Pepparkaksbak på dagis

På eftermiddagen var det dags för lite pepparkaksbak igen, denna gång på barnens dagis.
De har haft en lista uppe med frågan om vilka som kan hjälpa till och självklart ställer vi upp och umgås med våra barn på dagis. Hihii...
Nåja, gjorde ju lite annat också men Sanna och William blev plötsligt väldigt mammiga och pappiga så de ville hellre vara med oss då vi förberedde inför bakningen med mera än att leka med sina kompisar.
Sanna glömde oss dock senare då hon valde att sitta med sina dagis vänner och deras föräldrar än med någon av oss under själva bakningen.

 Då alla pepparkakorna var gräddade var det dags att äta lite julgröt och mackor.
Blev imponerad av att barnen kunde själva hämta mjölk eller vatten från dricka bordet, de fyllde på genom att trycka på en knapp (mjölken) eller vrida upp en "kran" (vattnet), vet ej hur jag ska förklara det.
Men imponerad blev jag då de även bar sitt glas själv till bordet utan att spilla!
Väldigt trevligt var det att umgås med andra föräldrar och även se barnen i deras "dagmiljö" så att säga.
Vi satt vid samma bord som våra vänner Fayeza och Hasnain och deras barn.

 Ett försök till att ta kort på vår familj, men Sanna vände bort huvet i sista stund då annat fångade hennes uppmärksamhet.

 Det krävdes lite övertalning att få med oss barnen hem sen, William ville jättegärna bli kvar på dagis.
Senare på kvällen så fick vi besök av min kompis Anneth, med sig hade hon ett varsitt paket till barnen.
De tog inte lång tid för dem att riva upp omslaget på pixie böckerna som de sedan ville "läsa".

 Efter ett tag smälte de också och accepterade Anneth då hon erbjöd sig att läsa de nya böckerna för dem när jag vägrade (läser ju bara finska till dem och orkade inte översätta).

Även min pappa och Helena kikade in lagom till kvällsfikat till barnens glädje.
Första riktiga kvällsfikat blev det för vår familj, då barnen fick hoppa över vällingen ikväll.
William protesterade lite och gnällde efter sin välling, men det var nog mer för vanans skull än hungerns.
De somnade rätt så snabbt sen.
Jag gick in och sa godnatt efter att M-P läst sagor för dem, då var William plötsligt väldigt mammig, men efter en stund då jag pratat lite med honom, bäddat ner honom samt gett flera godnatt pussar så somnade han innan jag ens hann ut ur rummet.
För mig blev det lite umgänge med Anneth innan hon cyklade hem för att hinna se resten av "Greys Anatomy", som tyvärr hade säsongsavslutning ikväll.
Tycker inte om att behöva vänta så länge med att få se hur det går härnäst...
Även "Body of proof" hade säsongsavlsutning idag, vad ska man nu titta på för något på onsdag kvällarna?
// Sargit

Konsert för mamma

Har inte så mycket att berätta om just nu så passar på att bjuda på en kort filmklipp på mina små troll som hade konsert för mig i söndags.

De hade hållt på länge innan jag kom mig för att filma...

Bra fantasi har de iallafall då de ratade M-P:s guitarhero gitarr för den "gitarr" som de hellre ville använda.
Hoppas att de blir glada för julklapparna jag vet att de kommer få från sin moster...
// Sargit
p.s.
Ifall det är någon tvillingförälder som läser detta, så kan jag tipsa om att vi ska ha en tvillingträff (för tvilling-trilling familjer med barn under skolåldern) nu på lördag (3dec) i Märsta kyrka mellan 15.00-17.00.
Är du/ni intresserade av att komma så anmäl er senast torsdag till mig på: sargit.sundstrom@svenskakyrkan.se

Mask i vägen

Då jag släppte ut barnen medan jag klädde på mig ytterkläderna imorse så var de väldigt glada.
Men efter knappt en halvminut så skriker de av rädsla och snubblar snabbt upp för tröskeln och i hasten snubblar och ramlar.
"En MASK!" gråter William "jag trampa på den!" och så skrikgråter han.
Jag försöker tala om att masken inte är farlig och trots att jag avskyr att plocka upp kryp m.m. så, hör och häpna, gjorde jag det utan att avslöja hur äcklad jag var, för att flytta den till gräsmattan.
Hela vägen till dagis pratade de sen om hur rädda de blev för masken innan samtalet gick plötsligt över till att Max (vår katt) är i himlen...

// Sargit

Skön hemmamys på 1:a advent

Dagen började med små tassande steg som kom in till oss efter nio på morgonen, alla fick visst sovmorgon.

Efter lite mys i sängen så klev vi upp och började dagen med att alla utom jag fick kläder på sig.
Sedan var det dags att tända det första ljuset i vår adventskalender.

 Sanna fick äran idag och lågan hamnade lite charmigt på sniskan, båda barnen var väldigt intresserade av paketen som hängde på kalendern.

 Efter att först ha en liten kamp med William om vilket av paketen som skulle öppnas så satte sig barnen med pappa som hjälp att få av snörena, resten skötte de gladerligen själva.

 De blev väldigt glada över de batterilösa ficklamporna som man får veva igång, de har tydligen sådana på dagis så båda kände igen dem.
Sanna klarade av att sköta den själv men William ville ha hjälp i början.

 Dessa ficklampor har de sedan knappt släppt ur händerna under förmiddagen.

Efter den sena frukosten så latade vi vuxna oss i soffan medan barnen roade sig själva på sitt rum. De lekte jättesnällt med varandra, en riktig fröjd att lyssna på.
Kikade in lite och var tvungen att filma lite på slutet då de hade konsert för mig, tyvärr lyckades jag inte ladda upp filmen...

Min mamma kom på snabbvisit också vilket gladde barnen.
Lite nytta gjorde vi faktiskt, bytte sängkläder och satte igång tvättmaskinen med mera.
Medan M-P värmde lunch så bakade jag lite finska julstjärnor, fast med ett ny fyllning; äppelkanel-marmelad.

 Vår före detta granne Annie kom förbi på visit och så fikade vi gott med hemmagjorda pepparkakor och julstjärnor. Tappade räkningen på hur många pepparkakor barnen vräkte i sig, hoppas det är sant att man blir snällare av pepparkakor...

 M-P passade på att plocka fram sitt efterlängtade Guitar Hero band som väntat i kartongen till ett bra tillfälle.
Både Sanna och William ville också vara med och spela och efter ett tag hämtade de ut trumsettet från sitt rum och turades om att "jamma" med farsan.

 Plötsligt blev vårt hem invaderad av gäster, så roligt!
Först kom Linnea och Laszlo förbi och strax därefter Johan och Stina med alla barn.
Fick äntligen träffa den två veckor gamla Benjamin och överlämna den sen länge köpta presenten.
En mysig kväll blev det med mycket liv och rörelse då sex barn samsas om utrymmet, nåja den äldsta satt ju i soffan och lekte med telefonen och roade sin nyfödde lillebror...
Jag fick också äran att hålla i Benjamin, så liten han är!
Kan knappt tro att våra varit så små och ännu mindre...
Sanna och William var inte så intresserade av bäbisen idag, de var mer oroliga för att andra lånade deras leksaker.
Men före middagen, då Benjamin somnat, så kom William fram och ville titta på bäbis.

 Ikväll blev det invigning så att säga av att vara så många på middag hos oss i nya huset.
Vi satt nio personer kring vårt bord (tio en stund om man räknar med Benjamin som senare vaknade).
Efter god middag så visade klockan på läggdags nästan så vi kramade adjö till våra gäster.
Då barnen fått på pyjamasen så tände vi det första adventsljuset i riktiga adventsljustaken.
Barnen satt snällt i soffan och ville gärna bli fotograferade och sa efter varje gång "få se!"

Kvällen/natten avslutades för min del lite sämre då jag väntade på att sängkläderna i torktumlarn skulle bli torra. Hängde även upp den andra maskinen tvätt på tork men halv tre gav jag upp och hängde upp sängkläderna istället.
Hade inte mycket att roa mig med medan jag väntade som ni såg på förra inlägget, då jag inte hittade sladden till kameran och kunde då inte föra över bilderna från dagen. Men den dök upp idag som tur var.
// Sargit

Irriterad...

Hade tänkt blogga om idag men jag hittar inte sladden till min telefon som jag behöver för att kunna föra över bilderna från idag.
Gravid hormonerna börjar väl ta över då jag känner mig irriterad även på grund av andra saker...
Nåja, får väl blogga ikapp imorn kväll istället, men vad ska jag nu hitta på medan jag väntar på att sängkläderna ska bli torra i torktumlarn?
Kan ju inte låta dem ligga kvar till imorn kväll för då blir de så äckligt skrynkliga och jag hatar att stryka över alla andra hushållssysslor...
Nåja, får väl sträcka ut min värkande rygg och ströglo på tv fast det inte kommer något intressant.
Hoppas bara att jag inte somnar vilket det är hög risk för då jag är helt slut i både kropp och knopp...
Nya tag imorgon...
// Sargit

Sagor, pepparkaksbak och filmkväll

Sanna kom in till oss vid åtta tiden och sa "jag kissnödig, måste kissa toaletten", vi sa bara du vet hur man gör så gå in på toa du.
Hon går glatt in i badrummet (som är vägg i vägg med vårt rum) och så hör jag hur hon håller på där inne.
Snart ropar hon "jag stor tjej, jag behöver ingen hjälp" och några gånger "jag kissa på toaletten mamma/pappa" och lite andra glada utrop.
Då jag själv måste upp då nöden kallar (tur vi har två toaletter) så kikar jag in till den väldigt nöjda och glada Sanna som säger "jag kissa på toaletten, kan själv" då hon ser mig och så ler hon brett.
Var tvungen att ta denna bild på henne då, tekniskt sett så gör hon det hon säger...

 Senare var det dags för andra lördagen för mig som finsk sagotant på bibblan.
Idag kom Zacharias och Saga med sina mammor och syskon för att lyssna på sagor.
Efter frukt/fika pausen så fick barnen leka av sig lite, de hade jätteroligt!

 Var svårt att få dem därifrån då det var dags att gå...
Efter lunch och liten tur till ÖB (vilket sammanlagt tog över två timmar) så kom vi äntligen hem.
Barnen var nöjda och glada och ville inte alls gå in, så då släppte jag ut dem på vår baksida.
Där roade de sig i ungefär fyrtiominuter med vatten och pinnar.
Skönt att kunna släppa ut dem och ändå ha full koll på vad de gör medan jag står inomhus i värmen...

Senare på eftermiddagen kom Zacharias med familj över för att baka pepparkakor med oss.
Barnen tyckte om att baka och höll på ett bra tag.
Vi fick så klart hjälpa till med kavlandet och lite annat, men i det stora hela så har vi nog framtida bagare i barnen...

 M-P och Heidi fick inte hjälpa oss att baka då de säkert skulle ätit upp mer deg än vad de skulle bakat ut...

 Men Heidi fick chansen långt senare då alla andra ledsnat på bakandet, William höll ut längst av barnen.
Sen tog leken i barnens rum över.
Här leker de doktor, Sanna håller "patientens" hand medan "doktorn" undersöker och "opererar", verktygslådan William fick av M-P förra helgen användes flitigt...

 Kvällen avslutades med första filmkvällen med hela familjen, det blev "Bilar 2".
Barnen satt som trollbundna först,

 men sen kröp Sanna upp i min famn och somnade efter halva filmen medan William höll ut hela filmen och lite till, han gillar verkligen bärgarn.

 Till och med då vi lagt honom i sängen tog det ett tag innan han till slut somnade.

 Länge sen vi tog en magbild kom vi på (efter en liten förfrågan från svärmor) så här kommer den.
Jag är i vecka 31+4 idag.

// Sargit

Hjärtat smälter...

Imorse var ett av många underbara stunder då mitt hjärta verkligen smälter när jag betraktar mina barn och vad de gör.
Sanna hade vaknat mitt i natten flera gånger så jag hade burit henne till vår säng till slut.
William kom in själv då min väckning precis varit.
Han klättrar upp och lägger sig bredvid oss, väldigt glad.
Då jag kliver upp efter en liten stund så lägger William sin arm över en sovande Sanna och säger ömt "Min syster". Han smeker henne försiktigt också senare...
Tyvärr hann jag inte fota ögonblicket då William tog bort sin hand så fort jag tog fram mobilen.

 Efter jobbet åkte vi och överraskade Helena som fyller år idag.
Jag hade tidigare planerat med min pappa, utan Helenas vetskap, att vi skulle komma över för att fira Helena och senare äta hämtmat så att ingen behövde laga mat.
Pizza blev det och alla åt med god aptit.
Till efterrätt fick barnen till sin glädje, inte en utan två, Hello Kitty glassar!

 Det var inte så mycket lek med leksaker idag hos vaari och Helena, utan istället ritade de rätt mycket.
Det första William sagt tidigare då jag berättade att Helena fyller år och att vi skulle åka dit var "jag rita kort till Helena" så när vi kom fram så var det det han ville göra (då vi inte hann göra det hemma).
Men när vi skulle gå så var alla konstverken så bra att barnen inte ville skiljas från dem, istället packade de ner dem i skötväskan...
Här har du födelsedagsbarnet självt, hon kan konstycket att blunda på alla kort.

Grattis igen Helena!

Barnen var väldigt glada, men William ville inte gå hem vilket resulterade i en liten viljornas kamp, pappa vann...
Men när kläderna väl var på så vart han nöjd igen...
Här Säger Sanna hejdå till Helena, så söt min hon har där.

 När barnen somnat så satte jag och min älskling igång med lite nytta i hemmet.
Packade ur flera kartonger, mest kläder, tvättade två maskiner och organiserade lite i "lillrummet" med mera.
Väldigt nöjd med det vi ådstadkom!
Men oj vad min rygg var slut när jag väl la mig i sängen...
// Sargit 

Hjälpredor vid däckbyte

Idag smet jag från jobbet i en och en halv timma för att hämta hem barnen medan M-P bytte däck på forden.
Barnen ville titta på vad pappa gjorde då de hörde att han skulle byta däck.
Så hela familjen tillbringade lite tid i garaget på eftermiddagen.

 Sanna hjälpte till med att lysa upp lite så att M-P såg vad han höll på med, belysningen i garaget är inte bäst direkt...

 Sen att ficklampans sken ofta hamande i taket eller på annat ställe är väl något man får räkna med då man överlåter en ficklampa i barnens händer.

Även William hjälpte till att lysa upp då det var dags för däcken på andra sidan.
Snart var det dock dags att påbörja middagen och för mig att åka tillbaka till jobbet.
// Sargit

Låt det bli ljus...

Jag har slarvat med mina järntabletter vilket gör att jag har varit väldigt väldigt trött den sista veckan.
Kan vara en kombination av sena kvällar också...
Men varje morgon då det är dags att kliva upp är en ren viljornas kamp, ni vet bilden i tecknade filmer då man har en ängel på ena axeln och en djävul på andra som båda råder en att göra på sitt sätt "kliv upp, klä på dig och väck barnen" säger ängeln medan den onde säger "snooza lite till, du hinner i alla fall, det är ju så skönt i sängen och du behöver sova".
Hos mig har tyvärr den onde vunnit alltför ofta så många stressiga/sena mornar har det blivit.
Måndag och tisdag har nu passerat fort, har inte hunnit fota något hemma då jag kommit hem sent både igår och idag och under morgon procedurerna så har inte tiden funnits till något annat än att försöka få osamarbetsvilliga (men glada) barn att ta på sig ytterkläderna...
Idag fick jag lämna en lite pojk med fläskläpp på dagis.
Stackarn ramlade då vi kom dit då han lekte med en ställning de har i hallen, som är till hjälp för barnen att ta av sig skorna.
Gjorde som vanligt och lyfte upp honom och tröstade kort och sa sen att så går det då man inte lyssnar (hade bett honom sluta leka med den flera gånger).
Han ramlar/snubblar så ofta att vi knappt reagerar på det mer än konstaterar att "oj, ramlade du, men det gick ju bra upp igen".
Men då gråten inte slutade tittade jag närmare på honom och då såg jag blodet, stackarn hade spräckt överläppen!
Han lugnade sig dock då jag torkat bort blodet och svalkat lite med blött papper, sen var det som vanligt igen...
M-P berättade nyss att läppen var svullen och att William inte tycker om att man petar på den.
Jag har själv inte sett hur det ser ut nu då båda ju redan sov när jag kom hem, och jag ser inte så bra i mörkret.
Men något positivt är att då jag kom hem så möttes jag av ljus.
Min älskade make har lyckats få upp taklampan ovanför matbordet samt i lillrummet.
Tyvärr ser man också att vi borde städa lite också, men tror jag släcker lamporna istället för ikväll och hoppas att hustomten eller någon har städat då man tänder dem nästa gång...
// Sargit

(G)ullig värre

Jag fick sovmorgon idag!

Nåja, fick och fick. Var vaken från halv åtta då båda barnen plötsligt infanns sig mellan oss, men då barnen och maken klev upp för frukost strax före nio så "råkade" jag somna om...
Skönt var det.
Så här gulliga var barnen då de var helt uppslukade av barnprogrammet på tv.
Fönstret ni ser var det fönster jag fixade på insynskyddet häromnatten.

 Efter en rätt så lugn förmiddag så åkte jag iväg för lite egen tid.
Jag skulle nämligen på en workshop hos Maria idag, då jag skulle få lära mig att nålfilta och våttova i ull.
Tiden gick otroligt fort, men så är det ju då man har roligt och är helt koncentrerad på det man gör.
Jag hann färdigt med denna Ängel och så hann jag påbörja lite annat som inte är riktigt klart än...

En hel dag med hantverk tar på krafterna även fast det är roligt och inte är ansträngande i sig, men man är så totalt fokuserad på det man gör så huvet är helt slut efteråt.
Tack Maria för att du annordnade denna dag, ser fram emot nästa gång...
Barnen fick vara hemma med M-P under tiden, hörde att de varit ute på baksidan och lekt.
Sen fick barnen tillbringa tid hos vaari och Helena då M-P:s danskurs började.
Då jag kom dit senare så blev vi inbjudna att stanna på middag vilket jag snabbt tackade ja till.
Resten av kvällen tillbringade vi där innan det var dags att åka hem för badning och nattning av barn.

Min mamma kom hem från finland idag så hon kikade in med lite grejer jag "beställt" därifrån bland annat smördeg och plommonmarmelad/sylt (går inte att få tag på det "rätta" här i affärerna) inför bakningen av finska julstjärnor, mums!
Tänkte inviga vårt nya hus med doften av hembakt lagom till första advent, även pepparkakor ska bakas, om jag bara hittar pepparkaksformerna...
// Sargit

"Pappa hemma, paket!"

Då M-P kom hem från kryssningen så sprang barnen honom till mötes i dörren.
Med sig hade han de utlovade paketen.
Glada och förväntasnfulla tog barnen emot dem och började slita upp pappret.

 Väldigt nöjda blev båda med sina presenter, snäll och duktig pappa som vet vad barnen tycker om.

 Sanna fick en Hello Kitty nalle, hennes ansikte riktigt strålade då hon fick syn på den.
William fick en egen verktygsväska, "jag ska bygga!" utropade han då han såg den.
Sen dess har dessa verktyg används flitigt av båda barnen.

Vaari och Helena kikade in också till barnens och vår glädje.
Mycket lek och bus blev det innan vi till slut fick dem i säng, barnen alltså.
Är riktigt nöjd med det jag åstadkommit igår och idag i hemmet, fått lite mer ordning och hann till och med tvätta två maskiner och dammsuga golven som hastigast förutom att ta hand om disken och städa barnens rum (barnen hjälpte till).
Jag lyckades med att småplocka undan i vardagsrummet och matrumsdelen också så att det såg riktigt fint ut.
Men det höll ju inte så länge, när väl kvällen kom så låg det grejer igen lite här och där.
// Sargit

Hemma dag och utelek

Jag hade planer på att åka på vinterskojakt med barnen idag, men jag var så trött att bara tanken på att packa ihop oss gjorde mig helt slut.
Så det fick bli en hemma dag istället.
Barnen visade upp sina bästa sidor vid frukosten och även under resten av förmiddagen.
Här har de roligt vid frukosten.

 Efter lunch kände jag att det ändå var dags att få lite frisk luft då vädret var så fint också.
Vi klädde på oss och så fick barnen bestämma vart vi skulle.
Det slutade med att vi hamande på skolans lekplats.
Sanna gungade nästan hela tiden vi var ute, men William gick på lite upptäcksfärd själv.

 Båda kom ihåg att vi varit där i somras, och att vi cyklat dit och ätit melon. Det kom fram mitt i leken, de började prata om det och sa vem som satt bakom vem på cykeln och att vaari också varit med.
Bra minne de har...

William hittade ett "fiskespö" och prövade fiskelyckan vid sandlådan och vattenpölarna, fast han blev utan fisk så var han väldigt nöjd i alla fall.

 Barnens dagiskompis Charlie gick förbi med sin lillasyster Bell och sin pappa.
De stanande och lekte med oss vilket var väldigt uppskattat av barnen.
Länge lekte de på Orion förskolas lekplats, gungade och sprang runt i allmänhet.

 Den fasta lådbilen var också populär i omgångar, alla tre turades om att "köra" utan att bråka om vems tur det är.

Efter nästan två timmars utevistelse så hade det redan mörknat.
Lyckades locka med mig mina små troll hem till slut med löfte om vindruvor och banan till mellanmål.
// Sargit

Gräsänka

Idag skulle min älskade make åka iväg på kryssning med jobbet då de arbetat klart.
Så jag hade över ett dygns gräsänketid att se fram emot.
Dagen började som vanligt med att vi försov oss och blev lite sena till förskolan.
För min del gjorde det inte så mycket men då förskolans planerade aktiviteter är på förmiddagarna så är det synd om barnen kommer sent till den.
Vid frukosten så pratade vi om bland annat vad vi skulle äta ikväll, svaret blev Tacos.
Sanna sa "först pappa komma hem, sen äta tacos".
Då förklarade jag att pappa skulle ju åka båt idag och kommer hem först imorgon.
Efter en stunds funderande så fick jag höra "pappa köpa paket?" William var inte sen att härma.
Då jag frågade vad det skulle finnas i paketet så fick jag svaret "paket!".

Både Sanna och William tyckte det var kul att marken var så vit av frosten.

 Jag var väldigt duktig och röjde och fixade hemma i nästan två timmar, riktigt stolt över mig själv faktiskt.
Sen var det dags att åka iväg och äta lunch hemma hos Heidi innan mitt besök på mvc, missade ju min förra tid men fick som tur var en ny rätt så snabbt.
Allt såg bra ut och lilltrollet, som lagt sig med huvet neråt, var lika livlig som vanligt vilket märktes då vi lyssnade på hjärtljuden.
Efter det hann jag med en snabb tur till affären innan det var dags att åka och besiktiga min mammas bil.
Då jag hämtat de glada småtrollen från dagis så åkte vi ner till familjen Beutler för den traditionsenliga fredags Taco-middagen. Och så lite lek så klart.

En väldigt trevlig kväll blev det och så klart då man har roligt så hann timmen bli sen.
Men barnen höll sig vakna hemfärden och kom i säng bara en timme senare än vanligt, utan knorr.
Själv tittade jag lite smått på tv först innan jag började på ett alltför stort projekt som jag inte rekomenderar någon att utföra mitt i natten.
Jag satte fast insynskydd (sån där plast som fäster sig själv och är lätt att ta bort) på ett av fönstrena samt på de nya vitrinskåpsluckorna, blev kanon snyggt!
Men det tog över tre timmar då verktygen jag hade tillgängligt att mäta med var en tumstock och ögonmåttet och dessutom i dålig belysning och med trötta ögon.
Kom i säng först närmare halv tre...
// Sargit