Då vi var rätt trötta på morgonen kom vi iväg senare än tänkt.
Trots det så gick resan till Flen rätt bra, blev tre stopp med ärenden på vägen, då vi närmade oss vårt första mål var vi alla rätt hungriga och Sanna började vara lite grinig. Men det gick fort över då vi kommit fram och de fått springa av sig lite och bekanta sig med M-P:s fasters tomt.
Janiina somnade precis innan vi kom fram, så henne fick vi väcka efter en kort stund.
Efter lite grillad korv med bröd, glass och sockerkaka fick de mer energi och fortsatte spela boll.
M-P spelade också boll, men han använde William att sparka bollen med. Då det var väldigt varmt idag så togs det vattenpauser flera gånger.
Efter en trevlig eftermiddag fortsatte vi vår bilfärd neråt landet, till Nyköping.
Där fick vi äntligen träffa den nyaste familjemedlemmen min systerson Rasmus som nu är lite över en vecka gammal.
Tina som anlänt strax före oss hade redan hunnit få honom i famnen.
Här träffas kusinerna för första gången (efter att först snällt ha varit och tvättat sina händer med vatten och TVÅL hör och häpna, annars får man ofta bråka med dem om just att använda tvål).
Senare, medan min make var iväg med den nyblivna mamman och vår yngsta syster för att hämta middag så fick även jag tid att gosa med sötnosen.
Han såg lite misstänksamt på mig först, men bestämd sig väl sedan att jag nog var rätt ok moster ändå och somnade i mi famn.
Både Sanna och William ville också hålla i sin lilla kusin.
De var så stolta då de fik sitta med honom i famnen.
Då William höll Rasmus utspelar sig följande:
W (väldigt bestämt): Jag vill inte pussa honom.
Jag: Det behöver du inte göra.
W: Får man pussa honom?
Jag: Ja, men inte på munnen.
Varvid William tittar på Rasmus en stund och böjer sitt huvud försiktigt och pussar honom på kinden.
Sen ler han stort mot honom och tittar stolt på mig.
Vi behövde ju inte gå hungriga ikväll, förutom pizza så hade vi alla (gäster) tagit med oss fika bröd.
Min pappa hade bakat en blåbärspaj till sitt yngsta barnbarn, väldigt god och jättefint dekorerat.
Rasmus fick dock inte smaka...
Våra troll, speciellt Janiina, ville vara ute också och leka. Så M-P följde med dem en stund.
Vi hade satt för lösa barngrindar för dörröppningarna för att kunna ha ytterdörren och balkongdörren öppna, vi hade inte dem där i hopp om att hindra Janiina att ta sig utan mer att vinna tid att upptäcka då hon var på väg ut.
Hennes reaktion på grinden var att lyfta upp den med båda sina händer, flytta den ur vägen och titta på oss med minen "tror ni verkligen att det där kan hindra mig".
Tina ville bli fotograferad med alla sina syskonbarn, och efter ett tag lyckades vi.
Problemet var Janiina som inte var så samarbetsvillig att stanna kvar på soffan så vi fick vara snabba med kamerorna...
Sent, väldigt sent, började vi vår hemfärd. Vi hade helt enkelt svårt för att slita oss från Rasmus.
Janiina somnade rätt fort men Sanna och William hade tagit sin fars utmaning på allvar.
Han hade lovat dem att ifall de var vakna då vi kom hem så skulle de få se på ett avsnitt av någon av deras serier (de valde "Unga Einsteins"). Hur han tänkte där vet jag inte men resultatet var att de på ren envishet höll sig vakan och på glatt humör hela vägen hem.
Så hemma var vi efter tio på kvällen och lovat var lovat så de fick se på "Unga Einsteins" innan sängdags.
Sen somnade de väldigt fort båda två...
Själv har jag suttit och planerat inför morgondagen för att vara säker på att vi inte missar något som måste hinnas med. Jag hann vika tvätten också...
Nu (snart 02.00) efter att ha sett på alldeles för många avsnitt av "Veronica Mars" så måste jag i säng så jag får lite umgänge med John Blund.
// Sargit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar