Nappfria!

Jag vaknade imorse av att Sanna och William kom in med sina bäbisar, de var ute på promenad med dem och bäbisarna hade inga blöjor då deras pottor låg under vagnen fick jag höra.
Gosungar, så härligt att höra hur fint de lekte med varandra medan vi små slumrade i sängen.

 Efter en seg förmiddag kom jag till slut iväg på den utlovade shoppingen av paraplyer.
Lite stressigt kändes det då Janiina ätit mindre än vanligt då hon varit så täppt samt kräkts en del som vanligt, så vi visste inte riktigt om hon skulle invänta till jag kom hem innan hon ville ha mat igen.
Men vi chansade då jag ju lovat Sanna och William att de skulle få åka iväg själva med mig bara.
De var på toppen humör och så nöjda över sina val av paraplyer, flera leenden vändes mot dem där de stolta gick genom centrumet.
Fick till och med en kommentar att bra att de garderar sig så håller regnet sig borta.

Sanna överraskade mig mest då hon efter att sen länge tjatat om en Hello Kitty paraply nu valde bort det.
Hon höll i en först men sen sa hon "jag vill inte ha Hello Kitty jag vill ha annan" varvid vi letade vidare bland det som fanns tills hon hittade en hon fastnade för.

 Då vi kom hem var köparna av vår tvillingvagn där och de verkade väldigt nöjda.
Jag var lite orolig för Sanna och Williams reaktion då deras vagn skulle försvinna, men jag hade förberett dem i flera dagar nu att några andra barn skulle snart få använda deras vagn som de inte längre behövde nu då de var stora.
Vet inte om det var tack var det eller tack vare de nya paraplyerna men de visade inget annat än den sedvanliga blygheten för främlingar. Inte ens efteråt sa de något om vagnen som försvunnit.
Janiina hade sovit hela tiden vi var borta och hon fortsatte sova näsan genom hela dagen.
Fick väcka henne och få henne att äta lite innan hon somnade igen.

Min mamma kom och hjälpte mig att fixa permanent till mitt hår på eftermiddagen, M-P var på dans då men det gick bra att jobba med det fast vi hade nyfikna barn omkring oss.
Tyvärr verkar det som att resultatet blev detsamma som då jag var ung, krulligt då det är blött men rakt då det blir torrt. Suck.
Så då led jag i onödan (ja led då jag är håröm när man drar i några hårstrån i taget), men ska se hur det är imorn efter duschen, om det hjälper med lite mousse eller något att stärka lockarna med.
M-P hann hem och äta innan han skulle iväg igen, denna gång på match i Bro.
Jag hade påbörjat badning av barn i tron att han inte behövde åka så tidigt som han gjorde, men så plötsligt satt jag där med två i badet och en i babysittern stundtals mindre nöjd.
Men hon sov rätt mycket hela kvällen vilket underlättade kvällsbestyren med stortrollen.

Sanna och William var så pass övertrötta att de skrattade åt det minsta lilla, riktigt härligt att höra deras skratt.
Här ser det ut som om de inte får någon mat hemma, de får äta plastfiskar istället. 

Rätt enkelt gick allt fram till de låg i sina sängar och William började gråta efter sin napp.
Sanna försökte resonera och sa "det blir ingen napp William, vi fick paraply" och annat men han blev nästan hysteriskt. I samma stund blev Janiina verkligen missnöjd av att vara själv i vardagsrummet då jag försökte trösta William så det var rätt kaotiskt ett tag och känslan av att vara otillräckligt infann sig.
Sanna verkade inte längta alls efter nappen, hon verkar ha accepterat att nu är de stora och behöver ingen napp.
William stackarn lugnade sig till slut närmare halvtio.
Kände bara att ger jag efter nu så lär det ju inte bli lättare sen.
Även William accepterade läget till slut och jag fick bädda ner honom med sin muminpappa och sin virkade docka vilka han kramade hårt i famnen tillsammans med snuttefilten.
Båda barnen somnade sedan lugnt strax före tio.
Verkar som att andra natten är tuffast utan napp, då Sanna reagerade igår och William ikväll. Och så var Sanna lugn ikväll som var hennes tredje läggning utan napp.
Så nu är de både napp och vällingfria, javisst det har jag glömt säga.
De har inte druckit välling på snart en vecka och inte ens frågat efter det.
Nu återstår bara att ta tag i det här med blöjor också...
// Sargit