Tidig Lucia

Idag hade jag väckning okristligt tidigt, redan halv sex!
Men vad gör man inte för att hinna duscha (mest för att piggna till) och klä sig samt förbereda för avfärd innan det är dags att väcka barnen.
Barnen väckte jag strax efter sex och hann faktiskt ut genom dörren nästan på avtalad tid, bara fem minuter senare än tänkt.
Vaari och mummu (=morfar och mormor) kom för att se luciatåget samt hjälpa till med barnen, jag hade nog inte gått iväg till lussandet själv med barnen.

 Var lite svårt att veta vilken dörr vi skulle in i och om man kommit rätt då det inte fanns några skyltar eller någon som välkomnade vid dörren. Och inga bekanta ansikten såg vi heller då vi nog kom fram först av dem från småbarnsavdelningen.
Men väl inne så trängdes vi i en liten lokal med massa andra förväntansfulla föräldrar och syskon, samt andra barn, så var det rätt mysigt att se de äldre barnen lussa i mörkret.
William var inte så nöjd med situationen, men vaaris famn gick bra att sitta i.

 Sanna var inte heller så glad, kanske märks att våra barn inte är några morgonmänniskor (tar efter sin mor tror jag).

 Efter Luciatåget så klädde vi på oss igen och promenerade till barnens avdelning.
Där bjöds det på barnens pepparkakor som de bakat förra veckan och lussebullar.
Konstigt nog så åt varken Sanna eller William upp sina bitar, men det var väl inte sugna på det till frukost antar jag.

 Jag stannade kvar en bra stund, då klockan var så tidigt än, och lekte med barnen (både mina och andras).
Fick en ny kompis i Millian som ville hela tiden visa mig olika saker.
Barnen ville inte ta av sig sina lusselinnen så de fick ha dem på sig.
Då jag hämtade barnen hittade jag deras linnen i hyllan, Sannas linne var så smutsig så jag börjar undra vad hon egentligen gjort med den, glömde dock fråga.
Då klockan närmade sig halv nio dukades frukosten fram.
William pekade bestämt på stolen mitt emot och sa "shitta här!" till mig.

Men jag var tvungen att göra honom besviken då jag måste ge mig av till jobbet.
Skulle först hem för att äta frukost och hämta väskan m.m.
Kändes tungt att lämna en hysteriskt gråtande William, men lika bra att bita ihop och bara gå än att vända tillbaka och trösta.
Skulle jag göra det skulle han nog tro att bara han skrek nog ledset så kommer mamma tillbaka.
Väl hemma var jag så slut att efter frukosten slumrade jag till i tio minuter innan jag skyndade mig till jobbet.
Varför måste luciatåget vara så himla tidigt för tro?
Kan man inte hellre ha den på sena eftermiddagen eller efter middagstid om man nu vill ha mörkt och att föräldrar kan närvara...
Fast då kanske barnen är väldigt trötta redan, men det är de ju då de kliver upp före tuppen med...
Tveksamt om jag kommer gå på luciatåget nästa år, kanske nästa "tåg" ses först då våra små är med i den.
// Sargit