Shopping och födelsedagskalas X 2

Förmiddagen tillbringade jag och barnen på Eurostop då jag i ett svagt ögonblick lovat Sanna en Hello Kitty-tröja. Vi hade inte vagnen med oss alls, vilket fungerade bra, båda barnen gillade att gå runt i klädaffärerna då de hade ett mål; att hitta Hello Kitty-tröja till Sanna.
Tyvärr hittade vi ingen i hennes storlek, men däremot en Hello Kitty-klänning hon blev jätteförtjust i.
Sen frågade jag William om han ville ha en tröja och visade honom olika alternativ, men han var inte intresserad.
Inte föränn hans ögon fastnade för en tröja med en brandbil på, därefter såg han inte åt något annat håll utan gick stolt fram till kassan med sitt fynd.
Dagens kläder valde jag i större storlekar än vad de har, blev 98:or, då de har rätt mycket 86-92 storlekar. Men upptäckte att 98 satt rätt bra ändå på dem, lite långa i ärmarna bara.
Lär väl bli att plocka undan 86 storleken snart...
Eftermiddagen tillbringade vi på kalas, Amelie och hennes pappa Oscar fyller år väldigt nära varann så då passade de på att fira båda samtidigt.
Mycket folk var det och barnen var lite blyga till en början och gick inte många steg ifrån oss föräldrar.

Festtutorna roade Sanna, William och Zacharias nästan hela eftermiddagen, de avverkade ett X antal var då de blev hål i dem på grund av "fuktskador".

 Här har vi födelsedagsbarnet Amelie som fyller 1år (imorgon söndag) i famnen på mamma Heidi.

Och här har ni den goda tårtan som jag och Heidi gjort, hon stod för dekorerandet och jag fick några ideér inför framtiden. Rosorna är till exempel gjorda av fudge.

 Sanna är som vi redan vet en riktig gottegris, så tårtan högg hon in på direkt då barnen fick dela tårtbit med M-P. William ville inte ha tårta, men däremot norpade han åt sig en ros (som han gillade så mycket att han ville ha min med men jag tyckte att en godisbit räckte, då våra inte ätit godis ännu).

 Och här har vi den nyblivne 30åringen som nyss öppnat sin present som frugan hans samlat in till som en överraskning; provköra en exclusive sportbil.
Han blev stum av överraskning och väldigt glad.

 Först en halvtimme innan vi skulle packa ihop vår familj så kom barnen igång ordentligt med busandet.
Ingen blyghet kvar då inte utan det sprangs, hoppades och skrattades som om andra människor inte fanns i rummet.
Ballongerna roade enormt mycket, och heliumtuben roade de vuxna nästan lika mycket...
Här har Sanna och Zacharias kommit på hur roligt det var att hålla varandra om kinderna.

 Snart var hela trion upptagen med denna roliga sysselsättning.

 Men allt roligt tar ju slut och vi var tvungna att röra oss hemåt för middag.
Barnen fick med sig en varsin heliumballong vilket nog var höjdpunkten på dagen.

 Men på vägen till bilen så tappade William greppet om sin ballong, trots att den var snurrad med två öglor runt handen.

Katastrof!
Så ledsen han blev men det som förvånade var att Sanna blev ännu mer ledsen för hans skull.

Så där stod vi utanför bilen med två jätteledsna barn som grät efter "Williams fiskballong!"

William lugnade sig först och verkade nästan kommit över det, men Sanna tog det hårdare.
Hemma fick William låna Sannas ballong senare (det bråkades om den också) men båda pratade flera gånger om ballongen som smet.
Då vi kom hem så ville Sanna ha sin nya Hello Kitty-klänning på sig och William ville ha sin nya tröja.
Och medan maten förbereddes så roade sig barnen med en flyttkartong i hallen, tänk så lite som behövs för att roa barn.

Barnen var väldigt trötta efter denna långa dag och inte blev det lättare för mig att gå ifrån familjen på kvällen, och lämna min älskade make med nattningen, då jag själv skulle ut och nattvandra.
Kom hem vid halv ett och var så slut att jag somnade på två röda själv.
Gick nog en halvtimma längre än vad jag skulle gjort men tiden gick fort i trevligt sällskap och när jag väl började känna av foglossningen så var jag ju tvungen att gå tillbaka till bilen också.
Men nu vet jag att jag nästan gång ska avrunda lite tidigare själv...
// Sargit