Den här helgen var det dags att utnyttja våra alldeles-för-sällan-använda årskort till Kolmården.
Vi har faktiskt inte lyckats komma iväg en gång i år så det var hög tid nu då säsongen lider mot sitt slut.
Tyvärr jobbade Sargit kväll både Fredag och Lördag så det var bara att bita ihop och åka ensam med barnaskaran.
Resan tog sin början direkt efter att vi hämtat barnen från skola och förskola, med utrymme för mellanmål givetvis.
Först skulle vi stanna till och övernatta hos svägerskan i nyköping, vilket var väldigt uppskattat hos alla barnen då kusinerna är rätt förtjusta i varandra.
Jag var lite orolig över att natta 4 barn själv när vi inte var på hemmaplan, men det gick hur bra som helst.
Förmodligen för att barnen var väldigt trötta efter resan.
Vid nio-tiden på lördagmorgonen packade vi sen in oss i bilarna och körde iväg till kolmården.
Dagen på kolmården blev väldigt lyckad, och barnen samsades för det mesta ovanligt bra.
Vi fokuserade dock lite mer på karusellerna den här gången än tidigare besök, då iallafall 3 av barnen blivit så stora att de får åka många av attraktionerna nu.
Men vissa av djuren stannade vi vid och kollade lite på.
Vargarna är ju en självklarhet, väldigt spännande att titta på även om de flesta mest låg och slappade.
Vildsvinen ville barnen också titta närmare på och bordskicket på denna baddare lockade fram många skratt då han klättrade upp och ställde sig mitt i maten.
Nytt för i år var Barnens Lantgård.
Där fick man kliva in bland får och getter och klappa om djuren, vilket var väldigt uppskattat.
Killingarna var favoriterna hos barnen då de busade runt hejvilt och övade på att stångas.
Kusinerna Ramus och Janiina hade väldigt roligt.
William var lite avvaktande till en början men det gick snabbt över.
Nästa längre stopp blev tigrarna.
I anslutning till Tigrarna står det en Jeep som barnen älskade att klättra på och låtsas köra.
Janiina var nyfiken på tigrarna men tyckte det var lite för läskigt när de kom så här nära.
Efter tigrarna gick vi ner till Marine World först för lunch och sedan bergodal-banor.
Nu var även Janiina tillräckligt lång för att få åka, vilket var med skräckblandad förtjusning.
Sanna var däremot uteslutande förtjust.
Därefter var det dags för resans höjdpunkt iallafall för mig.
Wild Fire!
Då Sanna varit här tidigare under sommaren och åkt den förut så var det min och Williams tur att åka.
Medans Moster Nadja tog med sig resten av barnen för att titta lite på djuren så ställde jag och W oss i kön.
Ju närmare åket vi kom desto mer nervös blev William då han insåg hur hög konstruktionen faktiskt var. Då och då uttryckte han att han inte var säker på att han ville åka.
Ska villigt erkänna att det var pirrigt för mig med men jag försökte hålla god min och få honom att tänka på annat.
När det så var vår tur att åka så visade det sig att vi var först att få bestämma plats i vagnen, så jag lätt Willliam bestämma vart vi skulle sitta.
Det knöt faktiskt ihop sig lite i magen på mig när han tyckte vi skulle sitta längst fram.
Men det var bara att hänga på.
Ska väl inte snöa in mig på detaljer om åket men det var bland det häftigaste jag nånsin åkt.
Det var fullt ös från början till slut och jag rekommenderar alla att prova den om man får chansen.
William var nog inte lika lyrisk som far sin då han tyckte att den var lite för läskig, men han var nöjd över att ha åkt den iallafall.
Resten av besöket på Kolmården spenderades vid Bamses värld.
Detta var faktiskt första gången som Minja blev uttråkad av att sitta i vagnen så medans Moster Nadja tog med sig de större barnen på ballongfärd så fick Minja husera lite på marken vilket var mycket uppskattat som synes.
Min trio fick sitta i en egen korg utan vuxet sällskap för första gången vilket de var väldigt nöjda med.
Efter detta ville alla barnen utom Sanna titta på Bamseteatern så de stannade där medans jag följde med Sanna till godiståget.
Det var rätt kul att se Sannas min när hon insåg att jag inte kunde åka med då jag hade Minja med mig och att hon fick åka själv.
Det blev tre snabba åk i rad och hon blev bara gladare och gladare för varje gång.
Vi var kvar i Bamses värld tills det var stängningsdags och då det knappt blev någon klagolåt från barnen när vi sa att det var dags att dra tror jag faktiskt att de kände sig nöjda.
Hemfärden gick även den över förväntan bra, då alla barnen somnade och jag kunde köra på ganska långt innan det var dags att stanna och äta middag.
Vi tog även en kort paus vid Valsta kyrka så att barnen kunde få säga godnatt till Mamma innan vi åkte hem.
Avslutar med ett stort tack till Nadja och Patrik för gästfriheten och till Nadja för trevligt sällskap på Kolmården.
//M-P
