Jodå, vi är vid liv

Nu efter allt som varit så känner jag att det är dags att börja blogga igen. Vet dock inte riktigt vart jag ska börja men jag kommer inte "blogga ikapp" de senaste månaderna. Kommer dock skriva så småningom lite om vissa speciella saker.

Orsaken till bloggtystnaden har helt enkelt varit sorg.
Min mamma dog i cancer den 3dec efter bara ca en månad från att hon fick diagnosen... skriver mer en annan kväll när jag orkar ta tag i den perioden...
Begravningen den 21dec var väldigt fin och många som kom och sa ett sista farväl. De tre stora fick välja om de ville gå vilket de ville men till Minja hade vi barnvakt...
Sanna är den som haft det tuffast av barnen, hon är den känsligaste av dem. Hon har mycket tankar om döden, om saknaden efter vår katt Max (som ju fick somna in för 5år sedan), efter farfar (som dog i cancer förra året) och mummu. Flera kvällar som hon haft svårt att komma till ro o kommer till mig o vill prata eller bara vara med mig. Ibland får man dra orden ur henne då man ser att hon inte mått bra men ibland kommer orden frivilligt. William sörjer också fast på sitt tysta sätt, märks att han söker närhet mer än förr...

Vill passa på att tacka för all omtanke och omsorg vi fått ta emot och alla kondoleanser via socialamedier, tfn, blommogram och fysiska möten.

Känns fortfarande tufft men tack vare min älskade make och våra underbara barn så går ju livet vidare trots allt. Vet inte hur jag skulle klarat av detta utan dem... Finns en hel del kvar att reda ut men en sak i taget...

Nu har även Minja börjat på förskolan. Vi har dock haft vabruari sen januari så inskolningen blev lite si o så med. Magsjuka för hela familjen, tandsprickning o feber, halsfluss, hosta, förkylning o lite mera feber. Blev inte många timmar jobb inte.

Numera har vi ju två 8åringar och en 5åring i huset också! Lite om deras firande kommer jag uppdatera om så småningom så klart.

Tuff tid har vi haft och det är nog inte helt över än. Men efter mörkret kommer ljuset fram igen...

// Sargit

Soffmys

Minja blev väldigt avundsjuk i eftermiddag då Sanna och Janiina gosade med mig i soffan, hon skrek i protest där hon satt vid matbordet. Så fort maken lyft ner henne kom hon i högfart mot oss och klättrade upp. sen var hon nöjd.

Det blev en bra stund med soffmys för "tjejligan" i familjen. Precis vad jag behövde idag.

// Sargit

Innebandy och hjälp i köket

I fredags när jag kom hem så var Minja lite mammig av sig, men även Sanna dög en stund. Men jag fick inte ens vara ifred på toaletten.

På kvällen umgicks jag med vänner i Sollentuna. Vi åt god mat på en thairestaurang och senare flyttade vi oss till O´learys för efterrätt. Vi pratade och pratade och hade det väldigt trevligt. Ser redan fram emot nästa gång då vi förhoppningsvis får med fler.

 I söndags var det dags för min allra första innebandy-match, tyvärr så hade ju maken dansen samtidigt men tur nog så fick vi hjälp med barnen. Janiina och Minja fick tillbringa tid med vaari och Helena medan Sanna och William fick följa med mig. Med oss hade vi även Thomas och Emma.
Matchen förlorade vi stort, men kul var det. Hoppas vi är bättre på lördag då vi spelar på hemma plan.
Väl tillbaka hos min pappa så fick vi sen middag och sen efterrätt, de andra hade redan ätit. Minja fick smaka lite av min efterrätt, det slutade med att vi delade på den nästan. Hon gillar glass i alla fall, hihii. För övrigt så var det hennes andra gång som hon fick smaka på glass.
Väl hemma i garaget så ville Minja hålla i min klubba, hon vägrade släppa taget om den.
När alla barnen kommit i säng så avrundade jag kvällen med en kopp choklad i soffan framför tv:n. Luke Cage är den nya serien jag började titta på.

 Idag, tisdag, såg jag att Minja hittat ett nytt ställe att mysa i. Lyckades fånga ögonblicket precis innan jag skulle iväg till jobbet.
Vi fick en middagsgäst ikväll, Meeri som varit min dagis fröken kom och bekantade sig lite med barnen eftersom hon ska vara barnvakt åt dem nästa vecka på lördag. Janiina la beslag på henne direkt eftersom Sanna och William var upptagna med att bråka om att de inte ville städa sitt rum. Kan nämna att rummet blev städat till slut i alla fall...
Efter middan så hade vi lovat William att han fick spela tv-spel eftersom det inte hanns med under söndan. Men föst bad vi honom att tömma besticks korgen i diskmaskinen, han tömde hela diskmaskinen! Min älskade stora pojk!

Blir inte mycket tid vid datorn just nu, men en dag i taget så...
// Sargit

Lerkonst

När jag hämtade Janiina idag var hon och en drös av hennes kompisar i full färd att leka med lera.

Jag blev faktiskt lite imponerad av Janiinas lerkonstverk.

Ett äppelträd, närmare bestämt vårat äppelträd, fick jag berättat för mig.

Hon är då bättre på att skapa i lera än mig, kunde jag snabbt konstatera.

Kanske inte så svårt då jag är komplett värdelös på sådant, men iallafall.

// M-P

Ryggsäck och löss!

Minja har fått en fin ryggsäck från min syster Heidi, den kom för ett bra tag sedan men jag har inte hunnit visa upp den än. Minja har blivit förtjust i den och plockar i och ur leksaker i den och idag ville hon ha den på sig. Sötnos!

Idag fick jag för första gången i mitt liv se hur n lus ser ut! Ingen trevlig upptäckt men som tur var var det lindrigt angrepp då Sanna bara hade en i hela sitt hår medan William hade fem. usch, säger jag bara. Maken fick snabbt som bara den åka iväg och köpa medel. Tur nog så var det inga av oss andra som hade det. Konstigt nog så tyckte jag att det började klia på mig så fort jag upptäckt dem hos William, men maken hittade inga i mitt hår tack och lov...

Jaja, någon gång ska väl vara den första antar jag. Nu hoppas vi att de håller sig borta, helst för evigt...

Jobb kväll vart det för mig igen och när jag kom hem så var barnen precis på väg till sängs.
Dagarna går alldeles för fort nu tycker jag. Mörkt och kallt är det också på kvällarna.
// Sargit