Då William även idag hade feber blev det till att hålla sig på hemmaplan.
Det märktes dock en väsentlig skillnad i hur William blir gentemot Sanna när de blir sjuka.
William visade inte alls upp att han var sjuk utan lekte och stojade mest hela tiden medans Sanna oftast var ganska däckad.
Han hade inte lika mycket energi som vanligt utan var tvungen att ta en paus lite då och då.
Annars hände inget särskilt under dagen.
Vi var mest inne och lekte, förutom en timmes lek på baksidan innan lunch.
//M-P
måndag 31 maj 2010
söndag 30 maj 2010
Familjedag i Lunda
Dagen började med att kidsen ville inventera kökslådan.
Visst, tyckte jag.
Tyvärr är de mycket bättre på att tömma lådan än att plocka i den igen:)
Därefter var det dags att klä på sig och lämna hemmet.
Vi skulle nämligen till Lunda kyrka där det var familjedag idag.
Här vi på väg till bilen.
William ville bli buren.
Visst, tyckte jag.
Tyvärr är de mycket bättre på att tömma lådan än att plocka i den igen:)
Därefter var det dags att klä på sig och lämna hemmet.
Vi skulle nämligen till Lunda kyrka där det var familjedag idag.
Här vi på väg till bilen.
William ville bli buren.
Medans Sanna prompt skulle gå själv.
Väl framme var det först gudstjänst, som avslutades med en pjäs som församlingens juniorer framförde.
Vi fick tyvärr avbryta innan slutet då både Sanna och William blev rastlösa plus att de inte ätit lunch ännu.
Jag var bara tvungen att ta med denna bild på Sanna i gräset.
Jag var bara tvungen att ta med denna bild på Sanna i gräset.
När väl barnen fått i sig lite lunch var det lekdags.
Utanför församlingshemmet finns det en mindre lekplats med gungor och även ett klättertorn med rutchkana.
Utanför församlingshemmet finns det en mindre lekplats med gungor och även ett klättertorn med rutchkana.
Barnen var inte sena med att klättra upp dit, då de älskar att klättra i trappor.
Att åka rutchkana går inte av för hackor det heller.
William har tungan rätt i mun.
William har tungan rätt i mun.
Och Sanna ville inte vara sämre.
Efter det tog det inte lång stund innan barnen somnade sött i sin vagn.
Precis när vi lagt dem tillrätta började det utan förvarning att regna, vilket gjorde att vi fick dra fram regnskyddet.
Tur nog tog det slut lika fort som det kom.
Precis när vi lagt dem tillrätta började det utan förvarning att regna, vilket gjorde att vi fick dra fram regnskyddet.
Tur nog tog det slut lika fort som det kom.
2 trötta småttingar.
Tvillingarna vaknade ganska snart efter att vi ätit färdigt.
En liten bit därifrån fanns det en ponny som barnen fick rida på.
Våra barn är kanske lite för små för det men de fick iallafall hälsa på den.
Våra barn är kanske lite för små för det men de fick iallafall hälsa på den.
lördag 29 maj 2010
Grillat x 2
Idag var vi bjudna hem till Fayeza för lunch.
Vet inte vart tiden tog vägen men plötsligt var vi jättesena iväg.
Så barnen fick äta burkmat då vi kom fram medans Fayezas man satte igång att grilla.
Maten var jättegod!
Hela eftermiddagen försvann i trevligt sällskap.
En vän till Fayeza med sin dotter Erika (är ju så dålig på att komma ihåg föräldrars namn) var också där, så vi tre mammor hann prata mycket diverse från det ena till det andra.
Undrar om herrarna kände sig utanför då vi höll på...
Barnen trivdes bra med en hel del "nya" leksaker att leka med.
William gillade då Fayeza studsade en gummiboll på hans huvud. Tyvärr blev det inte så många fler bilder då vi upptäckte att minneskortet till kameran var kvar i datorn hemma.
M-P tog en sövabarnen-promenad vid två tiden runt området och det dröjde inte länge innan de somnade.
Sen fick de sova ute medan vi vuxna fikade rabarberäppelpaj med vaniljkräm, kaffe och indiskt thé fanns det till.
Kändes nästan som att M-P skulle behöva rulla hem mig efteråt så mätt som jag blev.
Efter att barnen vaknat och fått mellanmål så skyndade vi oss hem för att hinna förbereda kvällen.
Det var ju den stora eurovision song contest ikväll och som traditionen bjuder så tillbringas den med familjen Beutler de senaste åren.
Ikväll skulle vi vara hos oss.
Vi skulle grilla innan, men allt blev återigen hemskt försenat då vi precis hann äta innan schlagern började.
Själv var jag så trött efter en lång dag (då jag faktiskt kom upp när barnen vaknade eftersom jag hade lovat sovmorgon till M-P) att jag somnade under röstningsproceduren.
Vaknade lagom för att hinna se de sista fem landsrösterna.
Måste säga att rätt låt vann iår precis som förra året.
// Sargit
Vet inte vart tiden tog vägen men plötsligt var vi jättesena iväg.
Så barnen fick äta burkmat då vi kom fram medans Fayezas man satte igång att grilla.
Maten var jättegod!
Hela eftermiddagen försvann i trevligt sällskap.
En vän till Fayeza med sin dotter Erika (är ju så dålig på att komma ihåg föräldrars namn) var också där, så vi tre mammor hann prata mycket diverse från det ena till det andra.
Undrar om herrarna kände sig utanför då vi höll på...
Barnen trivdes bra med en hel del "nya" leksaker att leka med.
William gillade då Fayeza studsade en gummiboll på hans huvud. Tyvärr blev det inte så många fler bilder då vi upptäckte att minneskortet till kameran var kvar i datorn hemma.
M-P tog en sövabarnen-promenad vid två tiden runt området och det dröjde inte länge innan de somnade.
Sen fick de sova ute medan vi vuxna fikade rabarberäppelpaj med vaniljkräm, kaffe och indiskt thé fanns det till.
Kändes nästan som att M-P skulle behöva rulla hem mig efteråt så mätt som jag blev.
Efter att barnen vaknat och fått mellanmål så skyndade vi oss hem för att hinna förbereda kvällen.
Det var ju den stora eurovision song contest ikväll och som traditionen bjuder så tillbringas den med familjen Beutler de senaste åren.
Ikväll skulle vi vara hos oss.
Vi skulle grilla innan, men allt blev återigen hemskt försenat då vi precis hann äta innan schlagern började.
Själv var jag så trött efter en lång dag (då jag faktiskt kom upp när barnen vaknade eftersom jag hade lovat sovmorgon till M-P) att jag somnade under röstningsproceduren.
Vaknade lagom för att hinna se de sista fem landsrösterna.
Måste säga att rätt låt vann iår precis som förra året.
// Sargit
fredag 28 maj 2010
Fredagsmys på udda sätt
Nyss hemkommen från nattvandringen (klockan är 02.20 natten till lördag).
Måste varva ner lite innan läggdags.
Så synd att inte fler vuxna ställer upp för ungdomar och samhället.
Ikväll var det mycket rörelse och lite oroligheter och bråk men då vi var två vandrare som täckte upp hela Märsta, Valsta, Steninge området och två tappra föräldrar från st olof skola (stort eloge till er) som var i Sigtuna så räckte vi helt enkelt inte till.
Men ikväll var en sådan kväll som jag kände hur viktigt det är med nattvandring och hur uppskattat det är även bland ungdomarna.
Många steg blev det idag kan jag lova. Nog om det.
Lite om dagen berättat med hjälp av bilder.
Sanna och William roar sig numera mycket med att klättra upp och ner på saker och ting.
På förmiddagen hittade M-P dem i sagoläsningsfåtöljen mellan deras sängar.
Hallen är en populär lekplats för barnen.
Speciellt då deras vagn.
"Tittut" säger Sanna, som hittat en glipa att sticka ut huvudet från.
Måste varva ner lite innan läggdags.
Så synd att inte fler vuxna ställer upp för ungdomar och samhället.
Ikväll var det mycket rörelse och lite oroligheter och bråk men då vi var två vandrare som täckte upp hela Märsta, Valsta, Steninge området och två tappra föräldrar från st olof skola (stort eloge till er) som var i Sigtuna så räckte vi helt enkelt inte till.
Men ikväll var en sådan kväll som jag kände hur viktigt det är med nattvandring och hur uppskattat det är även bland ungdomarna.
Många steg blev det idag kan jag lova. Nog om det.
Lite om dagen berättat med hjälp av bilder.
Sanna och William roar sig numera mycket med att klättra upp och ner på saker och ting.
På förmiddagen hittade M-P dem i sagoläsningsfåtöljen mellan deras sängar.
Hallen är en populär lekplats för barnen.
Speciellt då deras vagn.
"Tittut" säger Sanna, som hittat en glipa att sticka ut huvudet från.
Här är resten av kroppen samt William som roat tittar på vad Sanna kommit på.
Men strax därefter så ledsnade Sanna då hon blev hängandes där utan att komma upp eller ner, så pappa fick hjälpa henne.
Då jag kom hem från jobbet vid lunchtid idag så höll M-P precis på att söva barnen.
William hade redan somnat i vagnen men Sanna vägrade, som vanligt numera.
Till slut tog M-P henne till våran säng och så tänkte jag att jag lägger mig ner bredvid dem en liten stund...
Två timmar senare vaknar vi av oljud utifrån då en studentkortege (eller hur det nu stavas) åkte förbi.
Tanken var att jag skulle ta William, som ju är frisk, med mig för att handla sandaler och solhattar till barnen medan M-P skulle få det lite lugnare hemma med bara en sjukling att ta hand om.
Men plötsligt fick vi ett erbjudande vi inte kunde motstå, barnvakter till Sanna!
Så jag, M-P och William gav oss iväg till Upplands Väsby centrum och lämnade Sanna i god vård hemma med morfar och Helena.
Det kändes konstigt att bara ha ett barn med sig men William verkade stortrivas.
Däremot tror jag att vi nog får skaffa oss en singelsulky för liknande tillfällen då det blir rätt tungt att bära barnen numera, även fast William gärna gick själv mycket men inte alltid åt det håll vi ville.
Då jag kom hem från jobbet vid lunchtid idag så höll M-P precis på att söva barnen.
William hade redan somnat i vagnen men Sanna vägrade, som vanligt numera.
Till slut tog M-P henne till våran säng och så tänkte jag att jag lägger mig ner bredvid dem en liten stund...
Två timmar senare vaknar vi av oljud utifrån då en studentkortege (eller hur det nu stavas) åkte förbi.
Tanken var att jag skulle ta William, som ju är frisk, med mig för att handla sandaler och solhattar till barnen medan M-P skulle få det lite lugnare hemma med bara en sjukling att ta hand om.
Men plötsligt fick vi ett erbjudande vi inte kunde motstå, barnvakter till Sanna!
Så jag, M-P och William gav oss iväg till Upplands Väsby centrum och lämnade Sanna i god vård hemma med morfar och Helena.
Det kändes konstigt att bara ha ett barn med sig men William verkade stortrivas.
Däremot tror jag att vi nog får skaffa oss en singelsulky för liknande tillfällen då det blir rätt tungt att bära barnen numera, även fast William gärna gick själv mycket men inte alltid åt det håll vi ville.
Vi hann inte hem till middagen så då passade vi på att äta innan hemfärd, kycklingspett med ris.
William fick testa att dricka med sugrör för första gången då vi inte hade med oss annat än blöjor och våtservetter för den planerade "korta" shoppingturen...
Det tog ett tag men till slut, med lite hjälp, förstod han hur man skulle göra. För information, så nej det är inte cola han dricker utan vatten.
William var nöjd och glad mest hela tiden, förutom då han inte fick gå dit han ville.
Väl hemma igen så fick Sanna prova sina nya sandaler vilka passade perfekt, William hade haft sina på sig sen vi köpte dem så de var redan invigda.
Blev lite andra sommarkläder också till barnen i storlek 86, då vi upptäckte att de inte har så mycket av dem.
Ganska snart var det dags för pyjamas.
Barnen envisades för en gångs skull att vara i pappas famn båda två samtidigt.
William fick testa att dricka med sugrör för första gången då vi inte hade med oss annat än blöjor och våtservetter för den planerade "korta" shoppingturen...
Det tog ett tag men till slut, med lite hjälp, förstod han hur man skulle göra. För information, så nej det är inte cola han dricker utan vatten.
William var nöjd och glad mest hela tiden, förutom då han inte fick gå dit han ville.
Väl hemma igen så fick Sanna prova sina nya sandaler vilka passade perfekt, William hade haft sina på sig sen vi köpte dem så de var redan invigda.
Blev lite andra sommarkläder också till barnen i storlek 86, då vi upptäckte att de inte har så mycket av dem.
Ganska snart var det dags för pyjamas.
Barnen envisades för en gångs skull att vara i pappas famn båda två samtidigt.
De somnade rätt så snabbt ikväll och har sovit rätt så bra fram till nu berättade M-P (som inte gått och lagt sig som jag trott, utan satt och spelade settlers på ps3:an då jag kom hem).
Hoppas de fortsätter sova gott till sent imorn, iaf närmare frukost dags, då jag lovat min man att ta hand om barnen på morgonen så att han får sova ut lite efter den tuffa veckan.
Hoppas de fortsätter sova gott till sent imorn, iaf närmare frukost dags, då jag lovat min man att ta hand om barnen på morgonen så att han får sova ut lite efter den tuffa veckan.
Nu kallar sängen på mig och mina trötta fötter.
// Sargit
torsdag 27 maj 2010
Ett år redan!
Hipp hipp hurra för bloggen som fyller ett år idag!
Idag är exakt ett år sedan som jag skrev första inlägget i bloggen, det kan ni läsa om här.
Har inte hunnit blogga själv något på sistone, tur att min man håller vår blogg uppdaterad.
Läste igenom gamla inlägg för ett tag sedan, vad mycket som har hänt på bara ett år.
Nu ligger barnen och sover, till slut.
Sanna hade bestämt sig för att inte sova ikväll, men hon gav upp till slut vid halv tio.
Stackars M-P har haft det kämpigt nu då Sanna varit sjuk.
Själv får jag dåligt samvete och lätt separationsångest då jag ska gå varje morgon nu då barnen är så mammiga och Sanna är sjuk.
De börjar gråta så fort de ser att jag gör mig redo för att gå.
Sliter i mamma hjärtat.
Men till jobbet måste man, tur att man har flextid i alla fall.
Inte ofta på sistone som jag kommit till jobbet den tid jag planerat...
Men desto trevligare är det att komma hem på kvällen och mötas av barn som spricker upp i ett leende så fort de ser en och nästan springer och möter mig i hallen och vill upp i famnen innan jag ens hunnit få av mig ytterkläderna.
Nu ska jag göra något som måste göras varje månad, en mindre rolig syssla nämligen betala räkningar.
// Sargit
Idag är exakt ett år sedan som jag skrev första inlägget i bloggen, det kan ni läsa om här.
Har inte hunnit blogga själv något på sistone, tur att min man håller vår blogg uppdaterad.
Läste igenom gamla inlägg för ett tag sedan, vad mycket som har hänt på bara ett år.
Nu ligger barnen och sover, till slut.
Sanna hade bestämt sig för att inte sova ikväll, men hon gav upp till slut vid halv tio.
Stackars M-P har haft det kämpigt nu då Sanna varit sjuk.
Själv får jag dåligt samvete och lätt separationsångest då jag ska gå varje morgon nu då barnen är så mammiga och Sanna är sjuk.
De börjar gråta så fort de ser att jag gör mig redo för att gå.
Sliter i mamma hjärtat.
Men till jobbet måste man, tur att man har flextid i alla fall.
Inte ofta på sistone som jag kommit till jobbet den tid jag planerat...
Men desto trevligare är det att komma hem på kvällen och mötas av barn som spricker upp i ett leende så fort de ser en och nästan springer och möter mig i hallen och vill upp i famnen innan jag ens hunnit få av mig ytterkläderna.
Nu ska jag göra något som måste göras varje månad, en mindre rolig syssla nämligen betala räkningar.
// Sargit
onsdag 26 maj 2010
Syskonkärlek?
Idag vaknade Sanna med feber så det blev till att stanna hemma
Hon var för det mesta ganska pigg och glad men strax innan middagen och fram till nattningen var hon helt slut och ville inte alls vara med längre.
Varvid det inte är så lyckat med en bror som är hyperaktiv och tokglad.
William roade sig mest hela tiden med att knuffa eller dra omkull Sanna och sedan försöka brottas med henne.
Tillslut så var Sanna så less på honom så att hon skrek rakt ut så fort han kom i närheten.
Tyvärr fattar inte William riktigt vinken (eller så gör han det men fortsätter iallafall).
Så jag fick spendera större delen av kvällen med att hålla dem på avstånd från varandra.
Kan milt sagt säga att mina barn verkligen prövat mitt tålamod idag.
Men när det var läggningsdags så somnade Sanna så fort hon låg i sängen och William, som varit helt hyper hela kvällen, slocknade inte långt därefter.
Jag fasar redan nu hur det ska bli när de lär sig retas ordentligt med varandra.
Nåja, den dagen den sorgen.
Så länge de inte kastar en massa vassa saker efter varandra får man väl vara nöjd.
//M-P
Hon var för det mesta ganska pigg och glad men strax innan middagen och fram till nattningen var hon helt slut och ville inte alls vara med längre.
Varvid det inte är så lyckat med en bror som är hyperaktiv och tokglad.
William roade sig mest hela tiden med att knuffa eller dra omkull Sanna och sedan försöka brottas med henne.
Tillslut så var Sanna så less på honom så att hon skrek rakt ut så fort han kom i närheten.
Tyvärr fattar inte William riktigt vinken (eller så gör han det men fortsätter iallafall).
Så jag fick spendera större delen av kvällen med att hålla dem på avstånd från varandra.
Kan milt sagt säga att mina barn verkligen prövat mitt tålamod idag.
Men när det var läggningsdags så somnade Sanna så fort hon låg i sängen och William, som varit helt hyper hela kvällen, slocknade inte långt därefter.
Jag fasar redan nu hur det ska bli när de lär sig retas ordentligt med varandra.
Nåja, den dagen den sorgen.
Så länge de inte kastar en massa vassa saker efter varandra får man väl vara nöjd.
//M-P
tisdag 25 maj 2010
Bildkavalkad.
Det blev som vanligt öppna förskolan i Märsta kyrka då det är Tisdag idag.
Numera får de dock promenera från bilen själva.
Mycket spännande tyckte de båda.
Numera får de dock promenera från bilen själva.
Mycket spännande tyckte de båda.
Väl inne var Sanna ganska trött och famnig, men pappas famn dög inte.
Thomas passade desto bättre.
Han fick läsa både en och annan bok för tjejerna.
Thomas passade desto bättre.
Han fick läsa både en och annan bok för tjejerna.
När de sedan ledsnat på att sitta i soffan började de leka med bilar.
Medans William som vanligt tyckte det var roligare med "lekköket.(!)
Efter att ha ätit lunch var det dags för Thomas och Emma att bege sig i väg och hämta Elin från förskolan.
Vi gjorde som vanligt sällskap då det var sovdags för tvillingarna.
När vi vart på förskolan tyckte Elin att vi skulle stanna till på en lekplats inte allt för långt därifrån.
Vi gjorde som vanligt sällskap då det var sovdags för tvillingarna.
När vi vart på förskolan tyckte Elin att vi skulle stanna till på en lekplats inte allt för långt därifrån.
Nu äter vi själva
Den senaste tiden har både Sanna och William velat äta helt själva.
Särskillt när det gäller morgon- och kvällsgröten.
Det går väl lite sådär, men de får ju i sig det mesta.
Kul och se hur Sanna är mer för att prata och undersöka medans William mer äter i tysthet.
//M-P
måndag 24 maj 2010
Oj. Redan dags?
Efter att barnen fått kvällsmat så satt vi och lekte med legobitar, men efter en stund så ledsnade Sanna och gick ut i vardagsrummet.
Jag följde efter medans William satt kvar och lekte.
När jag gick satt han mest och tryckte ihop några bita på måfå.
Men när han suttit tyst en bra stund gick jag in för att kolla hur det gick.
Jag följde efter medans William satt kvar och lekte.
När jag gick satt han mest och tryckte ihop några bita på måfå.
Men när han suttit tyst en bra stund gick jag in för att kolla hur det gick.
Måste erkänna att jag blev helt paff.
Jag kan verkligen inte erinra mig om att det skulle funnits några bitar redan ihopsatt liggandes på golvet, samtidigt som jag inte kan se hur han helt plötsligt skulle lyckats bygga ihop så många klossar bara sådär.
Jag kan verkligen inte erinra mig om att det skulle funnits några bitar redan ihopsatt liggandes på golvet, samtidigt som jag inte kan se hur han helt plötsligt skulle lyckats bygga ihop så många klossar bara sådär.
Men nöjd var han ända tills han inte lyckades få ihop fler bitar.
Varvid han i ren frustration rev isär alla klossar och kastade dem så hårt han förmådde.
Han verkligen älskar att bygga med saker men tålamodet verkar inte vara det bästa.
Ytterligare en egenskap han ärvt från min sida skulle jag tro:)
//M-P
Varvid han i ren frustration rev isär alla klossar och kastade dem så hårt han förmådde.
Han verkligen älskar att bygga med saker men tålamodet verkar inte vara det bästa.
Ytterligare en egenskap han ärvt från min sida skulle jag tro:)
//M-P
söndag 23 maj 2010
I morgon fyller undertecknad år, och som det sig bör så bjöd vi in till födelsedagsfika.
Men till skillnad från tidigare år blev det en lite mer blygsam tillställning.
Jag kände ingen direkt motivation att fira alldeles för mycket.
Så det blev en lugn dag med de närmaste.
Först på plats var Kai och Helena.
Istället för tårta bakade Sargit ihop en kanongod äppelpaj.
Och även fast Sanna och William inte fick smaka av pajen var de glada iallafall.
Men till skillnad från tidigare år blev det en lite mer blygsam tillställning.
Jag kände ingen direkt motivation att fira alldeles för mycket.
Så det blev en lugn dag med de närmaste.
Först på plats var Kai och Helena.
Istället för tårta bakade Sargit ihop en kanongod äppelpaj.
Och även fast Sanna och William inte fick smaka av pajen var de glada iallafall.
Medans vi frossade i sötsaker så fick barnen fruktsallad till mellanmål.
Därefter blev det bus i soffan.
Därefter blev det bus i soffan.
Nåt som Sanna numera tycker är roligt är att lägga saker i facket på sin gåbil och sedan vandra runt en stund och därefter lasta ur vad hon nu fått med sig.
Ett litet problem är att hon ibland glömmer att lasta ur bilen, vilket t.ex. orsakat att jag fått leta som en galning efter min telefon.
Lite senare på dagen dök familjen Beutler upp, och nästan samtidigt kom mormor Astrid.
Efter att ha tryckt i sig ännu mera gott så kollapsade vi alla mer eller mindre i soffan.
Efter att ha tryckt i sig ännu mera gott så kollapsade vi alla mer eller mindre i soffan.
Även Sanna verkade trivas med att bara slappa.
Tror aldrig jag varit med om att hon suttit still så länge i ett svep.
Hon måste ha trivts riktigt bra i Thomas famn.
Tror aldrig jag varit med om att hon suttit still så länge i ett svep.
Hon måste ha trivts riktigt bra i Thomas famn.
Rösta på Sanna och William
Precis som så många före oss så har jag till slut anmält barnen till en omslagstävling.
ni kan se bilden och rösta på dem här:
ViFöräldrar - Omslagstävling - Vi Föräldrar
// Sargit
ni kan se bilden och rösta på dem här:
ViFöräldrar - Omslagstävling - Vi Föräldrar
// Sargit
lördag 22 maj 2010
Städning på terrassen..
Nu då sommaren dykt upp har det blivit dags att fixa i ordning terrassen.
Eftersom Sargit skulle jobba fick jag lov att kalla in förstärkning.
Kai och Helena lovade att ställa upp så fort de var klara hemma.
De skulle inte komma förren runt ett så jag och barnen gav oss ut på baksidan och lekte.
Det är så skönt att Williams "fobi" för att vara utomhus gett med sig.
Nu lekte både Sanna och William var för sig och med varandra.
Bland annat visade William att han numera klättrar upp i rutchkanan helt utan hjälp och även sätter sig tillrätta och åker ner.
Sanna ville också visa att hon kunde men blev mycket arg när hon tappade balansen och gled på ryggen ner för kanan.
Sen var det slutlekt då värmen började tära på de små liven.
Så vi gick in och barnen fick äta lunch och sen var det bums i säng.
När sen barnvakterna kom så riggade jag upp högtryckstvätten på terrrassen.
Det är en lagom knepig uppgift då jag måste dra en vattenslang från soprummet via grannens terrass förbi ett par rejäla rosenbuskar in på min terrass.
Men sen gick det rätt fort med tvättandet.
Passade även på att spola av möblerna, vilket man milt sagt kan säga behövdes.
Nu ska vi bara skrubba trallen med såpa och olja in den, men det fick skjutas upp tillsvidare då solen stod väldans högt och det blev fruktansvärt varmt att vara där.
Men rackarns fint blir det med all grönska runt om.
Här har vi William i färd med att utforska lite.
Sen kanske man kan få tummen ur och slänga upp ett staket så barnen kan få leka fritt därute.
Nåväl, det ska nog hinnas med det också.
Dagen avslutades med grillning och när barnen somnat så spelade vi några parti Settlers innan det var läggdags.
//M-P
Eftersom Sargit skulle jobba fick jag lov att kalla in förstärkning.
Kai och Helena lovade att ställa upp så fort de var klara hemma.
De skulle inte komma förren runt ett så jag och barnen gav oss ut på baksidan och lekte.
Det är så skönt att Williams "fobi" för att vara utomhus gett med sig.
Nu lekte både Sanna och William var för sig och med varandra.
Bland annat visade William att han numera klättrar upp i rutchkanan helt utan hjälp och även sätter sig tillrätta och åker ner.
Sanna ville också visa att hon kunde men blev mycket arg när hon tappade balansen och gled på ryggen ner för kanan.
Sen var det slutlekt då värmen började tära på de små liven.
Så vi gick in och barnen fick äta lunch och sen var det bums i säng.
När sen barnvakterna kom så riggade jag upp högtryckstvätten på terrrassen.
Det är en lagom knepig uppgift då jag måste dra en vattenslang från soprummet via grannens terrass förbi ett par rejäla rosenbuskar in på min terrass.
Men sen gick det rätt fort med tvättandet.
Passade även på att spola av möblerna, vilket man milt sagt kan säga behövdes.
Nu ska vi bara skrubba trallen med såpa och olja in den, men det fick skjutas upp tillsvidare då solen stod väldans högt och det blev fruktansvärt varmt att vara där.
Men rackarns fint blir det med all grönska runt om.
Här har vi William i färd med att utforska lite.
Sen kanske man kan få tummen ur och slänga upp ett staket så barnen kan få leka fritt därute.
Nåväl, det ska nog hinnas med det också.
Dagen avslutades med grillning och när barnen somnat så spelade vi några parti Settlers innan det var läggdags.
//M-P
fredag 21 maj 2010
Tidsoptimister
På eftermiddagen möttes vi upp på öppna förskolan i valsta där jag satte mig och vek en bunt agendor inför morgondagens konfirmation.
Vissa gånger går det att kombinera arbete och familj på ett smidigt sätt.
Då M-P och barnen kom fick de hela lokalen och alla leksakerna för sig själva en bra stund innan det dök upp fler besökare.
William fortsätter utmana ödet och klättrar numera själv upp på stolarna i barnstorlek.
Ett tag trodde vi att han skulle ramla och slå ansiktet för sjuttioelfte gången, men han klarade sig faktiskt utan skador idag.
Vissa gånger går det att kombinera arbete och familj på ett smidigt sätt.
Då M-P och barnen kom fick de hela lokalen och alla leksakerna för sig själva en bra stund innan det dök upp fler besökare.
William fortsätter utmana ödet och klättrar numera själv upp på stolarna i barnstorlek.
Ett tag trodde vi att han skulle ramla och slå ansiktet för sjuttioelfte gången, men han klarade sig faktiskt utan skador idag.
Dockskåpet var också ett trevligt ställe att klättra upp på.
Sanna gillar mest att köra gåvagn eller andra vagnar fram och tillbaka.
Hon lägger någon leksak eller sak på vagnen och kör den någonstans där hon lastar av den.
Det är så mysigt i valstas öppna förskola.
Inte bara för den trevliga personalens skull, utan även för doftet av nybakat varje gång man kommer in i lokalen.
Goda hembakta frallor till fikat och idag bjöds det även på nybakad äppelkaka.
Mums!
Här en liten bild då barnen mumsar på morotsstänger som även de fanns på fikabordet med annat smått och gott.
William finfördelade moroten medan Sanna gnagde och gnagde tills hon till slut ledsnade.
Sanna gillar mest att köra gåvagn eller andra vagnar fram och tillbaka.
Hon lägger någon leksak eller sak på vagnen och kör den någonstans där hon lastar av den.
Det är så mysigt i valstas öppna förskola.
Inte bara för den trevliga personalens skull, utan även för doftet av nybakat varje gång man kommer in i lokalen.
Goda hembakta frallor till fikat och idag bjöds det även på nybakad äppelkaka.
Mums!
Här en liten bild då barnen mumsar på morotsstänger som även de fanns på fikabordet med annat smått och gott.
William finfördelade moroten medan Sanna gnagde och gnagde tills hon till slut ledsnade.
Efter öppna förskolan promenerade vi till badhuset för fredagsbadet, kan nästan kalla det tradition nu.
Svårt att fotografera på badet men en bild hann vi få till iaf.
Svårt att fotografera på badet men en bild hann vi få till iaf.
Ett tag såg vi efter även Emma medan Lina motionssimmade några längder.
Då lekte Sanna och William i "Emelie´s paradise" med M-P som övervakare.
Trapporna i och ur den var det roligaste tyckte barnen.
Emma gillar att dyka och "hoppar", dvs går, rakt ut från kanten utan rädsla och dessutom kan hon hänga från kanten en bra stund själv och sedan ta sig upp från poolen utan hjälp.
Imponerande! Ja men självklart!
Knappt jag själv orkar dra mig ur poolen om jag inte bottnar...
Vi blev kvar i bassängen alldeles för länge så jag var lite orolig hur barnen skulle bete sig i dusch och omklädningsrummen.
William var rätt grinig berättade M-P men Sanna var nöjd även om hon såg trött ut.
Vi skyndade oss vidare då klockan var redan närmare sex och barnen brukar ju äta middag normalt vid fem tiden och senast vid sex.
M-P hade tappat sina linser i poolen då han dök, så vi fick åka en snabb sväng förbi hemma och hämta hans glasögon innan vi begav oss av mot Skepptuna.
Stina, Johans sambo, fyller nämligen år idag så vi var bjudna över på fika.
Grattis igen Stina!
Då lekte Sanna och William i "Emelie´s paradise" med M-P som övervakare.
Trapporna i och ur den var det roligaste tyckte barnen.
Emma gillar att dyka och "hoppar", dvs går, rakt ut från kanten utan rädsla och dessutom kan hon hänga från kanten en bra stund själv och sedan ta sig upp från poolen utan hjälp.
Imponerande! Ja men självklart!
Knappt jag själv orkar dra mig ur poolen om jag inte bottnar...
Vi blev kvar i bassängen alldeles för länge så jag var lite orolig hur barnen skulle bete sig i dusch och omklädningsrummen.
William var rätt grinig berättade M-P men Sanna var nöjd även om hon såg trött ut.
Vi skyndade oss vidare då klockan var redan närmare sex och barnen brukar ju äta middag normalt vid fem tiden och senast vid sex.
M-P hade tappat sina linser i poolen då han dök, så vi fick åka en snabb sväng förbi hemma och hämta hans glasögon innan vi begav oss av mot Skepptuna.
Stina, Johans sambo, fyller nämligen år idag så vi var bjudna över på fika.
Grattis igen Stina!
Barnen slumrade i bilen och vaknade till först då vi nästan var framme.
De var på gott humör och pratade mycket i baksätet.
Väl framme var klockan redan halv sju så vi sa ett snabbt hej och grattis och sen skyndade vi oss till köket och värmde mat till barnen som åt med rätt god aptit.
Kände mig lite oartig som bara drog in utan att säga ordentligt hej till alla, men vad gör man då man vet att barnen är, eller rättare sagt borde vara, vrålhungriga och att vrålet från dem kan bryta ut närsom.
De var på gott humör och pratade mycket i baksätet.
Väl framme var klockan redan halv sju så vi sa ett snabbt hej och grattis och sen skyndade vi oss till köket och värmde mat till barnen som åt med rätt god aptit.
Kände mig lite oartig som bara drog in utan att säga ordentligt hej till alla, men vad gör man då man vet att barnen är, eller rättare sagt borde vara, vrålhungriga och att vrålet från dem kan bryta ut närsom.
Trött men nöjd William.
Vilka ögon han har vårat lilla charmtroll.
Efter maten så lekte barnen lite här och där och till slut hittade de av/på knappen på den stora TV:n.
Den var kul at trycka på flera gånger verkade det som.
Men efter en stund satte sig William med sin pappa för att titta på TV:n istället.
Efter maten så lekte barnen lite här och där och till slut hittade de av/på knappen på den stora TV:n.
Den var kul at trycka på flera gånger verkade det som.
Men efter en stund satte sig William med sin pappa för att titta på TV:n istället.
Då vi kom var de rätt så famniga, men snart vågade de mer och sen tog deras nyfikenhet överhand då de glimtade hallen och den öppna dörren ut.
Snabba steg dit och lite mer tvekande steg ut över tröskeln innan de hade skoj på den stora altanen.
Här tittar de på då Stinas syster med familj packar sig in i bilen för hemfärd.
Snabba steg dit och lite mer tvekande steg ut över tröskeln innan de hade skoj på den stora altanen.
Här tittar de på då Stinas syster med familj packar sig in i bilen för hemfärd.
William gick runt och runt och skrattade och nästan sprang till olika delar av staketet.
Sanna blev mer nyfiken på en liten björnstaty som välkomnade folk dit.
Flera gånger gick hon fram till den, satte sig bredvid och "klappade" statyn.
Flera gånger gick hon fram till den, satte sig bredvid och "klappade" statyn.
Både Sanna och William började strax visa trötthetens tecken då det blev mer och mer griniga, så då packade vi ihop oss och åkte hem.
Hemma igen så lekte barnen en stund i sin vagn i hallen, grinigheten som bortblåst.
Sen hittade Sanna några påsar gifflar som vi fått med oss från Johan.
Hon lekte länge med dem, skakade påsen, tittade och vände på den bytte till en annan påse, gick runt med den fram och tillbaka.
Jättenöjd var hon.
Hemma igen så lekte barnen en stund i sin vagn i hallen, grinigheten som bortblåst.
Sen hittade Sanna några påsar gifflar som vi fått med oss från Johan.
Hon lekte länge med dem, skakade påsen, tittade och vände på den bytte till en annan påse, gick runt med den fram och tillbaka.
Jättenöjd var hon.
Klockan hann bli nästan halv tio innan kvällsrutinerna var avklarade.
Det dröjde inte många minuter innan båda sov, William somnade redan innan jag släckte lamporna.
Ännu en kväll som bara försvann då man spelar settlers på ps3 och "leker" med datorn.
Tiden bara försvinner ju och nu efter en del "jag ska bara" så är klockan redan över ett, så nu ska jag till sängs för att orka imorgon då jag jobbar.
Kan ju inte se helt slutkörd ut då man står i folks blickfång eller på alla de fotografier man fastnar på under och efter konfirmationen.
// Sargit
Det dröjde inte många minuter innan båda sov, William somnade redan innan jag släckte lamporna.
Ännu en kväll som bara försvann då man spelar settlers på ps3 och "leker" med datorn.
Tiden bara försvinner ju och nu efter en del "jag ska bara" så är klockan redan över ett, så nu ska jag till sängs för att orka imorgon då jag jobbar.
Kan ju inte se helt slutkörd ut då man står i folks blickfång eller på alla de fotografier man fastnar på under och efter konfirmationen.
// Sargit