Fika med hembakt igen...

Eftermiddagens planer blev ändrade då Me&and I partyt blev inställt.

Men då jag redan hade börjat att baka och var sällskapssjuk så bjöd jag över familjen Andersson  på fika.
Bara Jane och Linn dök förbi efter en stund i pulkabacken, då Marcus fick vara hemma med Kenneth för han hade feber.
De kom precis då barnen skulle sova middag och jag hade gräddningen kvar av baket.
Jane började som vår tillfälliga hushållerska och hjälpte mig att plocka undan efter lunchen samt att flytta vitrinskåpet en centimeter, så att de extra barnstolarna skulle få en ny plats istället för där de stått på sistone; i vägen.
Tack för all hjälp Jane!
Har tänkt göra det länge men inte orkat då skåpet först måste tömmas, men då vi var två gick det fort.
William vaknade först till Linns glädje då hon ville leka med honom (eller barnens leksaker kanske...).
M-P sov middag han med tillsammans med Sanna i vår säng, då hon återigen inte velat somna.
Vi fick lov att väcka honom så att han inte missade fikat.
Sanna blev också väckt så småningom, så här gosiga är våra små troll med varandra ibland.
De satt en stund och gosade i pappas famn.

Efter lite mera lek för Linn och umgänge med Jane så var det dags för dem att bege sig hemåt.
Men jag hann ta en bild på dem innan de gick i alla fall.

Visst ja, skulle ju dela med mig av dagens bakande också.
Brukar vid jul baka saffranslängder med vitchoklad, så gott!
Idag blev det tre längder och sedan testade jag att göra samma fast bullar av restrerande deg.
En längd gjorde vi av med direkt då jag skickade med lite med min mamma som skulle till mormor och så lite till sjuklingen Marcus och hans pappa Kenneth.

Var sugen på att fortsätta baka en sats till, men jag hade varken jäst eller mjöl hemma så det räckte.
Får bli en annan dag.
Då M-P stack iväg på sin dansträning fick jag nöjet att underhålla mina kära barn samt laga middag.
Idag stod det korvsoppa på matsedeln och det tar ju sin lilla tid att skala rotfrukterna.
Löste det genom att barnen fick stå bredvid på pall och stol och hjälpa till med matlagandet.
Jag skalade och skivade, de la in bitarna i grytan.
Tog längre tid än om jag gjort allt själv men å andra sidan hölls barnen sysselsatta och nöjda vilket är ett stort plus.
Gott blev det, Sanna åt bara korven medan William vägrade ha haklapp på sig.
Visst kunde jag låtit honom äta utan den och kladda ner sig, men då jag redan sagt att man måste ha den på sig så kunde jag ju inte ge med mig sen kände jag.
Men då pappa kom hem från dansen så då dög det minsann att äta upp och ta till och med påfyllning!
Att dansa har de fortsatt med även idag ett flertal gånger, och att trumma.
Flera gånger kom någon av dem och tog mig i handen för att jag skulle följa med in på deras rum och dansa.
Nu är klockan alldeles för mycket, igen, så jag måste natta kudden.
// Sargit