Lämna - gråt, hämta - protester

På morgonen då jag lämnar barnen så är de glada att komma iväg.
Morgonrutinerna börjar sätta sig riktigt bra nu, om jag nu bara skulle bli av med morgontröttheten min.
Då vi kommer fram till förskolan så börjar barnen glatt leka, tex som idag med köket.Men så fort jag börjar göra mig redo för att gå så blir Sanna jätteledsen.
Jag vet att det går fort över för då jag åker sakta förbi med bilen med rutan nere så är allt frid och fröjd.
Då jag kommer och hämtar dem så tar det en lång stund innan de ens ragerar på att jag är där.
William sa "mamma" och pekade på mig men fortsatte sedan med sitt.
Sanna tittade bara konstigt på mig som om hon tänkte "vad gör du här?"
Sedan vände hon ryggen till och fortsatte gräva i sandlådan.

Tog väldans långtid att övertala barnen att det var dags att gå hem.
Det slutade med att William skrek i protest ända till vi kom ut genom porten, sen kom han av sig då han blev distraherad av en hund.
De är glada att komma hem men sen då jag börjar med middagen så blir det andra toner.
Sanna speciellt blir så grinig och mammig medan William gör allt för att reta sin syster.
Efter middag och bad så var båda barnen på solskenshumör igen.
William leker med "brum brum".

Medan Sanna gosar med lilla mig.

Numera har vi börjat hoppa över kvällsgröten då middagen blivit så sen och läggningen tidigare än förr.

De var kanske lite övertrötta vid vällingen för skrattsalvorna avlöste varandra. William somnade rätt så snabbt.
Sanna däremot ville inte alls sova fast hon var trött.
Till slut tog jag henne bredvid mig i vår säng och då dröjde det inte länge innan hon somnade.
Så sött och fridfullt det är att titta på ett sovande barn.
Låg kvar en stund och tänkte att snart bär jag henne till sin egen säng för att sedan sitta en stund vid datorn.
Hann nog inte mer än tänka tanken innan jag i nästa stund vaknar av att M-P ska komma och lägga sig långt efter midnatt (han hade somnat i soffan).
Trötta föräldrar antar jag.

// Sargit