Barnens första spa-resa

I lördags hann M-P hem lagom till mellanmålet.
Medan barnen åt så packade jag bilen.
Blev en del fast jag inte behövde resesängar, matstolar m.m. med denna gång.
Här följer far sina barn till bilen.

På båten blev det direkt dags för mat.
Vi åt på cafét och det ångrar vi så här i efterhand, inte värt pengarna.
Men barnen blev mätta i alla fall.
William fick smaka på mjölk från sin mosters glas.
Det blev populärt, vi (M-P och jag) dricker inte mjölk själva, då har det inte blivit så att barnen fått det heller, de har bara druckit vatten till maten.
Men efter detta så kanske vi får börja ha fram mjölk också då William verkar gilla det.Sedan iväg till tax-freen för att ladda upp med "lite" godis.
Därefter till lekrummet där vi släppte småtrollen lösa.
Inte lätt att hålla koll på två snabba och nyfikna 19månaders barn, då de inte längre håller ihop utan springer dit de själva vill.
Men tack vara min syster Nadja så slapp jag bli gråhårig.
Kuddgropen var populär, där kunde man ju slänga sig ner utan att göra sig illa.Dit styrde Sanna sina steg mest hela tiden.William trivdes bäst vid kanten på bollhavet. Då det var ganska livat i lekrummet så stannade vi inte så lång tid där.
Men Sanna hann hitta en bra plats att mysa i.På vägen tillbaka till hytten så tog barnen en paus och tittade på utsikten.Vi hade en familjehytt, kanon bra!
Det är två A-hytter med en dörr mellan hytterna.
Min mamma och syster sov i den ena och jag och barnen i den andra.
Gott om plats och detta fartyg hade ordentliga resesängar till barnen så de somnade rätt snabbt och sov gott nästan hela natten.
William vaknade tidigt och fick gosa med mig en stund innan mormor och Nadja vaknade.
Sedan gick han in till dem så att Sanna fick sova en stund till.I Tallin så möttes vi upp av en klasskompis Mari-Ann (från då jag gick församlingspedagog utbildningen).
Hon jobbar i Estlands motsvarighet till Svenska kyrkans unga.
Min mamma har samlat in kläder till kyrkor i Tallin som de kan dela ut till de behövande. Hon brukar lämna dem till Mari-Ann då hon åker till Estland på sina resor som hon arrangerar.
Även denna gång hade vi bilen fullastad med kläder som Mari-Ann fick ta med sig.

Tyvärr hann vi inte umgås någon lång stund denna gång då Mari-Ann hade bråttom till en konfirmation.
Hoppas på en fika eller något nästa gång jag åker till Estland.

En och en halvtimmes resa från Tallin ligger Pärnu.
Väl framme och incheckade så åt vi först lunch och gick sedan på en söva-barnen-promenad.
Synd bara att Sanna inte alls var beredd på att sova trots att hon var trött.
Så när vi kom fram till en park med en rolig lekplats så fick hon springa runt och upptäcka den, medan William sov i vagnen med moster och mormor sittandes vid parkbänken vilandes fötterna.
Själv försökte jag hålla jämna steg med Sanna.
Det gungades och klättrades med mera, och så klart spanade hon in de äldre barnen.
Denna gunga var skön tyckte Sanna, nästan så hon kunde ha somnat där.

Efter lite shoppande och middag så gick jag och Nadja till stranden med barnen.
Den låg bara några minuters promenad från hotellet och då vädret var rena tropiker värmen så behövde vi alla svalka oss.
Stranden var barnvänlig också då det var lång grunt, tyvärr gjorde detta att vi vuxna bara badade fötterna i det 24grader varma havsvattnet.

Sanna var som förut helt orädd och knatade rakt ut.
Senare roade hon sig med att flytta sand från stranden till havet, hon kanske tyckte att den hörde hemma där...

Otroligt fint var det med kvällssolen och vattnet, och söta Sanna i profil gör ju inte bilden sämre.

William trivdes mest med att plaska vid det grunda vattnet.

Eller som här med att njuta av den lena sanden.

Men både Sanna och William njöt fullt ut av att bada i havet och fick med hjälp av sin moster blöta ner sig ordentligt med att "åka karusell" med henne (du vet då man håller barnet i armarna och snurrar runt fram och tillbaka).
Tillbaka till hotellet fick barnen åka invirade i bara handukarna, så söta de är (inte alls partisk jag inte).

Har fotat väldigt dåligt under denna resa då vi haft fullt upp, minst sagt.
Kameran glömdes helt enkelt bort.
Men alla tre dagarna så fick jag börja morgonen med en parafin behandling för händerna medan min syster såg efter barnen.
Därefter frukost och sedan hann vi precis borsta tänderna och eventuellt byta blöjor innan det var dags för mig att gå på fyrtio-minuters massage (så ljuvligt och välbehövligt).
Sedan badade vi med barnen i bassängerna första och sista dagen, första dagen testade jag även vattengympa men det hoppade jag de andra dagarna då jag kände att det inte var något för mig just då.
Men pooler fanns det gott om och barnen fick till och med pröva ångbastun en kort stund.
Det fanns även vanlig finsk bastu och en japanskt bastu men de hann jag aldrig gå in i.
På eftermiddagen första dagen då vi fikade, så fick barnen äta varsin färsk munk.
Det var gott!Mums sa det bara så försvann Sannas munk snabbt ner i hennes mage.

Jag och min man har i några år vägrat varann att klippa sig och sagt att om du klipper dig så gör jag det också.
Och då ingen av oss har velat att den andre klipper sig så har vi båda haft långt hår.
Men nu då M-P klippte av sitt hår vid midsommar så har jag bara väntat på att få en tid till frissan.
I Pärnu bokade vi då en tid till oss alla tre "damer" till dag två.
Fick inte till någon bra före bild på mig då jag stod mest för fotgraferandet, men denna bild tog min syster innan frisörskan satte igång.
Barnen kom dit lite efteråt, då jag och Nadja fått springa i förväg för att inte missa tiden.
De tittade nyfiket på men tycktes inte bry sig nämvärt om att mitt hår försvann.
Det var mycket roligare att leka med vattenflaskor tydligen.
Så här blev resultatet. Är faktiskt helnöjd även om detta innebär att jag egentligen borde föna håret efter morgonduschen, som om jag någonsin får tid med det...

Senare på eftermiddagen, efter att ha kikat lite i affärer, så var det dags för mig att få manikyr för första gången.
Sanna var väldigt nyfiken och ville också ha, men istället fick hon och William gå på en promenad med mormor.

Väldigt trevligt var det att sitta en timma och bara bli ompysslad.
Måste försöka unna mig det någon gång per år i fortsättningen.
Så här fina blev mina naglar (och fingrar).

William upptäckte att mormor skrattade åt honom när han gjorde grimaser då han satt och försökte fylla blöjan.
Efter det så har han börjat med att göra samma grimaser även om han inte är nödig utan bara för att få oss att skratta.
Så söt han är vårt lilla troll.

Nattningen på kvällarna har gått rätt så bra.
Fördelen med att sova i samma rum är ju att vi alla går och lägger oss nästan samtidigt med barnen, eller strax efteråt, då vi inte vill råka väcka dem genom att tända lyset eller sätta på TV:n.
Här en helt utslagen hjälte.

Efter att ha jagat och jagat så lyckades vi till slut få en tid till frisören även för barnen.
Tyvärr var det precis före vi skulle åka så kändes lite stressigt.
William gick först med sin moster och satt hur snällt som helst och njöt av behandlingen, han blev nästan arg då det var färdigt och det var dags för Sanna. Då Sanna hade ätit klart lunchen följde vi efter och hann se bara slutet.
Sen var det Sannas tur.
Kan säga att det var lika inpopulärt för henne denna gång som förra gången.
Men nu med hjälp av ett päron och lite spex från frisörskan så lyckades det någorlunda iaf, blev inte så rakt men kortare och lite frisyr i alla fall.

Nu har inte barnen håret för ögonen i alla fall och är nyfriserade inför dagis inskolningen (jag vet att det heter förskola).
I Tallin hann vi precis äta middag innan vi skulle hinna med båten.
Men det var på håret.
Då vi klev ur bilen på bildäck så började vi gå åt det hållet där vi såg folk gå in genom en dörr.
Långt var det och inte en chans att barnen kunde åka vagn.
Sanna ledde mormor säkert framåt, medan William blev buren av Nadja.

Själv kånkade jag väskor och sedan vagnen genom halva båten kändes det som.
Synd att vi inte hade tittat bakåt något för bara tre bilar bort låg den andra ingången!
(Den tog vi sedan då vi skulle till bilen på morognen)
William har alltid verkligen avskytt att få tånaglarna klippta, vilket gör att de är långa och kan gå sönder av sig själva. Inte bra.
Så nu hjälptes vi åt med att distrahera honom medan jag klippte hans tånaglar.
Som belöning för hur duktig han var (fast han protesterade lite) fick han mumsa i sig russin mellanvarven.

Sanna fick också några russin i en ask men då William käkat upp alla sina så bjöd hon honom av det hon hade kvar, vilket var en del.
Sparsam tjej hon är.Vi gick till lekrummet men den var inte lika trevlig som den förra.
Dessutom så fanns det alldeles för många vilda äldre barn som inte tog någon hänsyn alls till de mindre och kastade bollar hejvilt trots förbud mot just det.

De verkade inte förstå varken svenska, finska eller engelska så vi gav upp efter en kvart (tror jag det var).
På vägen till hytten dit mormor dragit sig tillbaka en aning tidigare, så fanns det ett disco.
Utanför var det lagom ljudnivå och då passade moster på att ta en svängom med William.

Utsikten från hyttfönstret facinerade William, han trivdes där länge.

Morgon och kvällsgröten åt barnen i hytten då mormor hade med sig en vattenkokare.
Barnen var uppe redan före sju, William vaknade första gången vid fem-tiden.
Hoppas att de sover längre då vi är hemma.
Vi har ju blivit bortskämda med sjusovare till barn som förr vaknade tidigast vid åtta halv nio och ofta fick man tom väcka Sanna vid nio för att hon inte skulle sova för länge.
Halv åtta vore en bra tid för barnen att vakna då vi kommer in i ekorrhjulet, för då har jag förhoppningsvis hunnit göra mig själv iordning.
Sanna är duktig på att borsta sina tänder och låter mig hjälpa henne borsta också.William är också duktig på att borsta själv, men då han är klar tycker han att det räcker och vill inte ha hjälp att borsta.
Tyvärr är hans mamma och pappa "elaka" som inte ger sig utan får hans tänder borstade till slut trots protester.

Eftersom barnen var uppe med tuppen så hann vi gå till lekrummet innan vi kom i hamn.
Här spatserar Sanna glatt med sin mormor.

Det var mycket lugnare på morgonen i lekrummet.
Bara några andra barn där och inte alls samma fart och fläkt som igår.
Moster Nadja hoppade glatt i bland bollarna då barnen behövde assistans.

Rutchkanan tyckte William om idag.

Så även att "dansa" på däck då det lät så roligt.Gunga på denna roliga gunghäst gjorde båda barnen i omgångar själva och tillsammans.
Till och med med en några år äldre pojke från Estland, som också hette William.

"Kiikkuuu!" Säger William.

Då vi lyckades övertala barnen att vi skulle gå så gick vi till mormor som satt vid ett café och drack en kopp thé.
William verkade vara redo att beställa en drink, men han är ju lite för ung...

Färden ner till bildäck blev ett äventyr i sig då hissarna var låsta ner dit fram till en kvart innan vi skulle anlända.
Väldigt tokigt om de nu vill att folk ska hinna in i bilarna i tid.
Så istället tog vi all packning nerför trapporna och sedan tog moster ett barn på vardera arm och bar ned dem medan jag släpade ner vagnen för trapporna.
Bökigt men det gick.
Resten av hemfärden gick rätt snabbt sedan.

Bar in det jag kunde från parkeringen resten lämnade jag till senare.
Barnen var nöjda med att få komma hem även om de var väldigt trötta.
Tyvärr hade de hunnit slumra till i bilen vilket resulterade i att de vägrade sova efter lunchen och var därför vakna hela dagen.
Förutom att barnen var väldigt mammiga (börjar bli lite jobbigt faktiskt) så var de glada åt att få återse sin far.

Båda fortsatte klänga på mig mest hela tiden.
Allt gick bra så länge de inte såg mig, men så fort de såg mig så blev de mammiga. "Suck".

Spa-resan gör jag gärna om men nästa gång utan barnen.
Man kan inte slappna av riktigt då man har barnen med och man får inte ut lika mycket som om man skulle vara själv då tanken med spa-resan är ju att man ska få vila och bara vara och göra bara det man själv vill.
Det går ju inte då man har barn med sig.
Men skulle helt klart rekomendera att åka iväg till Pärnu om man har möjlighet.
(Vill du veta mer om spa-resor till Pärnu så hojta till, min mor arrangerar regelbundet gruppresor dit och ska iväg snart igen med en grupp).
Tack mamma för en trevlig resa och tack till er båda (mamma och syrran) för all hjälp med barnen.

// Sargit