tisdag 26 juni 2012

Jordgubbar och rabarber

Vi verkar få en stor skörd av jordgubbar som det ser ut.
En jordgubbe har fallit offer för en fågel tror jag, då det såg ut som en fågel hade försökt få ut den från under nätet.
Hoppas nu bara att fåglarna låter bli våra andra "gubbar".
Jag såg en skymt av något rött då jag kikade ut genom fönstret och var tvungen att titta närmare på den. Och visst var det en nästan färdig jordgubbe! Tur att den är stor så jag kan dela den mellan barnen så de slipper bråka om den sen...
Sanna och William ville ut och leka/cykla trots regnet. Vi hade lite annat för oss men då de tjatade en stund så gick vi med på att släppa ut dem själva.
Båda lovade att inte gå långt och W sa själv att "vi ska bara gå till stenen som jag och vaari satt på förut och sen tillbaka igen".
De var faktiskt duktiga på att hålla sig i närheten, vid sådanna här gånger är jag så glad att det inte finns några bilvägar i närheten inte ens en parkering, så vi behöver inte vara oroliga för den saken i alla fall då barnen är ute.
Jag hade ett litet möte med ordförande för våran samfällighet så jag smet iväg en stund på eftermiddagen. Sanna och William såg lite fundersamma ut då jag förklarat att jag skulle bara hälsa på en granne och skulle komma tillbaka snart.
Mötet slutade med att jag blev övertalad att hoppa in i styrelsen, jag var ju redan suppleant sen tidigare och en skulle sluta på grund av flytt. Nåja, det blir nog bra det här...
Efter mellanmålet så fick M-P försöka få Janiina att sova, under tiden spelade jag och stortrollen lite spel.
Först Memory, vilket de förvånade mig med att tålamodigt vänta på sin tur och kunna spelreglerna.
 Sedan spelade vi "hello kitty" spelet som barnen kallar det.
Men mitt i spelet började mina ögonlock sjunka ner så jag var tvungen att be om lov att få lägga mig och vila. Det tyckte barnen var okej och så lekte de istället med annat.
 Jag slocknade totalt nästan så fort huvet träffa soffkudden.
Då jag vaknade så insåg vi vad klockan var och började få småbråttom iväg då vi var bjduna på middag hos min kollega Helen.
Vi kom bara tio minuter sent, men det är standard numera känns det som...
Efter en kanon god middag blev det lite lek ute för barnen.
Deras hund, Ritzie, hade fått vara ute på verandan då trollen ju är hundrädda.
Men då de ville ut och hoppanstudsmatta så sa vi att då måste vi ju gå förbi hunden.
Det slutade med att William vågade titta på hunden ett bra tag, men inte Sanna.
 Öcerhuvudtaget så verkar det som det är Sanna som är mer rädd än William men hon trissar upp honom med sin rädsla. Får väl hälsa på oftare hos Helen och Gösta så att barnen får lära känna Ritzie lite mer, det verkade som att de inte var så oroliga för hunden ju längre vi var där.
Lycka var det i alla fall att få hoppa i studsmattan.
På tomten hade de gigantiska rabarber!
Har aldrig sett så stora blad förut.
Hade Janiina bara kunna sitta stadigt hade vi säkert fått en häftig bild men nu fick vi nöja oss med att jämföra storleken på bladen på detta sätt istället.
 William ensam i studsmattan efter att vi förbjöd honom att hoppa tillsammans med Sanna då han hoppade på henne flera gånger för att busa.
Sanna snäll som hin är sa att hon var klar med hoppandet då William blev så ledsen då han inte fick hoppa innan hon hade hoppat färdigt.
Men när Sanna gick och gungade istället och han fick hela mattan för sig själv så satte han sig ner ledsen.
"Vill inte hoppa ensam, vill hoppa med Sanna" svarade nej det får du inte då du hoppade på henne och inte lyssnade på oss. En stunds tysnad sen "mamma du får komma upp och hoppa med mig".
 Men det tackade jag vänligt men bestämt nej till denna gång...
Vid efterrätten ahde Sanna smält helt och satt i knät hos Gösta. Hon såg ut att trivas väldigt bra där och såg även ut som om hon kännt honom länge, och så hon pratade.
 Det dröjde inte länge innan de somnade då vi väl kom hem igen kan jag säga.
Tack för en väldigt trevlig kväll Helen och Gösta och tack för rabarberna jag fick med mig.
Här ska det bakas rabarber paj... när vi väl hinner...
// Sargit

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar