Jag ser ljuset...

Idag vaknade jag och kände att något var annorlunda, och visst var det det.
Jag kunde gå utan smärta!
För att fira min "frihet" bjöd vi in oss till min mor för lunch.
Så Janiinas första besök till någon blev hem till mummu.

Efter en lugn eftermiddag hos min mor med god mat och fika så var det dags att skynda sig för att hämta hem stortrollen från dagis.
Vi beslutade oss för att överraska barnen och gå dit allihop.
Dagis personalen tyckte att vi var modiga som vågade ta dit Janiina redan då det har härjat magsjuka och förkylningar, själv känner jag att det inte är något vi kan skydda henne från då Sanna och William ju utsätts för riskerna dagligen och lätt kan dra med sig det hem.
Det är ju inte direkt så att man låter alla barnen "kladda" på Janiina utan de får gärna titta men inte röra.
Vi har i alla fall fått in i rutin att alla ska alltid tvätta och sprita händerna det första man gör då man kommer hem.
Så här såg det ut då vi rörde oss från dagis hemåt.

 Och som vanligt fick barnen åka "pulka" i backarna på hemvägen, M-P får sin dagliga träning i alla fall...

 ... flera gånger om!

 Jag blev lite imponerad av att både William och Sanna vågade åka den långa backen ner.

 Janiina har sin mest vakna period på sen eftermiddagen. Här är dagens bild på sötnosen.

 På kvällen fick vi besök av några av Ancis syskon, mor och hennes svåger som kört ner från Umeå under dagen.
De kom på snabbvisit för att se vårt hus och så klart träffa nya familjemedlemmen och oss.
Här håller gammelfarmor Brita sitt 24:e barnbarnsbarn.

Tyvärr så hade jag varit igång alldeles för mycket under dagen så jag fick lida för det sen på eftermiddag kvällen, men det var ju så skönt att få andas frisk luft efter över en veckas "fångenskap" och att kunna röra sig "normalt".
Nu återstår att så småningom kunna sitta som folk också.
// Sargit