utan någon förälder i närheten.
Hon blev lite grinig första gången jag lämnade henne kvar, men redan dagen efter vinkade hon glatt hejdå och visade tydligt att hon faktiskt var upptagen med att leka.
Efter det har det inte alls varit några problem, och Janiina verkar stortrivas med både personalen och de andra barnen.
De sista dagarna fick Sargit sköta inskolningen då jag börjat jobba efter 8 månaders pappaledighet (jisses vad tiden gick fort) och det har inte heller där varit några svårigheter.
Det enda som varit en utmaning är att få Janiina därifrån, särkilt om man först hämtar Janiina och sedan hämtar Sanna och William.
Janiina är nämligen mycket förtjust i att leka med de större barnen, och de större barnen gillar att leka med henne.
En av favoritstunderna är när nån av de större skjutsar runt henne på cykel, då trivs hon som bäst.
Tyvärr brukar dessa tillfällen alltid sluta med att jag måste lyfta en mycket arg och skrikande Janiina därifrån.
Så när jag nu ska hämta alla tre i fortsättningen blir det nog att hämta tvillingarna först.
Sammanfattningsvis har inskolningen gått jättebra och då inte allt för mycket förändrats på jobbet under min frånvaro känns det ganska ok att börja jobba igen.

//M-P

måndag 2 september 2013

Dagislämning av tre troll

Idag kom då vardagen till oss, nåja nästan.
Jag fick sköta hela morgonrulljansen med barnen och lämna även stortrollen en halvtimme tidigare än normalt då Janiinas inskolnings tid är 8.30.
Men det gick överförväntan bra, lite tjafs med William om jackan men han upptäckte efter en stund att det visst var kallt så då tog han på sig den självmant.
Så söta mina troll är då de går hand i hand!
 Lämningen gick rätt bra, men måste komma ihåg att lämna stortrollen först nästa gång.
Janiina ville följa med och lämna Sanna och William, men det hon egentligen var ute efter var stora barnens gård och barnen där. Hon verkar trivas bra med äldre barn och de verkar gilla även henne då det dröjde inte länge innan Charlie och Milian skjutsade runt henne på storcykeln (en med sittbänk bakom).
Så medan jag fick regbyxor och stövlar på Sanna och William så roade Janiina sig med grabbarna på gården.
Sanna skjutsade henne sen till grinden och det krävdes lite övertalning att få henne med mig, att locka med gungor hjälpte.
Jag fick stanna en stund till tyckte fröknarna då det var fler föräldrar som skulle gå precis då och de var lite underbemannade så ifall det skulle bli gråt och protester skulle händerna inte räckt till.
Efter en tio minuters skvallrande så blev jag sen hemskickad, så jag lämnade en nöjd Janiina i gungan efter att ha fått en puss från henne.
Allt hade gått bra fick jag höra vid hämtningen på eftermiddagen.
M-P kom hem tidigare än vi trott så då kunde jag snabbt komma iväg till jobbet då jag hade ett möte. Men då min mor redan varit beredd på att vara barnvakt så skjutsade M-P barnen dit en stund och fixade lite ärenden under tiden.
Efter middagen ville William klippa så vi tog fram papper, sax och färgpennor.
Även Janiina ritade idag istället för att bara leka med pennorna.
Sanna ritade en femvåningssäng och berättade att så många barn skulle William få.
Själv skulle hon bara ha tre medan Janiina skulle få hundra enligt William.
Janiina somnade själv ikväll. M-P var tvungen att åka iväg på sin träning och sa till henne att han skulle byta om. Hon sa inte ett knyst då han gick ut och sen efter en stund somnade hon bara.
Själv har jag nu bloggat ikapp om helgen då jag haft en datafri helg.
Fick skriva om detta inlägg via mobilen då datorn låst sig så ni får ha överseende med eventuella stavfel eller "autocorrekts".
// Sargit

söndag 1 september 2013

William tar sig till nya höjder

Förmiddagen städade vi färdigt barnens rum, även där blev allt dammtorkat. Sanna och William hjälpte båda till med sina nya egna damtrasor.
Efter lunch medan barnen bortsate med städandet så bakade jag en Tosca äppelkaka (utan mandel) då vi skulle få gäster.
Min pappa, Helena, Tina, Tinas mormor och morbror från Finland skulle komma och fika.
Efter trevligt umgänge och mellanmål/fika så var det dags för våra gäster att åka hem vidare då Eila och Jari skulle med båten ikväll.
Då våra gäster gick ut så tog Janiina helt enkelt på sig sina stövlar och ville följa efter.
Även Sanna och William ville ut så jag följde med dem.
Vi hamnade på lekplatsen efter att ha vinkat ännu en gång till gästerna.
Det var rätt kalt så jag och Janiina hämtade koftor på oss innan leken fortsatte.
William tjatade på att jag skulle lyfta upp honom i en ställning, jag svarade att ville han upp fick han ta sig upp själv. Kunde han inte ta sig upp själv var han för liten.
Efter ett tag så ropade han stolt på mig och sa "se så högt jag är".
Jag bad honom visa hur han gjort och det gjorde han gladerligen.

Alla tre gillar även karusellen, så där var vi rätt länge också.
Sen blev det rutschkanan som gällde och där träffade vi på ett annat barn i 2,5års åldern som genast fäste sig vid stortrollen som tog honom under sina vingars skydd.
Det roliga var att jag kände igen barnet men inte mamman och först senare efter lite prat kom jag på varför, dagmamman hade varit regelbundet på öppna förskolan hos oss med barnen i våras.
Snart blev det "skiftbyte" med maken då jag gick in och satte igång med dagens middag.
Köttfärsgratäng med vitkål och curry testade vi och den fick godkänd av alla.
Jag skjutsade min syster Tina till Uppsala där hon skulle få lifta med en vän tillbaka till Örebro, jag passade på att handla på hemvägen och då jag kom hem så sov tjejerna men inte killarna.
Blev tidigt i säng för oss vuxna också då M-P ska börja jobba igen på måndag efter att ha varit föräldraledig sen i januari..
// Sargit