Sjukdoms tid

Som ni förstår så har vi haft det rätt hektiskt den senaste tiden.

Jag och maken har fått pussla ihop lite med jobben men i det stora hela har faktiskt han fått vara hemma från jobbet denna vecka.

Men jag har också varit hemma rätt mycket delvis, en av fördelarna att ha ett flexibelt jobb samt att jobba kvällar ibland.

Vi har fortsatt med att dekorera askarna. Det gjorde de i onsdags då jag var på ett möte mitt på dagen och min gudmor Seija ställde upp och var barnvakt under tiden.

 Det hade gått bra men Janiina hade inte velat lämna hennes famn så lunchen fick vänta till jag kom hem. Men när jag gick så sa hon bara "hejdå mamma" som vanligt, hon var väl fullt upptagen med att få pyssla lite.

På kvällen då barnen somnat så fortsatte jag att jobba lite, denna gång var det en bok vi fått att läsa då vi ska åka till Krakow i maj och då besöka Auschwitz. Själv har jag besökt det två gånger tidigare med ungdomar, denna gång behöver jag ju inte ta hand om andra så få se hur upplevelsen blir då...

I det stora hela så kan man väl säga att barnen går varann på nerverna efter all tid hemma i varandras sällskap. Så fort de får chansen så retas de eller bråkar om något, mest William som varit frisk och så Janiina som vill ha allt som de andra har.
Men självklart har de stunder då de leker väldigt fint ihop också och busar med varandra.

 Märks att de trivs i varandras sällskap också...

 Torsdag var jag på jobbet från morgon till kväll, började dagen med att få lyssna till Hedi Fried, en av de få överlevande från Auschwitz.
En sak som fastnade hos mig, bland många, var svaret hon gav på frågan om hon hatade de som gjort detta mot henne; "Jag väljer att inte hata, för vem skadar det mest om jag hatar? Jo, mig själv".

Fredag jobbade jag kväll så då fick jag njuta av barnens sällskap under dagen. Njuta och njuta, Jag lyckades få ryggskott igen *suck* nåja, den var inte lika illa som förut denna gång och tur nog hade jag tabletter kvar sen tidigare.
Nu har även William lyckats få vattkoppor, jippii!
Sanna tyckte det var orättvist att han fått så få då hon drabbats så hårt av dem...

Lördag morgon åkte jag till jobbet och kom hem precis lagom till läggningen.
Mitt i proceduren så kommer jag på att det är ju Earth hour, så snabbt som bara den släcker jag alla ljus i huset och tänder två värmeljus istället.
Sen sitter jag på golvet och nattar barnen med musik från spotify, det blev en rekord snabb nattning!

 Maken hade redan flytt fältet och åkt iväg för att fira en vän som fyllt år, så vad göra då barnen somnat och Earth hour var slut? Jo jag satte igång att baka äppelkakor inför morgondagen i stearinljusets sken bara för att det var mysigt och jag inte ville tända belysningen.
Blev ingen tv eller dator för mig inte fast det blev rätt sent.

 Det blev ännu en tuff natt då Sanna vaknade och höll mig vaken ett bra tag då hon plågades av kopporna. Efter över en veckas dålig sömn så har jag inte riktigt samma tålamod längre med gnäll och gråt tyvärr, så efter att ha gjort det jag kunde för att underlätta så ville jag bara somna om fast Sanna inte var helt nöjd än...

Söndag idag då. Kort sammanfattad - ond rygg - dåligt med sömn - sommartid - trött mamma = ingen bra kombination.
Jag var först upp i alla fall då jag skulle på samfällighetens årsmöte på förmiddagen.
Efter mötet kom jag hem och då blev det väldigt sen lunch för alla innan jag tog ut barnen på en promenad i solen. Janiina som varit extremt mammig och grinig på sistone, inget undantag idag, somnade inom några minuter.
Sanna och William blev som förbytta då de fick komma ut.
De njöt till fullo av vår promenad och ville klättra och gå i skogen istället för gångbanan där jag gick med vagnen.

 Sanna är väldigt fascinerad av småkryp och då hon såg en hel koloni myror som vaknat ville hon såklart titta närmare på dem.

Hemma igen så såg vi att våra gäster för eftermiddagslek kommit, M-P som fått en liten paus hemma fick ta emot dem.
Fayeza kom över med Hadi, Mahdi och Zahra med förhoppningen om att de skulle få med sig smittan hem sen, hihii. Ja det återstår att se om ett par veckor.
En trevlig stund fick vi i alla fall ett tag tills bråket mellan William och Janiina tog vid igen och i samma veva var det dags för våra gäster att bege sig hemåt.
Resten av kvällen flöt på så pass snabbt att plötsligt var klockan väldigt mycket så fick bli gröt och mackor till middag/kvällsfika idag.
Måste säga att jag börjar längta efter att få tillbaka rutiner igen och hoppas verkligen att vi får hålla oss friska efter dessa veckor.
Blir till att vara hemma kommande vecka också antar jag så lite pusslande får vi fortsätta med.
Det jobbiga är att inget av barnen är hängigt, bara mammiga, så de vill ju ha stimulans och bli aktiverade och det finns det ingen ork till just nu känner jag.
Nåja, bara min rygg rätar till sig så ska jag väl orka med något roligt med barnen också.
// Sargit