Sjukdag

Imorse ville jag bara dra täcket över huvet och fortsätta sova.

Halsont, hes röst, snuva, febertrött (utan feber dock) och hosta var vad som drabbat mig med full kraft.
Energi och orkeslös helt enkelt och kunde jag hade jag sjukskrivit mig men hur sjukskriver man sig från mammarollen/jobbet?
Då Sanna och William kom in till mig så orkade jag knappt hälsa på dem, tur nog så verkade de vara nöjda med att leka, eller vad de nu gjorde, i vår säng en timma innan de började bli griniga.
Då tvingade jag mig själv upp och bytte och klädde på alla tre barnen innan en väldigt sen frukost för alla.
Sedan släpade jag mig till soffan där jag tyckte synd om mig själv med Janiina som sällskap, Sanna och William var pigga och glada och det var en ren fröjd att lyssna på deras prat och lek.
Ännu en gång kände jag hur välsignade vi är som fått tvillingar som första barn...
Efter lunch övertalade jag dem att gå ut i det fina vädret en stund, då alla leksakerna var inne i förrådet och jag inte kände för att pullsa genom snön i pyjamas så tar man vad man haver då Sanna ville ha leksaker; en varsin sked och plastskål.
Nöjda var de en bra stund med dessa.

 Sanna ledsande först och strax efter kom även William in då han inte ville vara ute själv.
Då M-P kom hem hade jag börjat få tillbaka orken.
Sanna och William ville måla med vattenfärger ett tag vilket de roade sig med medan jag hängde upp tvätt på tork.

 

 Tina och min pappa kom senare på eftermiddagen till oss.
Tina har några dagar "ledigt" så hon kom hem till Märsta för att hälsa på, vi hinner dock inte umgås hela tiden då hon har en hel del skolböcker att läsa.
Barnen var glada och fick sina naglar målade av sin moster, hjälp med att bygga pussel, sagor lästa för sig och så busade de omkring.
Vi bestämde oss för hämtmat ikväll så vi skickade iväg herrarna att handla och hämta Helena från station.
Efter kina/thaimaten så var det dags för Sanna och William att gå till sängs.
Det var även dags för Janiina att bada ikväll kände jag och då Bergmans fortfarande var kvar fick moster Tina äran att bada henne.
Janiina njuter av att bada, men hon var inte lika nöjd då hon togs upp ur vattnet igen...

Senare på kvällen/natten började William att skrika i panik, lät nästan som av smärta.
Jag springer in till honom men får inget svar, han är inte riktigt kontaktbar som om han fortfarande sov.
Tröstar och tröstar och plötsligt somnar han om, eller fortsatte sova hur man nu ser på det.
Detta har upprepats flera gånger under de senaste timmarna, ibland får jag otydliga svar att han har ont i tänderna nästa gång att han har ont i magen. Tror att han drömde mardrömmar helt enkelt och visste inte varför han skrek.
Är det detta som kallas "nattskräck" som jag hört talas om? Hur hanterar man det isåfall?
Få se hur resten av natten blir, om han och vi får sova lugnt eller om det fortsätter som de senaste timmarna.
Sanna hon sover lugnt vidare och reagerar inte alls på brorsans skrik, sover djupt verkar det som.

Just nu har han sovit utan avbrott i en halvtimma, så dags för mig att försöka på att sova också då klockan närmar sig ett...
// Sargit