Skratta eller gråta?

Jag tycker det är läskigt nu då barnen är så "klättriga".
Men det är ju så kul att se hur nöjda de blir på sig själva när de klarar nya mål.
Det gäller för mig att ha is i magen så att jag inte springer kring dem som en hönsmamma, vill ju inte att de ska bli rädda för att testa och försöka nya saker.
Förhoppningsvis lär de sig av sina fall och blir mer försiktiga då de är som mest våghalsiga.
Men ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta då de fallit.
Som idag då Sanna ramlade ner mellan bänken vid fönstret (den som hibiskusen står på) och stora blomkrukan i hörnet där porslinsblomman växer från.
Det såg så ömkligt men så sött ut då hon ligger fastklämd där med ena benet uppe på bordet, kroppen mellan bänken och krukan och ansiktet i blomjorden.
Stackarn gråter av frustration, tror vi, av att inte kunna komma upp.
Självklart är jag snabbt där och hjälper henne upp men kan inte glömma den komiska bilden.
Tycker synd om stackars Sanna så klart och försöker hålla masken och inte skratta utan koncentrerar mig på att trösta henne istället.
Hon satt kvar länge i min famn.
Men sen var det som om ingenting hänt och hon busade på som vanligt.
Först senare på kvällen då M-P skulle byta på pyjamas så visade det sig att hon gjort sig illa värre än vi trott då hon fått ett stort blåmärke på ryggen!
Stackars liten...
En annan sak jag har svårt för är när William, eller Sanna för den delen, blir så där jättearga som om världen går under bara för att de inte får göra som de vill eller leka med vad de vill.
Häftigt temperament de har, undrar vem de ärvt det ifrån... hihiii...
De ser ju såååå söta ut då ansiktet skrynklar ihop inför skriken och man nästan ler åt det då de är ju helt underbara.
Självklart ler jag ju inte på riktigt, bara lite inombords...
Annars har dagen varit rätt så lugn.
M-P tog barnen på en lång promenad, han gick i hela två timmar medan barnen sov gott.
Själv åkte jag iväg och jobbade.
Skulle bowla med ungdomsgruppen idag och sedan åt vi asiatisk mat.
Kvällen avslutades med Taizé-mässa i Valsta kyrka.
Trevligt var det även om vi inte blev så många som följde med.
Nu ska jag strax fortsätta gå igenom lite lådor och se vad mer som kan köras iväg till förrådet istället för att ta plats här i lägenheten.
Förrådet börjar bli lite fullt så måste väl ta och rensa där också vid tillfälle.
Vill inte ens tänka på det än, M-P har föreslagit en molotovcoktail men jag är inte riktigt med på noterna där inte.
// Sargit

Sovmorgon!

Idag vaknade vi sent, hör och häpna; 9.05!
Som ni förstår så blev allt lite förkjutet på morgonen.
Men till slut fick barnen i alla fall kläder på sig, själv sitter jag fortfarande i morgonrock hihii...
Både Sanna och William har varit på rätt gott humör idag.
De har roat sig med att klättra upp och ned och kring hibiskusen samt så klart på soffan.
Deras nya nöje är att ta dekorationsstenar från krukan och slänga dem på/i elementet.
Så vid nästa byte av blomjord så blir det inga fler dekorationsstenar på ett tag.
Nä, man kanske ska ta och klä på sig eller nåt, kanske fixa lite lunch.
// Sargit

Shopping och vår i Uppsala

Imorse hittade Sanna ett nytt ställe att slappa på, under vår hibiskus.
Tyvärr hittade jag inte kameran snabbt nog så jag missade hennes slapparposé då hon hade krukan som ryggstöd...

Efter frukosten och lite annat småplock som det brukar vara innan vi är redo att ge oss ut, så åkte vi iväg och plockade upp min pappa på vägen.
Han skulle följa med oss idag på våra äventyr.
Målet var Uppsalas affärer.
Senast jag var och tittade runt i affärerna i Uppsala var förra året då jag tog min allra första tur ensam med barnen i en stor stad.
Då var barnen tre-fyra månader har jag för mig (räknade ut det i minnet då jag kommer ihåg att jag ammade dem fortfarande).
Då var jag nervös men ville se hur det skulle gå att vara i stan själv med tvillingvagn och två små.
Den resan gav mig mod att bege mig ut själv mer med barnen.
Idag hade jag iaf sällskap.
M-P släppte av mig, min pappa och barnen och sedan åkte han iväg för att skjutsa min mamma till sjukhuset då hon ska få knät opererat.
Under tiden började vi strosa runt och första anhalten var Naturkompaniet, då jag hade ett presentkort som brände i fickan då den snart skulle gå ut...
Efter lite mer kik i affärer var det dags för lunch för både oss och barnen.
Varken Sanna eller William var så värst intresserade av sin lunch utan ville hellre ha ris från min tallrik.
De hade ju ätit ordentlig frukost så jag var inte särskilt överraskad av att de inte var så hungriga.
Efter lunchen fortsatte promenaden, barnen somnade ganska snabbt.
Efter ett tag kom vi till Barrista i "gatans ände", det vill säga där de flesta affärerna upphörde på affärsgatan.
Där serveras det rättvisemärkt kaffe, the och choklad.
M-P kom ikapp oss där och då var det hans tur att få äta lunch medan jag passade på att äta en mumsig morotskaka och dricka varmchoklad med grädde.
William vaknade till lagomt då vi nästan var färdiga.
Han fick smaka lite på en limebit som fanns på min kaka.
Hans minspel var väldigt roligt att beskåda, men han verkade gilla det för han ville smaka på den flera gånger. Sanna fortsatte sova i vagnen en bra stund.William däremot var piggheten själv och väldigt äventyrslysten.
Han smet iväg, han har blivit väldigt snabb nu, och ville gå ut genom dörrarna och skulle ha lyckats med om inte morfar stoppat honom.
Så idag fick han gå ute för första gången.
Vilken lycka!
Han var så nöjd och glad.
Först en promenad med morfar och här på bilden med pappa.I en "prylaffär" (kommer inte ihåg namnet) fick William tag på pappas solglasögon.
Vilken cooling va!Dem gillade han och hade dem på sig en bra stund.Sanna vaknade till slut till och var väldigt glad att få komma upp ur vagnen. En gruppbild (minus fotografen, mig) vid torget.
Solen värmde på bra men det var lite kyligt där solen inte nådde.

Här beundrar vi strömmen.

Hittade en jättemysig liten affär, tror den hette Läslust, med bra priser.
Där fanns massor med spännande saker förutom barnböckerna.
Barnen fick en speldosa, en sån man snurrar/vevar på ett handtag så spelas det musik, en stor favorit bland båda barnen.
Få se hur lång tid det tar för dem att klura ut hur den fungerar, William snurrade på den men åt fel håll...
Lite annat blev det också men för en gångs skull blev det faktiskt inte så mycket mer än det vi köpte i den affären.
Jo, köpte ju ett par vita strumpbyxor till Sanna då hon växt ur dom barnen haft och de andra de har är väldigt mycket för långa...
Väl hemma igen blev det lite lek och bus.
Vår granne Annie kom förbi en stund och det tyckte barnen var roligt och ville gärna visa bollhavet för henne och kasta/ge massor med bollar till henne.
Sen blev det badning och kvällsprocedur som vanligt.
William var väldigt trött, han somnade innan jag ens hunnit bära in Sanna i rummet.
Så då fick Sanna sitta i min famn under sagoläsningen, det var första gången men oj så mysigt det var.

Hon hjälpte gärna till att vända blad så så mycket läsande blev det inte.
Men prata gjorde både jag och hon, en lång konversation hade vi.
Till slut blev det godnatt för Sanna med, synd bara att Sanna inte var med på noterna.
Men efter en halvtimmes bökande fram och tillbaka i sängen och lite protesterande så somnade hon till slut, lagom så att jag hann se de desperata hemmafruarna.
Hon vaknade en gång och skrek i panik så jag fick sitta en stund med henne i famnen innan hon somnade om, undrar om det var en mardröm eller magont...
Nåja, hoppas att vi alla får sova gott denna natt.
Börjar bli väldigt trött nu då min förkylning som känts av sen före påsk, men inte brytit ut, fortfarande hänger kvar.
Men jag vägrar låta den bryta ut (som om jag skulle kunna hindra det).
"Jag är inte sjuk! Jag är frisk frisk frisk" har jag intalat mig själv varje morgon den senaste tiden då jag vaknat med rosslig hals och nästäppa...

// Sargit

En hektisk Annandag Påsk

Vissa dagar känner man sig stark och frisk redan när man vaknar, redo att ta tag i dagens strapatser.
Idag var en sådan dag, i 5 minuter.
Sen tittade jag ut genom fönstret och var genast redo att gå och lägga mig igen.
Det snöade nämligen ymnigt där ute.
En tycker ju att det borde räcka snart.

Men efter lite intensiv själv-terapi så lyckades jag komma igång iallafall.
Vi hade nämligen ett rätt hektiskt schema idag.
Efter frukost så åkte vi iväg till Fyrishov i Uppsala för att bada med barnen.
Detta var vi inte ensamma om tydligen då det var väldigt mycket folk där.
Som vanligt älskade barnen att plaska runt och leka i vattnet.
Därefter bar det av till IKEA.
Där började vi med att äta lunch, och barnen fick premiäräta IKEA´s köttbullar och potatis.
Både Sanna och William verkade gilla maten och åt med god aptit.
Därefter fick de leka av sig lite i lekhörnan.
Det var tydligen hur kul som helst för det gick inte att locka dem därifrån.
Här sitter Sanna och visar hur man snurrar på hjulen.
Och William har precis lekt med en labyrintbana.

Tillslut lyckades vi iallafall övertala barnen att vi måste vidare.
Målet var att kolla på en stol att ha i barnrummet då vi för tillfället har en matstol där.
Men då IKEA vimlar av bra-och-ha-prylar så blev det även en hel del annat som hamnade i korgen.
Men vi hittade också en fåtölj som vi köpte.
Sanna var inte helt nöjd utan ville prompt att vi skulle köpa denna barnversion av poängfåtölj, men vi förklarade att den är lite för liten för oss föräldrar.

När vi var klara bar det av till nästa anhalt, närmare bestämt Solna.
Där skulle vi hämta ett par stövlar som Sargit hittat på blocket.
Nu ska vi bara hitta ett par till någorlunda likadana så att barnen får varsina.
Sedan åkte vi hem till Märsta igen.
Ikväll var vi bjudna på påskmiddag hos mormor Astrid.

Maten var kanongod och alla åt med god aptit.
Men enligt Sanna och William var efterrätten det absolut bästa någonsin.
Är lite osäker på vad rätten heter men gott var det.
Barnen blev som galna och ville bara ha mer och mer.

Och för varje sked blev de gladare och gladare.

(William är faktiskt glad, men han har hela munnen full med efterätt)

Tiden gick helt plötsligt väldigt fort och rätt som det var, var det dags att åka hem.
Innan vi nattade barnen så passade jag på att bygga ihop fåtöljen.

Som alltid ville William hjälpa till, han blir väldigt nyfiken när man ska bygga ihop möbler.

En mindre bra sak med fåtöljen var dock att barnen kommer upp i den själv, och det tog inte lång tid för dem att komma på hur man tar sig från fåtöljen upp i spjälsängarna med hjälp av armstöden.
Detta gör de med en ganska våghalsig "med-huvudet-först" manöver.
Vi får nog hålla ögonen på dem en tid framöver så de inte lyckas göra sig alltför illa.

//M-P

Påskdagen

För er som inte glömt bort att det existerar något så omodernt som en hemtelefon och kanske eventuellt har försökt att nå oss på den, kan jag tala om att den för tillfället är ur funktion.
Barnen har lekt med den en gång för mycket, så nu går den inte att svara på.
Signaler går fram men det är tvärtyst i luren då man svarar, åt båda hållen.
Men Sanna vet i alla fall vad man gör med den.Idag efter lunch så tog jag en promenad med barnen till Valsta kyrkan där det firades mässa.
Barnen somnade under promenaden som tanken var då de var lite griniga och trötta på förmiddagen, för att de blev väckta imorse vid åtta för att försöka få dem in i rytmen igen.
De vaknade inte i kyrkan som jag trott fast orgeln lät högt, istället sov de igenom hela gudstjänsten.
De vaknade först då jag rullade in dem i församlingshemmet för kyrkkaffet.
Idag var första dagen vi "tvingade" de stackars barnen att ha skor på sig.
Hittills har William speciellt total vägrat och skrikit i panik så fort skorna närmade sig fötterna.
Men idag gick det lite bättre.
De protesterade högljutt båda två först, men efter att ha sovit i vagnen verkade de ha glömt bort de konstiga sakerna på fötterna.
Så på kyrkkaffet spatserade de runt med mormor Astrid och pappa (som dök upp lagomt till fikat)
Här ser ni hur söta de är i sina nya skor som moster Tina köpt åt dem.

Efter att vi fikat färdigt så packade vi in oss i bilen och åkte ner till Beutlers.
Det var riktigt varmt ute idag, förutom i skuggan, så Thomas och M-P bar ut trädgårdsmöblerna från garaget in på deras lilla gård.
Barnen smet ut via balkongdörren från köket och ville vara med.
En stund fick de njuta av solen men sen tyckte vi att det blev lite kyligt för dem.

Barnen rider på herrarnas axlar.
Båda verkade trivas så högt upp, även om Sanna var lite tveksam till en början.

Efter mycket lek och bus så var det så dags för påskmiddagen som Lina kämpat med.

Lamm med ugnstekta rotfrukter och god "hemlig" sås.
Barnen hade redan ätit tidigare men ville såklart hålla oss andra sällskap vid matbordet.
De åt däremot med god aptit efterrätt senare, fruktsallad.

Sen var det dags för oss att röra oss hemåt.
Har varit lite si och så med barnens sovtider på sistone så vi tyckte det var bäst att få dem hem inför nattningen.
William verkar ha en fjärde eller femte tand på g, den fjärde har kikat fram en tid nu men inte spruckit helt igenom men däremot har han en till på g till vänster om den framtand som är framme såg vi idag.
Både Sanna och William somnade utan alltför stora protester ikväll.
Få se om de sover bättre inatt än de senaste nätterna...
// Sargit