Segt var det att komma upp imorse.
Snoozade i hela fyrtio minuter! Inte bra, fick lite bråttom.
Men vi kom till dagis före nio i alla fall (några minuter i).
Där fick William på sig uterustningen varefter han glatt styrde stegen mot sandlådan.
Han hade inte tid att säga hejdå ens.
Sanna blev ledsen då hon insåg att hon inte skulle få stanna kvar på dagis.
Men då vi kom till bilen så började hon inse att hon skulle få tillbringa tid med mamman sin utan brorsan och sken upp igen.
Sanna fick vara med mig på jobbet där hon visade hur envis och bestämd hon kan vara.
Hon visste precis vad hon ville göra, gå ner till öppna förskolan och leka.
Dumma mamma som inte lät henne då hon bara satt i planeringsmöte och försökte distrahera henne med tråkiga leksaker hemifrån.
Lite senare så tog min snälle kollega Maud med henne dit ner i alla fall, men då hon upptäckte att jag inte var med så ville hon snabbt leta upp mig igen.
Vid maten så vägrade hon först äta men då hon fick sin vilja fram och efterättsburken öppnades (inte mer än det) så åt hon sedan med god aptit.
Men efterrätten ville hon inte äta av men locket skulle vara av.
Efter lunch körde jag henne till min mor som skulle vara barnvakt tills M-P kom hem.
Sanna hade somnat på promenaden de tog och sovit nästan två och en halv timma!
William hade haft det lugnt på förskolan och sett glad ut då M-P kom för att hämta honom.
Sedan åt min familj middag hos min mor.
Själv kom jag hem först efter nio då jag var iväg på andra uppdrag efter jobbet.
Nu stressar min käre make mig och vill att vi ska sova, så får väl göra honom till lags och stänga av makapären för ikväll.
// Sargit
Syster, syster... Stressa inte ihjäl dig!
SvaraRadera