fredag 30 oktober 2009

Sanna och bollhavet

Du som följt vår blogg vet vid det här laget att William gillar bollhavet och alla bollarna. Men annat var det med Sanna i början.
Hon hatade det och började skrika så fort man satte henne ner i den.
Det gick bra en stund om någon av oss vuxna var med henne.
Men nu har det vänt.
Hon trivdes väldigt bra där idag och inte ens brorsans sällskap störde.
Här vinkar hon glatt till kameran.
Hon till och med låg nästan begravd av alla bollarna och hade inget emot det.
Visst är det så att hon ledsnar mycket fortare än William men det är ändå framsteg mot vad det var förr.
Snart kanske hon blir arg då man lyfter upp henne istället, vem vet.
Annars så är det fullt upp med att försöka få allt att klaffa i helgen.

torsdag 29 oktober 2009

Första dagen på jobbet - nåja, halvdagen

Idag var jag uppe långt före tuppen kändes det som.
Var vaken innan barnen och hann duscha, klä på mig, förbereda gröten och barnens kläder och dessutom dekorera 10 solskensbullar med smör och socker, som mina kollegor senare fick njuta av.
Sen började klockan närma sig åtta och dags för barnen att vakna tyckte jag.
Behövde inte väcka dem för de vaknade nästan i samma stund som jag tänkte tanken att jag skulle väcka dem.
Efter frukost och påklädning packade jag in oss i bilen och körde till jobbet för första gången på nästan elva månader i syfte att jobba.
Barnen fick vara med mig då jag skulle delta i vårens planering på jobbet, vill ju ha lite hum om vad som är på G och vad som hänt under året då jag kommer tillbaka.
Både Sanna och William skötte sig exemplariskt hela förmiddagen.
En fin höstbild på min arbetsplats.
Det känns faktiskt bra att snart börja jobba igen.
Behöver nog lite mer stimulans nu efter att nästan bara umgåtts med mina älskade barn i snart ett år.
Året har gått otroligt fort.
Kommer säkert att sväva mellan glädje och sorg flera gånger om innan januari, då jag ska börja jobba på riktigt.
Vissa stunder känns det som att jag hellre skulle vilja vara hemma med barnen medan andra (som ikväll vid middagstid i ett svagt ögonblick) så önskar jag att jag redan var på jobbet och inte behövde handskas med skrikiga, kinkiga och griniga barn.
Men det antar jag är något de flesta går igenom då man återgår till arbetslivet efter föräldraledigheten.

Lite vad som hände resten av dagen.
Åt lunch med Anna på brödboden.
Hämtade Elin på dagis och sedan åt vi mellis hos Beutlers i deras väldigt ordningsamma hem (de har precis fått det fotograferat inför försäljningen).
Barnens solskenshumör var som bortblåst under eftermiddagen.
Kan bero på att de varvat av varandra med sömnen idag och kanske inte sovit så djupt de stunder de sovit.
När vi kom hem fick jag ofta räkna till tio för att behålla lugnet.
För er som inte provat det kan jag säga att det fungerar inte.
Mitt tålamod prövades till det yttersta då Sanna var så övertrött och hungrig samtidgt vid middagen att inget jag gjorde hjälpte.
Efter att William var mätt och belåten så lyckades jag tillslut hitta ett sätt att mata Sanna med, hon stod på golvet framför mig hur glad som helst och fick en sked i munnen då hon hade nog med koncentration till det. Resten av tiden gned hon sitt ansikte mot mina byxor (tur jag hade skinnbyxorna idag).
Det slutade med att hon hade mat precis överallt, håret, ansiktet, öronen och såklart kläderna.
Men glad var hon.
Då M-P kom hem så lämnade jag över och smet iväg på lite ärenden.
Under tiden badade M-P barnen (det behövdes för Sannas del iaf).
Då jag kom hem var båda barnen mätta efter kvällsgröten och låg i sängen.
Jag möttes redan i hallen av ljudet av en skrattande William som inte tänkt sova.
Det var tydligen jätteroligt att pappa höll i nappen som han själv hade i munnen...
Sanna hade redan slocknat.
William somnade i min famn i soffan, mysigt!
Vi åt rester och fixade lite viktigheter med datorn (så att vi imorn kan slänga ut den gamla) och sedan tömde jag resten av bokhyllorna i flyttlådor jag hämtat från pappa.
Nu återstår bara att krypa ner i sängen för min del och hoppas att båda barnen sover till åtta imorn som idag.

onsdag 28 oktober 2009

Läderbröllopsdag

Nu har vi varit gifta i läderår (för er som inte har koll på åren så är läder tre år).
Då jag varit sjuk de senaste dagarna så fick jag lov att pallra mig snabbt iväg efter vi ätit frukost för att inhandla en liten present i lädrens tecken till min man.
Hade redan bestämt vad det skulle bli men inte hunnit iväg bara.
Kom hem igen lagom till barnens lunch och sedan fick vi besök av Malin och Inger.
Glömde så klart kameran igen, så de klarade sig idag från att fastna på bild men fler tillfällen kommer...
Även Fayeza kom med sin 8månader gamla son, skäms då jag jämnt glömmer hans namn, men ni som känner mig vet att jag har världens sämsta namnminne.
Hade till och med hunnit baka äppelpaj till mina gäster.
Lite imponerande ändå då tiden var knapp att jag hann.
Men receptet är så enkelt, ska dela med mig av den vid tillfälle.
Här leker Fayezas son med Sanna i bollhavet.
Han gillade det direkt och begravde sig själv bland bollarna.
Sanna trivdes i några korta minuter, men hon håller på att vänja sig nu så snart kanske hon kan njuta av bollarna längre stunder.
William ville också bada, men han tillbringade den mesta av tiden med att försöka äta sig genom nätet.Pappa och Tina kom förbi för att hämta CD och DVD hyllorna som de ska få då vi inte kommer att behöva dem efter renoveringen.
Ser lite tomt ut där dem stog men ska kanske hänga upp lite fotografier på väggen sen.
Jag, Fayeza och barnen tog en lång promenad så att barnen skulle få sova i friska luften.
Kom hem precis till barnens middags tid.
Sanna hade vaknat då vi närmade oss hemmet men William vaknade först efter en stund då vi kommit hem.
Planen var att jag skulle hinna baka solskensbullar innan barnen skulle sova.
Jag han med att förbereda degen.
Sen fick den jäsa långt mycket längre än de 30min som stog på receptet.
M-P hade hunnit börja med tvättstuga under tiden vi varit på promenad, så han var tvungen att hämta de sista plaggen.
Under tiden skulle jag sköta kvällsruljangsen.
Köttet var redan i ugnen, ytterfläskfilé fylld med vitlöksost och omlindad med bacon, och vitlökskroketterna fick hålla dem sällskap då jag började mata barnen.
Men sen blev vår romantiska middag för två rejält fördröjt.
Sanna vägrade först äta gröt, sen att sova.
William ville inte heller sova, men busa det ville han.
Maten höll på att brännas vid, lyckades rädda den i sista minuten.
M-P kommer in från tvättstugan precis lagom då jag börjar tappa tålamodet.
Han tar över medan jag dukar bordet.
William somnar, men inte Sanna.
Allting fram dukat och klart men det saknas något.
Javisst ja, det kärleksfulla paret.Efter en lång stund somnade Sanna till slut.
Och då kunde vi äntligen sätta oss och njuta av levande ljus och jättegod mat, som på något mirakulöst sätt hållit sig lagom varm.Efter vår goda middag och öppnande av de symboliska presenterna med lädertema, så tror ni säkert att det blev mer romantik.
Det kanske man kan kalla romantik då det äkta paret umgås i köket tillsammans, den ene plockar undan disk och diskar medan den andre bakar bullar av en deg som har jäst alldeles för lång tid.
Ja den äkta maken hjälpte faktiskt till med bakandet lite, han tryckte hål på fem av bullarna så att de kunde fyllas med vaniljkräm.
Sedan slappa en stund på soffan medan bullarna gräddas i ugnen och därefter stupa i säng, för att där läsa dagens post i form av olika tidningar, Pondus och Halens, innan man somnar inom två röda.
Skulle inte byta bort kvällen mot något annat.
Den blev kanon trevlig, och ja även romantisk på sitt sätt.
Det blir aldrig som man planerat som småbarns förälder.

tisdag 27 oktober 2009

Bada torrt, bada blött och vara blöt

Lite kort.
William och Sanna busar med varandra.
Sanna har börjat vinka.Nej, han har inte dreglat så mycket...
En konst att bada två barn ensam, men det går.
William i badet glad som alltid i vattnet, Sanna roar sig bredvid karet.
Alla blev vi blöta...
Sanna roar sig i badet, William var lite missnöjd från och till då han fick bara titta på.
Förresten.
I lördags så blev jag fotograferad då vi stod i Eurostop och informerade om nattvandring.
Bilden med en artikel om nattvandring hamnade på
Märsta.nu.

Sjukdag 3

Någon frågade min mamma varför jag inte skrivit något i bloggen.
Ja svaret är helt enkelt att jag har inte varken ork eller fantasi just nu.
Men lite kan jag dela med mig av denna sjukliga tillvaro.
Jag är fortfarande förkyld men på bättringsvägen, inte lika knockad som i söndags vill säga.
Nedpackningen av vardagsrummet har börjat, nåja, jag packade ner DVD-filmerna och CD-skivorna.
Blev fem brödkartonger som ett välkänt brödbolag bidragit med, och ändå fick inte allt plats så ska be min sponsor (för er som inte vet det så menar jag min stora kärlek) ta hem några till...
Nästa steg blir att försöka få ner alla böckerna i banankartonger, tur att jag inte behöver bära dem själv sen, det får min starke man göra.
Unge herr William bestämde sig för att återigen vakna vid 06.00 imorse.
Lyckades få honom att slumra från och till men då Sanna vaknade strax före åtta så var det dags att kliva upp. Låg dock kvar en stund och lyssnade på Sannas prat.
Blir fortfarnde lite förvånad hur olika våra små älsklingar är, William vill upp och ha sällskap så fort han vaknar och ger sig inte innan han blir upplyft medan Sanna kan jollra och prata en bra stund för sig själv innan hon ledsnar.
Trots att mamma itne är piggast för tillfället så hindrar det inte mina små att vara glada och pigga.
William med en av sina favorit leksaker, maracas.
Och med tungan ute som den oftast är numera.
Sanna lika glad hon med en av byggkopparna hon viftar och tuggar på .
Så här glada är barnen då de får springa runt och göra lägenheten osäker från nyfikna fingrar...
Snart ska jag försöka få barnen att somna och sedan ta en snabb dusch och sova lite själv.
Och nej, jag har inte för vana att blogga då barnen är vakna om inte M-P är hemma.
Men då de sover senare så gör jag detsamma, så då passade jag på nu när de springer runt och roar sig själva.

måndag 26 oktober 2009

Helgen och lite annat

I lördags så var babysim inställt upptäckte vi då vi kom dit.
M-P hade promenerat dit med barnen så att de fick sova för att orka vara med sen.
Själv tog jag bilen.
Istället så tog vi en kort promenad tills Sanna och William vaknade och sen åkte vi upp till Eurostop för att äta lunch och handla.
M-P åkte hem med barnen medan jag stannade kvar för att vara med och informera om nattvandringen (NiS) då vi i styrelsen turades om att stå där hela dagen för att försöka få nya medlemmar i NiS.
Vi fick in sex nya medlemmar (hurraa) varav fyra lyckades jag värva.
Hade jag bara tur eller...
Då barnen fått middag i sig så åkte vi iväg till Beutlers för att tillbringa kvällen där.
Vi åt god middag och sedan hjälpte M-P till att åka iväg med lite grejer till ett förråd.
under tiden nattade jag barnen i Lina och Thomas säng.
Jag är glad att vi inte bor i en två våningshus just nu.
Det blev några vändor uppför trapporna under kvällens gång då William (oftast) hostade och vaknade till lite. Men i överlag gick det väldigt bra.
Vi vuxna passade på att spela Settlers som M-P vann denna gång.
Det var länge sen vi spelade med Thomas och Lina då det har varit svårt att få ihop det med alla barnen.
Arn var också med under kvällen, han fyllde år i söndags förresten så Grattis igen Arn!
Elin ville inte sova alls så hon fick sitta med och titta på då vi spelade.
Så här sött sov Sanna och William då jag kom upp för att bära ner dem till bilen som M-P kört fram.
Jag hade lagt en kudde mellan dem så de inte skulle störa varandra, men flera gånger fick jag flytta på den ene eller andra barnet då denne sökt sig närmare sin bror/syster.
Båda barnen vaknade till då vi satte dem i bilen men somnade snabt om då vi bäddade ner dem i sina egna sängar och fick lite flaska.
På söndag morgon var jag helt däckad!
Jag var rejält förkyld och hade ingen tidsuppfattning alls.
M-P tog hand om barnen mest hela dagen kändes det som.
Själv höll jag mig i sängen mest hela tiden.
Jag fick då och då ett trött barn bredvid mig och så fortsatte sömnen.
Klev upp för att äta lunch, sen i säng igen.
Upp till mellanmålet, sen la jag mig i barnens rum med Sanna lekandes bredvid.
Efter en stund somnade vi båda där på golvet.
Och så fortsatte det.
En bild under dagen lyckades jag med, det är då William hjälpte pappa med att fylla diskmaskinen.
Han tyckte att det var dags att diska koppen han hade lekt med.
Tur att jag har en så snäll och underbar man som tar hand om barnen och frugan då frugan är sjuk.
Han lagade till och med middag till oss.
Idag, måndag, var ingen hitt att kliva upp.
Jepp, fortfarande sjuk, men lite bättre än igår.
William vaknade till i samma veva som M-P gick ut genom dörren, tror det var kring 06.00.
Sen dess har jag inte sovit mer än fem minuter i taget då han bökat runt, först i sin säng och sedan då jag lyfte över honom till vår så fortsatte han där.
Han tänkte minsann inte somna om.
Vid åtta vaknade även Sanna så då gav jag upp.
Satte barnen att leka i sitt rum medan jag förberedde frukosten.
Plötsligt får jag sällsskap i köket.
De börjar bli snabba nu.
Har precis lagt dem för förmiddagstuppluren och ska själv göra detsamma och hoppas att den här förkylningen släpper snart...

fredag 23 oktober 2009

Gammastrålar, bollbad och pussar

Tidigt imorse gav jag mig iväg mot KS för att göra gammaröntgen (inför den kommande operationen av bisköldskörteln).
Tina och Helena ställde upp och var barnvakter under tiden.
Det var första gången som barnen skulle vakna hemma utan att varken mamma eller pappa var där.
Det hade gått bra även om barnen var lite förvånade då de vaknade.
"Vadå, de här människorna känner jag igen. Men var är mamma?" tycktes deras ansikten säga berättade Tina senare.
Då jag kom hem så kom barnen rusandes mot mig med sina gåstolar då de fick syn på mig och ville genast upp i famnen.
Sen ville de inte att jag skulle gå längre än en meter ifrån dem på ett bra tag, för då protesterade de högljutt.
Efter förmiddags tuppluren vaknade William först (som oftast) och då passade han och Tina på att leka med bollarna.
Det är inte bara små barn som trivs i bollhavet...
Syskonkärlek vid matbordet.
Efter att alla fått lunch i sig så begav vi oss ut i friska luften, Tina skulle hem och förbereda sig inför högskoleprovet som hon ska ta imorgon (lycka till Tina!), Helena skulle vila och jag och barnen begav oss till kyrkans öppna förskola där Moa välkomnade oss varmt.
William hittade nätpåsen med klossar att leka med.
Tungan hans ser redan fram emot att få smaka på dem.
Idag var det kasper teater också.
Prinsessan Rosa kunde inte somna på kvällen handlade den om.
Jag höll på att ge det sista av mellanmålet till Sanna och William, men de blev återigen helt trollbundna av tamburinen, flöjten och dockorna så jag gav upp matningen ganska snabbt.
Då Emma (som sov i vagnen), Elin och Lina kom från badet så var glädjen total för lilla William.
Elin fick inte vara ifred vid samlingen.
Han blev ledsen då Elin tänkte flytta sig en stund, för att hjälpa Moa med att tända ljuset, och klängde efter henne så istället fick hon ha William i famnen.
Hon verkade inte ha något emot det alls.
Sanna har börjat dra sig upp till stående (på förmiddagen innan hon somnade så lyckades hon ställa sig upp i sin säng och stod glatt och nöjt med sina händer mot räcket).
Här övar hon med hjälp av mitt ben (Linas ben i bakgrunden).
William och Elin kramas och pussas innan hemfärd.
Hade svårt att välja vilka bilder jag skulle dela med mig av idag då det var så många lyckade bilder med bla Elin och William.
Men de får hamna i fotoalbumet någon gång i framtiden.

torsdag 22 oktober 2009

Middags gäster

Idag kom Sannas gudfar, min mans bästa vän, Johan på middag med sin son Elliot.
Elliot var glad som vanligt hela tiden och hade inga problem med att stanna kvar med mig då Johan skulle iväg en sväng.
Det är vid sådanna tillfällen, då vänners barn hälsar på, som man inser hur fort tiden har gått och hur gammal jag börjar bli.
Han är inte längre en liten bäbis utan nu är han ju snart 4år lilla Elliot!
Här leker Elliot och William i bollhavet.
William trivdes bra bland bollarna.
Han prövade att dyka också, men det var lite skrämmande då han inte kunde komma upp så mamma fick hjälpa till.
Sanna har börjat med en ny hobby...
Tugga på vardagsrumsbordet!
Jo hon får faktiskt mat hemma även om de inte ser så ut då hon äter trä...
Sanna lyckades övertala pappa att vara med henne i bollhavet.
Hon är fortfarande väldigt skeptisk mot att vara där.
Jag började med middagen medan herrarna matade Sanna och William.
Elliot är ju en stor kille nu så han hjälpte till att skära gurkan.
Direkt efter maten var jag tvungen att rusa iväg till dansen, så disken och undan plockningen lämnade jag åt min man och våra gäster.

onsdag 21 oktober 2009

Dagen i bilder

Glasunderläggen underhöll Sanna och William länge efter frukosten. På Delfinen var det fler än William som ville leka med kamerafodralet.
William vann kampen... Han var hur glad som helst då han fick mammas hela uppmärksamhet då Sanna sov.
William har upptäckt hur man leker "tittut", Lisas krage var utmärkt till det syftet.
Sanna passade på att vila lite till efter en stunds lek, hon hade väl inte vaknat till på riktigt än.
En höstbild som jag tog på långpromenaden efter sopplunchen i Valsta kyrkan.
Sött slumrande barn under promenaden.
En glad "Bozo" Sanna med sitt rån med mjukost.
Mumsigt gott!
William gillar också smörgåsrån, så länge han får något pålägg på den.
Annars ratar han dem numera...
William poserar med sin gudmor.
Sanna och morfar gör det samma, efter lite busande...

Allt som allt en lyckad dag.
Jag och M-P hann till och med en kort tripp till Bauhaus för att titta på golv, medan barnen umgicks med Bergmans.

tisdag 20 oktober 2009

Dammsugaren gick till attack!

Dagen började mindre bra.
Jag hämtade en ledsen Sanna okristligt tidigt för att lägga henne bredvid mig så hon kunde somna om.
William hade jag hämtat tio minuter tidigare.
På väg mot sängen snublade jag på vår dammsugare och då jag inte hade något att fånga upp mig med då jag bar Sanna i famnen så föll jag pladask!
Lyckades på något sätt skydda Sanna från att skadas.
Själv skrapade jag upp båda knäna, samt lite nedanför höger knät, skadade vänster handled och ryggen fick en onaturlig vridning.
Efter det sov varken jag eller något av barnen, William vaknade då Sanna grät då hon så klart blev rädd.
Det tog en stund för mig att ta mig upp från golvet med Sanna i famnen, men till slut kunde jag bädda ner oss och tycka synd om mig själv en stund medan barnen pratade och undersökte sängaveln.
Tur i oturen hade vi då det kunde ju ha gått mycket värre...
Nog om det.

Efter frukosten sov vi alla tre fram till elva.
Sen åkte vi iväg för att äta lunch med Helena.
Självklart blev det en del lek med alla roliga leksaker som Helena, morfar och Tina har åt barnen i en låda.
Efter lunchen fortsatte leken.
Två vildbusar övermannar Helena.
I förhoppning att barnen skulle somna så tog jag en promenad upp till kyrkans öppna förskola.
Bilen fick stå kvar på morfars parkering för att bli hämtad senare.
Idag var Moa tillbaka frisk och glad.
Hon hade bakat underbart gott bröd igen.

William blev fascinerad av en röd trälastbils hjul.
Länge höll han på med dem.

Sanna lekte med allt möjligt runt omkring, klossar, trädjur, tåg m.m.
Båda barnen roade sig själva och jag kunde vara social med andra föräldrar, men så fort jag kom i närheten så blev Sanna "mammig" och ville direkt upp i famnen.
William med hjul och djur.
Sanna hittade ett intrument som hon blev väldigt fascinerad av.
Då man skakade den så lät det ju jätteroligt!
Oj vad kul hon hade med den.

Innan Moa stängde för dagen hade vi en kort andakt.
Moa tände ljuset och bad för alla som var där och läste en bön och en text.
Sanna höll på med sin bjällra fortfarande och blev jättearg då jag tog den ifrån henne.
Men hon nöjde sig med fodralet till kameran efter en kort stund.

Måste nog lägga till bjällror till önskelistan.
(Hittade fina instrumen till barn på denna sida
http://www.serpentin.se/se/grp/barninstrument.php)
William då, jag han var fullt upptagen med att undersöka annat omkring.

Oj så trötta de var.
Varken Sanna eller William hade sovit något efter elva och nu var klockan fyra!
Sanna somnade snabbt i vagnen då vi var på väg till vår bil men inte William.
Han var vaken hela resan hem och höll serenad i bilen.
Då jag la ner honom i vagnen igen på vår parkering, somnade han innan vi ens kommit innanför hemmets dörrar.
Sanna vaknade inte alls då jag lyfte henne i och ur bilen.

De sov gott en bra stund i vagnen i hallen sen.
Men fast de sovit en bra stund så märktes det att de var trötta, så efter badet orkade de inte vara vakna så mycket längre.
Båda somnade snabbt och vi fick tid att innan M-P:s spel kväll mäta väggar, golv och tak för att ha måtten inför införskaffandet av färg och golv.
Vardagsrummets makeover närmar sig.