Förmiddagen blev inte som planerat

Istället för att ta emot mina pedagogkollegor hemma för möte och sedan lunch, så fick jag lämna en motsträvig och ledsen William på dagis och ta Sanna till läkarn.
Misstänkte urinvägsinfektion...
Hon skulle lämna urinprov och bara det tog en halvtimma då hon totalvägrade först, fick gå med henne till de "vanliga" toaletterna istället, de som inte låg vid mottagningen, innan hon gick med på att kissa. Fick muta henne lite också...
Sen lekte hon och Janiina i väntrummet en kort stund.

 Då läkarn ropade upp hennes namn så skrek hon rakt ut och vägrade att ens följa med in först.
Hon skrek hela vägen in och till och med då hon fick sitta i min famn, men hon gick själv i alla fall.
Tystnade gjorde hon först då hon insåg att skrik inte hjälpte.
Proverna visade inget så mest troligt var hon vara lite irriterad så fick rådet att smörja in henne lite.
Hmm... få se om vi behöver åka tillbaka då om inte det hjälper.
Men hon fick välja ett klistermärke, det första hon sa då hon såg dem hon hade att välja på var "William tycker om Bamse". Och så valde hon Lille Skutt efter lite velande.

Innan hemfärd så fick hon sin muta, hon fick gå till kassan och betala den själv också.

 En sak som var lite sött under denna tid var att hon sa "William saknas mig" och "jag saknar William". Men hon ville gärna till dagis så då fick hon komma dit lagom till före lunch.
Jag och Janiina åkte till min mamma och hälsade på en stund.
Janiina körde en avslappnad stil vid lunchen.

 Och ännu emr avslappnad stil på hemvägen.

 Då det ju är kanelbullens dag idag så blev det lite hembakta bullar till fika efter mellanmålet.
Hadi kom också med Mahdi och pappa Hasnain.

 Sedan tillbringade de resten av eftermiddagen med lek både ute och inne.
Bland annat så plockades det lite äpplen.

 Janiina hade inga problem att hänga hos Hasnain.

Jag fick lämna min familj och våra gäster sen för att jobba kväll.
Och då jag kom hem åkte M-P på sin träning.
Lång dag och trött var jag, gjorde misstaget att sätta mig i soffan och orkade sedan inte resa på mig föränn då maken kom hem igen.
// Sargit