I förmiddags så "cyklade" William runt i lägenheten, han var väldigt nöjd med sig själv så länge inget kom i vägen.
På eftermiddagen, då barnen återigen vägrat sin middagssömn, åkte vi iväg till Sigtuna för att fika på choklad cafét som Tina hade önskat sig, men tyvärr var det fullt där då vi kom så vi tog en promenad längst stora gatan så länge.Där mötte Sanna en vilsen and som hon blev väldigt facinerad av.
Jag såg för första gången en "trafikskylt" för barnvagnsparkering, var tvungen att fota den då den var rätt söt.
Efter vår promenad så var cafét om möjligt ännu mer befolkat, så besvikna insåg vi att Tina, och vi andra, fick vara utan den goda chokladen.
Istället styrde vi stegen till Tant Bruns café där vi fikade väldigt gott.
Svärmor blev väldigt överraskad av kanelbullens storlek, men hon fick i sig hela till slut alldeles själv.
Barnen åt både frukt och drack vatten, de fick även lite bitar av en smarrig vaniljbulle, själv smällde jag i mig resten av barnens bulle samt en hel bit av morotskaka, mums sa det bara.
Bergmans åt en kombinerad lunch och middag denna sena eftermiddag i form av goda nybakta baguetter.
På kvällen var vi bjudna på middag hos Fayeza, Hasnain och lille Hadi.
Fayezas föräldrar och bror från England var på besök så vi fick chansen att öva på vår krassliga engelska.
Oj vad svårt det är att plötsligt prata engelska då man inte gjort det på länge, var ju urkass på det kände jag.
Hade föreställt mig att jag ändå varit rätt duktig på det en gång i tiden då man rest mycket, men ikväll kände jag mig väldigt ringrostig.
Fayezas föräldrar och bror från England var på besök så vi fick chansen att öva på vår krassliga engelska.
Oj vad svårt det är att plötsligt prata engelska då man inte gjort det på länge, var ju urkass på det kände jag.
Hade föreställt mig att jag ändå varit rätt duktig på det en gång i tiden då man rest mycket, men ikväll kände jag mig väldigt ringrostig.
Middagen blev lite försenad men barnen visade inga tecken på trötthet, de hade väl kommit in i andra andningen eller nåt.
De lekte med Hadis leksaker och var hur nöjda som helst efter att den första blygheten gett vika.
Efter en väldigt god middag, där Sanna fullkomligt älskade både soppan som var till förrätt och kycklingen till huvudrätt, så fortsatte leken en stund till. De lekte med Hadis leksaker och var hur nöjda som helst efter att den första blygheten gett vika.
Då vågade barnen springa runt själva också utan att behöva ha koll på oss hela tiden.
Då klockan närmade sig halv tio bröt vi till slut upp från det trevliga umgånget.
Barnen var fortfarande nöjda och glada men i bilen märkte vi hur trötta de egentligen var, då de satt väldigt stilla och tysta den korta färden hem.
Hemma igen kom de in i tredje andningen och fortsatte busa och leka en bra stund till.
Men sen gick nattningen snabbt.
Stackars Sanna fortsätter hosta nätterna igenom.
Förra natten höll hon oss vakna med sitt hostande, igen.
Tur att farmor är här och tog hand om William på morgonen så jag och Sanna fick sova till halv tio (!).
Ingenting verkar hjälpa men ljummet honungsvatten lindrar hostan en liten stund i alla fall.
Max var väldigt kelsjuk då vi kom hem, stackarn känner sig nog rätt övergiven nu förtiden.Barnen var fortfarande nöjda och glada men i bilen märkte vi hur trötta de egentligen var, då de satt väldigt stilla och tysta den korta färden hem.
Hemma igen kom de in i tredje andningen och fortsatte busa och leka en bra stund till.
Men sen gick nattningen snabbt.
Stackars Sanna fortsätter hosta nätterna igenom.
Förra natten höll hon oss vakna med sitt hostande, igen.
Tur att farmor är här och tog hand om William på morgonen så jag och Sanna fick sova till halv tio (!).
Ingenting verkar hjälpa men ljummet honungsvatten lindrar hostan en liten stund i alla fall.
Han får inte samma uppmärksamhet som före barnen och vi ser att han inte mår bra av det.
Vi letar efter ett nytt hem till honom så om någon av er läsare känner till någon som skulle vilja ta emot en snart tretton år gammal sällskapssjuk katt så hör gärna av er.
Jag har beslutat mig för att sluta äta godis efter nyår.
Ni som känner mig vet att jag är en liten godisgris, men det har blivit lite väl mycket denna termin av olika anledningar.
All energi är bra energi har jag filosoferat.
Nåja, nu är i alla fall beslutet taget sen länge och jag håller på att avveckla vårt godis förråd (finns en hel del där faktiskt).
Ikväll blev det dags att ta tag i dessa två smarriga lådor.
Hoppas jag får hjälp av min käre make samt svärmor att äta upp dessa så jag slipper ha ont i magen sen.
På barnens kalas på lördag så kommer det finnas massa godis framme som jag hoppas att våra gäster förbarmar sig över så jag slipper ha kvar godiset hemma för att fresta mig att bryta mitt beslut.
Kan knappt fatta att barnen snart är två år gamla, vart har tiden tagit vägen undrar jag igen...
// Sargit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar