Syskonkärlek?

Idag vaknade Sanna med feber så det blev till att stanna hemma
Hon var för det mesta ganska pigg och glad men strax innan middagen och fram till nattningen var hon helt slut och ville inte alls vara med längre.
Varvid det inte är så lyckat med en bror som är hyperaktiv och tokglad.
William roade sig mest hela tiden med att knuffa eller dra omkull Sanna och sedan försöka brottas med henne.
Tillslut så var Sanna så less på honom så att hon skrek rakt ut så fort han kom i närheten.
Tyvärr fattar inte William riktigt vinken (eller så gör han det men fortsätter iallafall).
Så jag fick spendera större delen av kvällen med att hålla dem på avstånd från varandra.
Kan milt sagt säga att mina barn verkligen prövat mitt tålamod idag.
Men när det var läggningsdags så somnade Sanna så fort hon låg i sängen och William, som varit helt hyper hela kvällen, slocknade inte långt därefter.
Jag fasar redan nu hur det ska bli när de lär sig retas ordentligt med varandra.
Nåja, den dagen den sorgen.
Så länge de inte kastar en massa vassa saker efter varandra får man väl vara nöjd.

//M-P