Uppdateringar

Nu har jag hunnit uppdatera ikapp, nästan.
Så från och med 11oktober har jag uppdaterat lite och lagt till bilder.
Det enda jag fortfarande inte hunnit med kom jag på är min och Janiinas weekend resa till Finland med flyg för att närvara vid systerdotterns konfirmation. Nåja, får väl ta tag i det någon kväll.
Nu leker alla tre barnen i Janiinas rum med hennes leksaker, maken ligger och sover och jag ska väl ta en kort paus i soffan innan jag börjar fundera på middag.
På återskrivande.
// Sargit

Mina monster

Morgonen började med bråk mellan barnen om en leksak.
Det gick till och med så långt att de slogs (!) ordentligt och självklart blir Janiina rädd och ledsen då de andra två busarna skriker och bråkar så.
Så jag går in tar bort saken i fråga (vilket var en av Janiinas leksaker) och placerar trollen i varsin sida i rummet och går ut med Janiina.
Skriket fortsätter ett tag men efter en stund så tystnar det och så hör jag hur William säger "Förlåt Sanna".
Tysnad.

"Förlåt Sanna förlåt. Nu måste du säga förlåt till mig. Man måste säga förlåt då man har bråkat".
Oj så stolt jag blev över honom då, kändes bra i mitt mammahjärta då.

Sanna fortsatte sura och sa "Jag vill inte säga förlåt".
Jag gick in till dem, med en nu lugn Janiina, och så pratade vi en stund om det som hänt och plötsligt var det som bortglömt och de fortsatte leka som om inget hänt. Inte särskilt långsinta de inte...

Då Janiina vaknade efter en ovanligt lång tupplur strax före lunch så åkte vi till min mamma för att äta och tillbringa eftermiddagen där fram till Sannas danslektion.
Sanna och William tjatade och tjatade innan om att de ville måla sig i ansiktet, så vi tog med oss färgerna och efter lunch så målade jag dem.
Monster ville de bli, men sen ändrade William sig och ville bli dinosaurie (då han pekade på den bilden i instruktionsboken som medföljde färgerna).
Så här fina monster har vi.

Glada var de och så stolta över sina ansiktsmålningar att de nästan bosatte sig vid spegeln i badrummet sen.

Då vi sen skulle iväg till dansen så ville William följa med mummu till hennes möte istället, så då stressade vi tjejer iväg själva.
Blev några minuter sena men Sanna-monstret smög snabbt in genom dörren till danssalen.
Det visade sig sen att ett monster kan inte göra si eller så (enligt monstret i fråga) utan ett monster bara kunde titta på mot slutet av lektionen... "ett monster kan inte vara med i ett tigertåg heller" fick jag höra sen.
Väl hemma tog vi en kort promenad innan vi gick in i värmen, strax efter oss kom även M-P hem som haft en tuff dag idag på jobbet.
Sanna ville hjälpa till med matlagningen, hon verkade riktigt njuta av att få nästan hela uppmärksamheten från oss ikväll.
Mycket gos och så klart pusskalas blev det under matlagningen.

 Mummu och William kom hem lagom då maten var klar, men då hade både han och Sanna fått nog av sina ansiktsmålningar så de blev borttvättade innan vi satte oss till bords.
Alla tre barnen fick ta ett bad efter maten och sedan var det dags för saga med mera innan strotrollen fick gå i säng.
De var inte så lätt övertalade ikväll, väldigt mycket testande av tålamod och kaxande från unge herrns sida...
Råkade få syn på hibiskusen som blommar då jag kom ut från barnens rum.
Så fin den är! Och jag räknade till hela 7 knoppar i olika storlekar, vissa slår nog ut de med snart, om de inte ramlar innan dess vill säga som de ibland gör.

Och jag som trott att nu ger den upp och dör snart, men den är tåligare än vad man tror den här växten.
Nu ska det bli lite kvällsfika med maken innan jag kryper till sängs, ska jobba imorn.
Så tyvärr får bilderna från förra månaden vänta ett tag till...
// Sargit

Jejj!!! Tillgång till bilder igen!

Nu har jag lyckats föra över bilderna från min telefon.
Förde över de till makens minneskort och därifrån till datorn.
Nu har jag minneskortet i telefonen och förhoppningsvis sparas allt där automatiskt så är det bara att ta ut det och stoppa i datorn sen vid tömning.
Men nu till det jobbiga/tråkiga/ men ändå roliga: Har ca 280 bilder att gå igenom från ungefär mitten av oktober!
Vi har varit bortresta denna vecka, kom hem igår kväll och idag var vi på 4-årskalas.
Så dator tiden har varit nästintill obefintlig, kollat bara facebook via mobilen under veckan.
Nu har jag alltså en hel del att läsa ikapp på bloggar jag följer samt att uppdatera här på vår blogg.
Förhoppningsvis hinner jag få till något under morgonkvällen men just nu orkar jag inte sitta mer vid datorn.
Vi mår bra allihopa i alla fall och imorgon är vi åter tillbaka i vardagen.
Sanna och William kläcker ur sig en massa roliga meningar och kommentarer på löpande band nu för tiden, nästan så jag skulle vilja spela in dem hela tiden för att inte glömma allt roligt de kommer på.
Och varje gång de sagt något kul så tänker jag att det här måste jag komma ihåg att skriva ner, och i nästa stund kommer de med ännu fler roliga meningar/kommentarer och då är det andra redan glömt.
Fort går det.
Men en rolig historia kan jag dela med mig av i alla fall.
Då vi var i Umeå höll barnen på att berätta den roliga historien om tomaterna som gick över vägen.
De utvecklade den till massa annat också och kulmen kom då William plötsligt säger så här:
"Två tomtar gick över vägen, då kom en bil och körde över den ena. Den andra tomten säger då kom nu skägget!" varvid vi blir så häpna att han kommer på något sådant själv att vi alla brister ut i asgarv, även barnen.
William är även väldigt duktig på att hitta på sagor och han berättar dem med stor inlevelse, med hela kroppen.
Mycket "äta upp" och "förskräckligt" och "STOR" som upprepas i han sagor. Helt underbart att få lyssna på honom.
Nu ska jag försöka komma i säng då Janiina ännu inte anpassat sig till vintertiden, så väckningen blir tidig...
// Sargit

På 4-års kalas

Söndag eftermiddag var vi bjudna på Hannas 4-års kalas.
Sanna och William valde själva sina festkläder och envisades att de ville ha "samma kläder som på Nadja och Patricks bröllop!". Så så fick det bli, lite väl uppklädda men de var nöjda.
Och till barnens glädje så kikade Nadja och Patrick förbi en snabbis precis innan vi skulle gå.
Efter allt stillasittande i bilen igår så bestämde jag mig för att promenera dit med barnen, det blev en 30minuters promenad då det inte går så fort med de korta fötterna.

Vi hann prata mycket under promenaden, bland annat så fick jag höra från William att "imorgon då jag är stor, så ska jag bli bonde och köra egen traktor".
Mina fina festprisar.

Det lektes, fikades, pysslades och tittades lite på film.
Här har ni födelsedagsbarnet. Grattis igen Hanna!

Janiina härmar Hannas min.

Sanna visar upp sin fjärilsmask som hon färglagt, William ville inte göra det utan han fastnade vid "Djungelboken 2" på nedervåningen istället.

 Janiina var väldigt nyfiken på trapporna. Hon ville ju upp till barnens rum och leka med de äldre barnen.
Hon lyckades klättra upp två trappsteg och ta sig ner igen alldelss själv och utan skador.

Självklart var det fiskedamm också till alla barnen.

Lite oplanerat så blev vi kvar där till middagen, korv med bröd.
Men då vi inte hade med oss mat till Janiina så åkte vi hem efter att vi ätit. Janiina fick i alla fall äta lite korvbröd medan vi andra åt.
En väldigt trevlig eftermiddag blev det.
// Sargit

Mini-semester i Umeå

Resan började bra, men sen blev det värre och värre.
Barnen var nöjda i bilen, vi hade investerat i en bärbar dvd och unga einsteins gick på repeat då Sanna och William bara ville titta på den. Janiina sov nästan hela tiden, men sen var hon stundtals uttråkad. Vi kom iväg rätt sent på måndag kväll, men som tur var så somnade alla tre barnen efter kvällsstoppet i Gävle bro. Då satte vi på en sago-cd med Nalle Puh.
Men då vädret bara blev sämre, det snöade och blåste rejält, så var det inte alls roligt att köra.
Jag körde först, gick inte fort, men sen efter någon timme byttes vi av och M-P tog över ratten, gick inte fort då heller.
Då jag vaknade i Sundsvall så hade de precis ropat ut i radion att en lastbil hade vält vid Skule och hindrade trafiken, då var klockan ett på natten.

Vi tog beslutet att itne chansa utan ta in på hotell.
Tur nog hade de ett rum ledigt, fast det egentligen var fullbokat fick vi höra på morgonen. Det hade visat sig att fler hade problem med vädret och inte kunnat komma fram.
Så här såg det ut då vi burit in barnen till rummet, skönt var det att krypa ner i sängen till barnen. Somnade väldigt fort.

På morgonen var det hotellfrukost som gällde, det är något visst med det.
Och lite lek för barnen vid lekhörnan.

Sen fortsatte färden mot Umeå. Vilken skillnad på väglag och väder!
Gick väldigt smidigt med ett lunch stopp i Ö-vik.
På eftermiddagen kom vi äntligen fram till svärmor.
Typiskt nog så var vår tajming för besöket inte det bästa, vilket vi blivit förvarnade om.
Det var nämligen renoveringar på gång i hela området och huset då de skulle ändra taken samt byta fönster och fixa med ventilationen. Så det bankades och borrades varje dag mellan 07.00-16.00. Så vi höll oss borta dagtid rätt mycket.
Men vi hann med att träffa M-P bröder och syster och M-P:s syskonbarn.
Här slappar vi vid tv:n en stund.

Janiina flinar upp sig och tittar man noga så ser man hennes första tand också.

Amanda (M-P:s brorsdotter) och M-P.

Nästan varje kväll fick vi till slut lägga oss bredvid bustrollen för att få dem att lugna sig.
Det slutade oftast med att den som låg där somnade också.

Farbror P-A var populär som busfarbror, precis som farbror Jompa.
Här tittar de på "Långben the movie" som han hade med sig.

Vi hann ut på stan en dag för lite shopping.
Bland annat fick jag en födelsedagspresent av min älskade make, denna fina vinterjacka.

Vi hälsade på hos min mans mormor Brita också. Det blev en lång stund med lek och bus på en lekplats på hemvägen då vi var gåendes...
Hos henne fanns det ett långt fönster som nådde nästan till golvet, den gillade alla våra troll att hänga vid och titta ut.

 Det regnade nästan hela tiden, och snön som föll första kvällen/natten lyste med sin frånvaro helt under vår vistelse i norr. Hade ju sett fram emot lite snö, både jag och barnen.
Vi hann med en spelkväll också, Settlers så klart. M-P vann första och jag den andra omgången.
På min födelsedag (fredag) blev jag väckt med sång och sedan frukost och paket i sängen.
Sanna gömde sig under sängen medan svärmor och M-P sjöng för mig.
Sen fick jag somna om igen. Fick till och med sovmorgon.
Då jag väl kom upp och vi alla var redo så åkte vi till Vännäs för att hälsa på M-P:s kusin Daniel som ska bli pappa snart.
De har en stor hund så Sanna var nervös och ville inte dit fast vi berättade att hunden skulle hålla sig på övervåningen.
Men efter ett tag gick det bra, speciellt då Daniel satte igång en film åt dem.

På kvällen tog svärmor ut oss på middag för att fira mig.
Blev Black & White med potatisgratäng för oss vuxna, taco buffé för William och köttbullar på spett med mos till Sanna. Väldigt gott var det och väldigt fin, mysig och barnvänlig restaurang (förutom avsaknaden av hiss).

Sanna och Anci delade på en efterrätt, William ville inte ha och till slut gav även de upp och resten fick M-P äta.

Jag testade chokladsoppa med hallon, soppan var en liten besvikelse men hallonen var goda.
Tiden gick som alltid lite för fort och snart var det dags att åka hem igen.
Bra väder hade vi att köra i men vi tog rätt långa stopp så att barnen fick springa/leka av sig rejält under rasterna.
Mellanmålet blev vi tvungna på grund av Janiina att stanna någonstans vi trodde fanns en mack/fik men den var nedstängd visade det sig.
Men vi hade ju mellanmål till barnen med oss så det gick bra och så fick Sanna och William springa runt bilen och fram och tillbaka på den tomma parkeringen.
Det gillade dem.

Janiina var väldigt less på bilåkande då hon var vaken, men till slut kom vi till Gävle bro igen där vi intog middag.
Barnen lekte i lekrummet också så klart.

Alla tre somnade innan Uppsala då vi lyssnade på Mumin-sagor på cd.
Gick rätt fort att tömma bilen och sedan packa upp allt.
M-P tvättade till och med två maskiner innan han gick och la sig.
Skönt var det att sätta sig i soffan och ströglo på tv en stund innan sängen kallade.
Det var lite om vår mini-semester i norr. Janiinas första resa dit faktiskt men absolut inte den sista.
Tack för denna gång och hoppas på ett återseende snart igen.
// Sargit
p.s.
tog inte så många bilder då jag helt enkelt glömde bort det...