Efter hotellfrukost och ihoppackning för dagens äventyr, samt kramat och vinkat hejdå till min syster och systerdotter (som hade flera timmars körning framför sig hem) så begav vi oss åter till Muminvärlden.
Idag var kön till bussen från parkeringen ännu längre, den längsta jag någonsin upplevt i hela mitt liv!
Vi kom med den tredje bussen i alla fall, vilket jag inte trott från början men chaufförerna är vana att spela tetris med passagerare verkar det som.Idag var kön till bussen från parkeringen ännu längre, den längsta jag någonsin upplevt i hela mitt liv!
Vi började vistelsen med att gå en naturstig, barnen fick promenera hela tiden vilket de gick med på efter lite övertalning.
Första anhalten på stigen var Muminpappans båt.
Där fanns det massa roligt att upptäcka inuti, William älskade att klättra upp på stegen till sovloftet bland annat.
På andra sidan båten fanns det massa annat skojsigt också, som rutchkana och vattenlek med mera.
Då vi fortsatte stigen fram så hittade vi bland annat denna kungastol som barnen ville prova.
Vid en station kunde man färglägga olika Muminfigurer som man sen fick fästa på en pinne.
Blev en lagom paus för Sanna och Williams små fötter.
Vi hann inte i tid till Snusmumrikens berättarstund, men vi hann höra slutet på berättelsen.
Barnen verkade nöjda ändå att bara få sitta vid Snusmumrikens lägerplats och titta sig omkring,
speciellt då Snusmumriken satt kvar där också.Barnen verkade nöjda ändå att bara få sitta vid Snusmumrikens lägerplats och titta sig omkring,
Det fanns en hel massa fin natur att titta på längst med stigen (som var en trätrall så inga problem för barnvagnar).
Sanna fastnade för en liten krokodil som hon satte sig på och sedan inte ville lämna.
Då vi gått runt hela stigen med allt som fanns att se så var det lunch dags och sedan en tur till shoppen.
Barnen fick varsin kasse till det "de" handlat, en liten nyckelrings-muminnalle och en thékopp, de envisades med att bära dem själva.
Efter shoppingturen så tog vi sagostigen här näst.
Fina scenarier som de byggt upp och måste säga att jag är imponerad att båda våra små troll orkade gå nästan hela denna stig.
Men det märktes att de började bli lite trötta då William var lite grinig från och till, och därmed famnig.
Vi kom till Häxans hus precis då hon skulle iväg för att lära hattifnattarna en läxa (eller någon annan, kommer inte ihåg vad hon sa).Fina scenarier som de byggt upp och måste säga att jag är imponerad att båda våra små troll orkade gå nästan hela denna stig.
Men det märktes att de började bli lite trötta då William var lite grinig från och till, och därmed famnig.
Sanna var väldigt nyfiken och ville gärna kika in i Häxans stuga,
och röra om i hennes gryta (som luktade mindre gott). Även William rörde om i grytan.Man kunde besöka Morrans bo också, William ville bli buren in dit och verkade rädd men så fort vi kom ut igen så ville han in dit igen.
Sista sträckan gick över en fors med hjälp av en hängbro (man kunde välja en annan väg ner också).
Sanna älskade att "hänga" där och ville inte lämna bron.
Nedanför forsen så samlades vattnet i en damm med stora låtsasgrodor i.
Dessa var väldigt roliga att titta på.
Men Sanna tänkte sig inte för, fast vi varnade henne så verkade hon med flit "tappa" sin sko i vattnet.
Så fort hon insåg vad som hände blev det Katastrof!
Tur att foppatofflor flyter, så M-P lätt kunde klättra ner och fiska upp den igen.
Stigen slutade vid ett vägskäl, vi valde stigen som fortsatte mot badstranden för att ta ett dopp.
Först lite mellanmål i form av gurkstavar, morotstavar och dricka.
Jag hade faktiskt tänkt ta ett dopp jag med, men då mina fötter kände isvattnet så ångrade jag mig och höll mig på torra land istället.
Så farmor och M-P fick följa de små trollen i vattnet.
Farmor var först med att doppa sig, vilket hon njöt av.
Därefter efter lite uppmuntrande ord från oss andra så slängde M-P sig också i.
Han gjorde det inte fler gånger så antar att han också tyckte det var lite väl kallt.
Istället roade han barnen med "karusellen" vilket var populärt.
Barnen sprang fram och tillbaka mellan filten där jag satt och vattnet, mest i vattnet var de.
Efter en tur till skötrummet med Sanna så köpte vi en varsin glass till allihopa.
Så lyckliga barn vi hade, man såg hur de njöt av sina glassar.
Sen började det bli dags att röra på oss igen för att säga adjö till Muminvärlden, vilket inte var populärt enligt barnen.
Men de var rejält trötta så de fick lägga sig i vagnen där det inte dröjde länge innan Sanna sov.
William kämpade tappert emot sömnen men under promenaden från ön så gav hans små ögon upp de med.
Här en sista bild av familjen vid ingången till Muminvärlden.
Vi han med en lång, solig promenad längst med hamnen i Nådendal och även kika i några små turistbutiker innan vi tog bussen tillbaka till parkeringen.
Vi tänkte stanna till på ett shoppingcenter vi kört förbi förut, men väl där insåg vi att det var något helt annat än vad vi trott. Ett stort loppis som förövrigt skulle precis till att stänga samt en vanlig stormarknad.
Besvikna åkte vi tillbaka till Åbo istället.
Men barnen var nöjda med stoppet då det fanns en helikopterkarusell utanför affären, som de kunde sitta och leka i en stund.
Middagsdags blev det och vi bestämde oss för att prova en spansk restaurang som vi gått förbi dagen innan.
God mat var det och en egen lekhörna för barn med leksakskök, bilar med mera.
Det var tur det så barnen kunde leka av sig lite medan vi väntade på maten, och även då de ätit klart.
Barnens portioner serverades med små paraplyer vilket facinerade båda två.
Anki beställde en stor lax- och skaldjurssoppa, den var STOR!
Timman var sen då vi kom tillbaka till hotellet, så det var bara pyjamas och välling som gällde.
Denna kväll tog jag hand om nattningen, vilket gick lätt med väldigt trötta barn, medan M-P fick umgås med sin mor.
En lång varm dag med massa roligt och mycket promenerande gjorde att även jag somnade sen rätt så snabbt.
Denna kväll tog jag hand om nattningen, vilket gick lätt med väldigt trötta barn, medan M-P fick umgås med sin mor.
En lång varm dag med massa roligt och mycket promenerande gjorde att även jag somnade sen rätt så snabbt.
// Sargit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar