Presenten hon fick från oss var en bondgård med mjukisdjur, den var storasyster Elin också intresserad av, i alla fall hästarna.
Pappa Thomas försöker "bygga ihop" bondgården, jag säger bara det: IKEA...
I inbjudan ingick även middag och melodifestivalkväll.Här förbereder Lina en vegetarisk lasagne som alla kan äta.
Se så lång William har blivit som når bordskanten.
Emma hade fått en rolig, högtljud, leksak som blåser ut bollar, av sina föräldrar.Lina, som införskaffat den, ångrade sig redan efter några timmar och erbjöd oss att ta med den hem ;-)
Men vi tyckte att det var jättebra att den fanns hos dem så kunde barnen leka med den då vi var där istället för att ha musiken ringandes i öronen o tid och otid.
William blev förtjust i den och lekte länge och väl med den, från och till genom hela kvällen faktiskt.
Men han försökte stoppa in bollarna i hålet där de "flög ut" istället för att låta bollarna hoppa ut.
Födelsedagsbarnet i egen hög person.
I väntan på pannkakstårtan.
Varken Sanna eller William åt särskilt mycket av den goda barnvänliga tårtan, bara några skedar. Så det fick bli päron- och apelsinpuré istället och majskrokar.
Efter mellanmålet (tårtan) så blev det mycket lek och bus i vardagsrummet.
Här tar papporna hand om barnen medan mammorna fixar med annat.
Som jag nog nämnt tidigare så har Sanna varit lite famnig och mammig på sistone.
Så här ser hon ut då hon inte får sin vilja igenom på en gång.
Vem kan motstå det? Inte jag...
Här sitter gudsyskonen på rad och inväntar middagen.
Gott var det (fast det var oliver i den ;-) ).
Emma åt som vanligt med god aptit, våra små troll däremot var inte lika matglada idag.
Planen var att få de små barnen i säng före melodifestivalen började, Elin är ju en stor tjej så hon skulle få vara uppe och titta på den.
Emma somnade ganska så snabbt, men våra små var inte alls överens med oss om den plan vi haft. De vägrade sova.
Så efter en halvtimmes kämpande insåg M-P och jag att det var ingen idé, de hade bestämt sig för att vara vakna.
Så vi gick ner till de andra.
Barnen blev som förbytta och njöt i fulla drag av att få leka en stund till.
Då Lina är väldigt intresserad av vinter-OS (sporterna med massa snö och is inblandad ni vet) så var det det som tittades på fram till kvällens händelse på TV.
Sanna funderade på bästa sättet att ändra kanal på, därav den skyldiga blicken då hon ser över axeln om någon ser vad hon är på väg att göra.
Massa godsaker hade dukats fram till kvällen, gurkstavar var något som både Sanna och William frossade i.
William spanar in allt det andra goda som fanns på bordet, men vi har väluppfostrade barn som lydde oss då vi sa " ajaj, inte röra" de gånger de räckte ut sina bläckfiskarmar.
Gurka är gott gotti gott gott.
Då rocktjejerna infann sig på scen (som sjöng låten jag gillade mest) så såg jag att barnen började få nog.
Så jag gick upp först med William, som somnade relativt fort, och sedan hämtade jag upp även Sanna som inte somnade lika fort.
Det slutade med att även jag måste ha slumrat till för i nästa stund står min man bredvid och frågar om jag vill fortsätta sova.
Resten av kvällen umgås vi genom att titta på Wipe out (den engelska varianten) och det "spännande" skidloppet där sverige tog två medaljer.
Fast herrarna valde att koppla ihop två datorer och spela ghost recon istället, intresset för vintersport var inte så högt bland dem.
Själv var jag så där intresserad från början, men efter ett tag började man "leva in" i loppet och ville med spänning se hur den slutade.
Sen började jobbet med att packa ihop grejer, barnen och oss, gräva fram bilen (då det snöat väldigt mycket hela dagen och kvällen) och ta oss hem genom vissa oplogade, andra nyplogade vägar.
Sanna sov gott i bilen men inte William som verkade vara väldigt gasig i magen.
Men även han sov då vi kom hem.
Okloka föräldrar som vi är så gick vi, tyvärr, inte och la oss direkt.
Istället satt vi uppe en stund med tv:n och datorn.
Då vi laddat ur kameran och gick igenom dagens bilder så gav mina ögon upp.
M-P väckte mig då han stängde av datorn och först då gick vi och la oss.
Har jag nämnt att jag skulle jobba på söndag morgon?
Men han försökte stoppa in bollarna i hålet där de "flög ut" istället för att låta bollarna hoppa ut.
Födelsedagsbarnet i egen hög person.I väntan på pannkakstårtan.
Varken Sanna eller William åt särskilt mycket av den goda barnvänliga tårtan, bara några skedar. Så det fick bli päron- och apelsinpuré istället och majskrokar.Efter mellanmålet (tårtan) så blev det mycket lek och bus i vardagsrummet.
Här tar papporna hand om barnen medan mammorna fixar med annat.
Som jag nog nämnt tidigare så har Sanna varit lite famnig och mammig på sistone.Så här ser hon ut då hon inte får sin vilja igenom på en gång.
Vem kan motstå det? Inte jag...
Här sitter gudsyskonen på rad och inväntar middagen.Gott var det (fast det var oliver i den ;-) ).
Emma åt som vanligt med god aptit, våra små troll däremot var inte lika matglada idag.
Planen var att få de små barnen i säng före melodifestivalen började, Elin är ju en stor tjej så hon skulle få vara uppe och titta på den.Emma somnade ganska så snabbt, men våra små var inte alls överens med oss om den plan vi haft. De vägrade sova.
Så efter en halvtimmes kämpande insåg M-P och jag att det var ingen idé, de hade bestämt sig för att vara vakna.
Så vi gick ner till de andra.
Barnen blev som förbytta och njöt i fulla drag av att få leka en stund till.
Då Lina är väldigt intresserad av vinter-OS (sporterna med massa snö och is inblandad ni vet) så var det det som tittades på fram till kvällens händelse på TV.
Sanna funderade på bästa sättet att ändra kanal på, därav den skyldiga blicken då hon ser över axeln om någon ser vad hon är på väg att göra.
Massa godsaker hade dukats fram till kvällen, gurkstavar var något som både Sanna och William frossade i.William spanar in allt det andra goda som fanns på bordet, men vi har väluppfostrade barn som lydde oss då vi sa " ajaj, inte röra" de gånger de räckte ut sina bläckfiskarmar.
Gurka är gott gotti gott gott.
Då rocktjejerna infann sig på scen (som sjöng låten jag gillade mest) så såg jag att barnen började få nog.Så jag gick upp först med William, som somnade relativt fort, och sedan hämtade jag upp även Sanna som inte somnade lika fort.
Det slutade med att även jag måste ha slumrat till för i nästa stund står min man bredvid och frågar om jag vill fortsätta sova.
Resten av kvällen umgås vi genom att titta på Wipe out (den engelska varianten) och det "spännande" skidloppet där sverige tog två medaljer.
Fast herrarna valde att koppla ihop två datorer och spela ghost recon istället, intresset för vintersport var inte så högt bland dem.
Själv var jag så där intresserad från början, men efter ett tag började man "leva in" i loppet och ville med spänning se hur den slutade.
Sen började jobbet med att packa ihop grejer, barnen och oss, gräva fram bilen (då det snöat väldigt mycket hela dagen och kvällen) och ta oss hem genom vissa oplogade, andra nyplogade vägar.
Sanna sov gott i bilen men inte William som verkade vara väldigt gasig i magen.
Men även han sov då vi kom hem.
Okloka föräldrar som vi är så gick vi, tyvärr, inte och la oss direkt.
Istället satt vi uppe en stund med tv:n och datorn.
Då vi laddat ur kameran och gick igenom dagens bilder så gav mina ögon upp.
M-P väckte mig då han stängde av datorn och först då gick vi och la oss.
Har jag nämnt att jag skulle jobba på söndag morgon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar