Äpplen och soppa

Igår blev det rätt sent och jag orkade inte ens ta fram datorn. Jag målade färdigt de två sista hörnen och brädan ovanför fönstren på framsidan (svårt att förklara), så nu är det bara undersidan av lilla taket kvar.
Eftersom M-P lovat att hjälpa till med att bygga om trappan utanför oss så hämtade jag barnen från dagis.
Janiina ville ha ett äpple så jag plockade ett åt henne, snart nog ville Sanna och William också ha men de fick gå och plocka själva.
De hittade de finaste och största äpplena tror jag. Janiina var snabb med att sno till sig Sannas då hon fick chansen, hennes var ju mycket mindre tyckte väl hon...

Gott var det i alla fall, börjar snart bli dags att skörda lite tror jag.
När vi var klara med lill-mellanmålet  så gick jag och barnen till busshållplatsen och fick vänta där i 7minuter på bussen.
Under tiden vi väntade så roade sig barnen med att göra grimaser och be mig fota dem.

 Efter en stund krävde Janiina att jag skulle fota henne också och då jag riktade telefonen åt hennes håll ställde hon upp med sitt kamera flin.

 Sen lekte de en stund med att sträcka ut tungan grimaser.

Snart nog kom vi fram till kvällens mål, Matlaget i Valsta församlingshem (kyrkan och familjecentret turas om att ha matlag på tisdagarna).
Blev lek och soppa och mera lek.
Utklädningslekar verkar de tycka är jättekul för tillfället. Lina var också där med Elin och Emma och hon spelade råttspelet med William mot slutet.

Många dräkter testades, här har vi enhörningen och prinsessan.

Då det var dags att åka hem igen så ville inte Sanna. Det kom fram att hon inte trivdes hemma och inte ville hem, hon ville flytta och inte bo i ett hus med bara ett plan, hon ville ha två våningshus!
Nästan alla hennes kompisar bor i två våningshus...
Efter lite tröstande och pratande fick jag till slut med henne hemåt.
Bussfärden gick fort, väldigt fort!
Tror chauffören hade lite bråttom då det blev hög fart och tvära inbromsningar, tur att det fanns bälten på bussen.
Han körde inte 30km/h på 30 sträckan må ni tro. Och de flesta skulle kliva av på samma hållplats som vi men då vi sist skulle kliva av stängde han dörren framför näsan på oss. Han hade ingen koll bakåt i bussen, fast jag tryckt på den blå knappen och inga andra vagnar fanns i bussen så visade han inte hänsyn att vi skulle av. Tråkigt sådant där...
Men hem kom vi och kunde då beundra den nya fina trappan nära vårt hus och sen bums i säng för barnen.
Janiina var inte lätt sövd ikväll...
// Sargit