Ledig dag med barnen

Idag var min lediga dag.
Hade planerat att lämna barnen på dagis och sedan ägna mig åt tvätt, packning och avsluta med massage innan jag skulle hämta hem barnen.
Men så blev det inte.
Då båda barnen vaknat och krypit ner bredvid mig i vår säng så mös vi en bra stund, ändå var jag alldeles för trött för att stressa iväg barnen till dagis och då Sanna fått snuva så bestämde jag mig hastigt för att de skulle få stanna hemma idag med mig.
Både Sanna och William verkade nöjda med beslutet, frågade dem innan jag ringde förskolan om de ville vara hemma idag vilket båda svarade ja på.
Då Sanna var färdig med sin frukost så fick hon syn på dammsugaren och ville börja städa.
Det har hon aldrig gjort förut eller velat, så jag visade henne hur man får igång den och sedan höll hon på att dammsuga från och till under hela dagen.
Noggrann var hon också då även soffan fick sig en omgång...

 När vi alla var påklädda och klara så var det dags att gå till tvättstugan.
Medan maskinerna fick jobba så gick vi ut på baksidan i det fina vädret och lekte.
Först lite gungande och sandlådehäng.

 Sedan en promenad i skogen där vi tittade närmare på bland annat dessa svampar.

 Då Sanna och William kände igen stigen ner till lekplatsen bredvid Orion (den med stora rutschkanan) gick det inte att hejda dem.

 Där blev det ännu mera gungande för Sanna medan William sa nöjt "ja titta på Sanna gunga".
Då jag tog flera bilder såg William så koncentrerad, nästan sur ut, på dem så jag bad honom att le lite åt kameran. Då visade han upp detta fina stora flin (var efter han brast ut i skratt).

Innan vi styrde stegen tillbaka till tvättstugan så var ju barnen tvungna att åka lite kana också. 

Efter lunch så var det dags för en tupplur tyckte jag, det tyckte inte barnen.
Så medan jag somnade i sängen lekte barnen på golvet i vårt rum i en halvtimma.
Senare såg jag vad som roat dem så, deras fars verktygslåda med måttband och skruvar m.m.
Då tvätten äntligen var klar så åkte vi till Öppna förskolan i Valsta kyrka.
Vi skulle handla också men Sanna var väldigt tydlig med att tala om "först leka Moa, sen handla".
Båda var lite blyga då vi kom dit då det var rätt mycket folk där, så vi började med fika.
Barnen tog mod till sig till slut och lämnade mig att fika färdigt själv.
En stund senare undrade jag vad de gjorde då de var så tysta, det här är svaret.

 Då M-P kom från jobbet så lämnade jag honom och barnen på öppnis och gick själv och handlade.
Då vi åkte hem så hade jag vissa problem att få barnen med mig in.
William satt på en sten och ropade "hoppla, hoppla" medan Sanna snurrade runt en lyktstolpe med orden "du kan inte ta mig".

Först då jag utmanade dem i vem som skulle komma först till dörren så fick de fart i benen. 

Medan jag började med middagen fick barnen mumsa på lite mandariner på altanen, där de sedan lekte snällt nästan fram till middagen.

 De var så trötta ikväll att de somnade redan kvart i åtta, en dag med lilla mamma måste ha varit väldigt ansträngande.
Nu ska jag och min älskling mysa i soffan en stund med denna lilla burk som sällskap.

// Sargit

Språkutvecklingen fortsätter

På väg hem från dagis idag utspelade sig en mycket intressant konversation i barnvagnen.
Det började med att barnen sa kippis (skål på finska) och "skålade" med händerna.
När jag sedan också sa skål, så började både William och Sanna glatt berätta att det hette "skål" på pappas språk och "kippis" på mammas språk.
Sedan kom varianter av det då det konstaterades att det inte hette skål på mammas språk o.s.v.
Jag fortsätter bli imponerad av hur så små barn faktiskt uppfattar det som två olika språk och att jag inte pratar samma språk som mamma..

//M-P

Lek och nytta

Då jag närmade mig dagis idag så såg jag hur mina små troll lekte med dockvagnen.

Sanna satt i den och William körde runt henne med en dagis kompis bredvid, såg nästan ut som de lekte "mamma, pappa, barn" med Sanna som barnet.
De var så koncentrerade att de inte ens märkte då jag kom så jag hann ta en bild på dem innan de såg mig och ropade som vanligt "Min mamma! Min mamma kommit!".

 Hemma fortsatte de leka med varandra, så kul att höra deras konversation.
Här skjutsar Sanna runt William på cykeln efter att han sagt "Sanna cykla, William sitta bakom bäbisstol".

 Jag var lite orolig att hon skulle cykla för nära kanten och ramla ner från altanen, men det hade jag inte behövt vara då Sanna hade tvärkoll.

 Jag använde min simultankapacitet då vi kom hem, lagade mat, såg efter/underhöll barnen samtidigt som jag packade några kartonger (sju för att vara exakt).
Nåja, underhållningen stod de själva för med hjälp av locket till en av banankartongerna...
M-P var fullt upptagen med att ha krig emd alla dessa bananflugor som dykt upp från ingenstans, han rensade rören i köket bland annat (vilket behövdes).
Varken Sanna eller William har varit intresserade av våra bokhyllor mer än då de vill ta fram en film de vill titta på.
Men nu då jag tömde en av dem så kom de på hur roligt det var att bli instängda i bokhyllan.

 Länge turades de om att lägga sig i skåpet och stänga och öppna dörrarna.

 "Tittut brorsan!"

Det var svårt att övertala dem att ta en matpaus från lekandet...
Efter middagen kom vaari över för att vara barnvakt medan jag och M-P gick på föräldramöte på förskolan.
Har själv inte kunnat vara med förut då jag jobbat, så ikväll passade vi på att gå båda två när tillfälle gavs.
Då det blev lite långt möte så smet M-P iväg tidigare för att lägga barnen medan jag stannade kvar till slutet.
Ikväll blev det ingen simtur för mig och Lina, istället åkte jag hem till henne och så tog vi en lång promenad i mörkret.
Vi gick i en timma och en kvart men det kändes inte så långt.
Nu börjar dock ögonlocken sjunka ihop så det är nog bäst att säga godnatt.
// Sargit

Överraskning väntar...

Ikväll då vi kom hem så väntade det en överraskning utanför vår dörr.
Jag hade förvarnat barnen som gissade hejvilt vad det kunde vara som Heidi lämnat där.
Sanna gissade på paket och Williams gissning var att det var Heidi som stod där...
Väl framme sprang de mot vår dörr från porten och visade upp sin glädje över det som fanns där "ballonger! massor ballonger!".

Så glada barnen var och så härligt att höra deras skratt och babbel.

Nöjdast var nog ändå William som nu hade en ny ballong då hans förra smet iväg på egna äventyr utomhus i lördags.

Tusen tack till Heidi, Oscar, Zacharias och Amelie för överraskningen!
// Sargit

Cykeltur, lek och dans

Den segaste morgonen på länge hade vi idag.
Barnen var pigga och vakna före åtta och tvingade då upp mig.
Efter lite blöjbyten så satt vi i soffan och såg på barnkanalen.
Nåja jag somnade sittandes där medan barnen såg på tecknat...
M-P vaknade närmare halv tio och insåg att vi inte ätit frukost än och hittade då mig sovandes.
Jag var så trött att medan barnen och M-P dukade bordet så sov jag vidare i soffan...
Men så småningom kom vi igång och tog en cykeltur till Fayeza som bjudit över oss på fika.
Först blev det lite lek utomhus för barnen.

 Sparkbilen och trehjulingen var populära, tur att Hadi var mer intresserad av sin "gräsklippare" än av dessa så att friden höll sig.

Inne fortsatte leken och så klart blev det fika också, först mackor och sedan denna goda cheesecake. Mums!

 Hadi var så trött så han ville gå och lägga sig, våra småttingar fortsatte leka i lugn och ro vilket gav oss vuxna "egen tid" att umgås med varandra då även söta Mahdi somnade i sin babysitter.

 Men som alltid går tiden fort och snart var det dags att cykla hemåt.
Medan M-P spände fast William i cykelstolen,

 så tänkte Sanna cykla hem med trehjulingen.
Tog en stund att "jaga" henne och få henne med frivilligt...

 Resten av dagen tillbringade vi på dansen.
Både Sanna och William tycker om att titta på då andra dansar.

Lite busades det också omkring senare då blygheten släppte.
Då jag frågade om jag också fick gå och dansa så blev svaret ja från Sanna men nej från William.
Så själv fick jag snällt sitta och titta på hela eftermiddagen till M-P åkte hem med barnen efter matrasten.
Då började ju min kurs och jag orkade faktiskt dansa en hel del, men vilade såklart lite då och då medan de dansade "gamla" danser jag inte lärt mig.
Kul var det, men känner att jag kanske borde ha stretchat lite nogrannare än vad jag gjorde efteråt.
Får väl göra det nu i efterhand innan jag lägger mig...
// Sargit

Shopping och födelsedagskalas X 2

Förmiddagen tillbringade jag och barnen på Eurostop då jag i ett svagt ögonblick lovat Sanna en Hello Kitty-tröja. Vi hade inte vagnen med oss alls, vilket fungerade bra, båda barnen gillade att gå runt i klädaffärerna då de hade ett mål; att hitta Hello Kitty-tröja till Sanna.
Tyvärr hittade vi ingen i hennes storlek, men däremot en Hello Kitty-klänning hon blev jätteförtjust i.
Sen frågade jag William om han ville ha en tröja och visade honom olika alternativ, men han var inte intresserad.
Inte föränn hans ögon fastnade för en tröja med en brandbil på, därefter såg han inte åt något annat håll utan gick stolt fram till kassan med sitt fynd.
Dagens kläder valde jag i större storlekar än vad de har, blev 98:or, då de har rätt mycket 86-92 storlekar. Men upptäckte att 98 satt rätt bra ändå på dem, lite långa i ärmarna bara.
Lär väl bli att plocka undan 86 storleken snart...
Eftermiddagen tillbringade vi på kalas, Amelie och hennes pappa Oscar fyller år väldigt nära varann så då passade de på att fira båda samtidigt.
Mycket folk var det och barnen var lite blyga till en början och gick inte många steg ifrån oss föräldrar.

Festtutorna roade Sanna, William och Zacharias nästan hela eftermiddagen, de avverkade ett X antal var då de blev hål i dem på grund av "fuktskador".

 Här har vi födelsedagsbarnet Amelie som fyller 1år (imorgon söndag) i famnen på mamma Heidi.

Och här har ni den goda tårtan som jag och Heidi gjort, hon stod för dekorerandet och jag fick några ideér inför framtiden. Rosorna är till exempel gjorda av fudge.

 Sanna är som vi redan vet en riktig gottegris, så tårtan högg hon in på direkt då barnen fick dela tårtbit med M-P. William ville inte ha tårta, men däremot norpade han åt sig en ros (som han gillade så mycket att han ville ha min med men jag tyckte att en godisbit räckte, då våra inte ätit godis ännu).

 Och här har vi den nyblivne 30åringen som nyss öppnat sin present som frugan hans samlat in till som en överraskning; provköra en exclusive sportbil.
Han blev stum av överraskning och väldigt glad.

 Först en halvtimme innan vi skulle packa ihop vår familj så kom barnen igång ordentligt med busandet.
Ingen blyghet kvar då inte utan det sprangs, hoppades och skrattades som om andra människor inte fanns i rummet.
Ballongerna roade enormt mycket, och heliumtuben roade de vuxna nästan lika mycket...
Här har Sanna och Zacharias kommit på hur roligt det var att hålla varandra om kinderna.

 Snart var hela trion upptagen med denna roliga sysselsättning.

 Men allt roligt tar ju slut och vi var tvungna att röra oss hemåt för middag.
Barnen fick med sig en varsin heliumballong vilket nog var höjdpunkten på dagen.

 Men på vägen till bilen så tappade William greppet om sin ballong, trots att den var snurrad med två öglor runt handen.

Katastrof!
Så ledsen han blev men det som förvånade var att Sanna blev ännu mer ledsen för hans skull.

Så där stod vi utanför bilen med två jätteledsna barn som grät efter "Williams fiskballong!"

William lugnade sig först och verkade nästan kommit över det, men Sanna tog det hårdare.
Hemma fick William låna Sannas ballong senare (det bråkades om den också) men båda pratade flera gånger om ballongen som smet.
Då vi kom hem så ville Sanna ha sin nya Hello Kitty-klänning på sig och William ville ha sin nya tröja.
Och medan maten förbereddes så roade sig barnen med en flyttkartong i hallen, tänk så lite som behövs för att roa barn.

Barnen var väldigt trötta efter denna långa dag och inte blev det lättare för mig att gå ifrån familjen på kvällen, och lämna min älskade make med nattningen, då jag själv skulle ut och nattvandra.
Kom hem vid halv ett och var så slut att jag somnade på två röda själv.
Gick nog en halvtimma längre än vad jag skulle gjort men tiden gick fort i trevligt sällskap och när jag väl började känna av foglossningen så var jag ju tvungen att gå tillbaka till bilen också.
Men nu vet jag att jag nästan gång ska avrunda lite tidigare själv...
// Sargit

Fredagsbad och trött filmkväll

Som det sig bör på en fredag så åkte vi iväg till Valsta sim- och sporthall direkt jag kom hem från jobbet.

Barnen var mycket glada och ivriga att komma dit.

Så mycket att de började springa när vi närmade oss hallen.

Simmandet gick bra som vanligt, med nyheten att barnen lekte själva i minibassängen utan att kräva varken min eller Sargits närvaro precis bredvid.
Det kändes lite underligt, nästan skrämmande att inte vara inom en armlängds avstånd när småttingarna befann sig i vattnet, men man intalade sig att det var lugnt och att vi skulle hinna fram iallafall om nåt hände.
Även Thomas och Emma kom dit efter en stund men då var vi tvungna att kliva upp, eftersom vi hade bjudit över familjen Beutler på middag och skulle hem för att laga till maten.
På vägen hem ville givetvis barnen stanna till på lekplatsen och klättra i lekställningen. (Även det lite av en rutin)

Väl hemma så blev det moussaka till middag, och direkt därefter så åkte Sargit iväg till familjen Eklund då hon lovat att hjälpa till med bakning inför morgondagens födelsedagskalas.
Efter att ha nattat barnen så blev det filmdags för oss som var kvar.
Då Elin fortfarande var vaken så blev det tecknat, närmare bestämt "Åsnan".
Själv upptäckte jag ganska fort att jag inte var i form för att se på film då jag slumrade till och missade en ganska rejäl bit av filmen.
Nåväl, en trevlig kväll var det iallfall, tack så mycket familjen Beutler.

//M-P

Plötsligt händer det...

Kvart i sju på morgonen vaknar Sanna och kommer in till mig, ställer sig bredvid vår säng och säger "ja kissnödig!".
Jag frågar yrvaket om hon vill sitta på pottan och får svaret "ja, stora pottan" vilket betyder toastolen med laban-sittringen.
Jag släpar mig själv upp och förväntar mig att det redan är försent men att hon får väl sitta där en stund då hon nu vill.

Döm om min förvåning då jag upptäcker att blöjan är helt torr och att hon efter att ha suttit där en stund kissar i toaletten.
Så nöjd hon såg ut! Vår stora tjej.

Sen var det bara att klä på oss, väcka William och påbörja dagen.

Det händer inte ofta men idag var en sådan dag då vi alla kom hem samtidigt, då jag hann upp familjen på parkeringen.
Mysigt att kliva in genom dörren tillsammans och höra barnens pladder om dagen.
Efter middagen, ugnstekt falukorv med hemma gjord potatismos (vilket barnen åt med god aptit) så ville barnen helt plötsligt måla.
Så medan jag vilade mig i soffan och maken fixade undan disken så roade sig småtrollen med vattenfärgerna en stund.

Då båda fått pyjamas på sig och inväntade välling så blev de på bushumör.
Att krypa på hyllplanet under soffbordet roade dem väldigt ikväll...

Snabbt somnade de ikväll och då maken hoppade över träningen på grund av värk i en muskel, så fick jag njuta av hans sällskap en stund också.
Som sagt, plötsligt händer det...
// Sargit

Ytterligare ett steg:-)

Idag när jag hämtade barnen från dagis visade de upp ytterligare framsteg i sin hantering av 2 språk.
När de skulle ta på sina regnjackor började de beskriva vilka motiv som finns på respektive jacka.
Sanna har katter på sin och William har fiskar på sin jacka, vilket de upprepade gång på gång.
På ren ingivelse frågade jag William vad fisk hette på "mammas språk".
-Fisk, svarade han glatt, varvid jag frågade om det verkligen hette så.
-Näh, svarar både Sanna och William, "Kala" säger William sedan.
Det är inte utan att man blir lite imponerad då de inte bara förstår både finska och svenska, de har också börjat greppa att mamma talar ett språk och pappa ett annat.
Det är så roligt att se hur de utvecklas mer och mer :-)

//M-P

Overkligt

Det har hänt så mycket hemskt i vår kommun de senaste dagarna.
En kvinna hittat död, en man skjuten i halsen, två barn mördade och nu det senaste en person knivskuren.
När ska det ta slut, känns så overkligt, i lilla Märsta...
Tänder ljus och ber för de anhöriga, nära och kära och för de liv som ryckts bort så hastigt från denna jord...
Mitt i all denna förtvivlan så går livet ändå vidare i vår lilla familj som hos så många andra och jag påminns om livets mirakel, om hoppet.
Lill-trollet i magen gör sig påmind genom steppdans mot blåsan, barnen ropar glatt "mamma hemma!" då jag kliver in genom dörren, jag får både kramar och pussar från mina små älskade troll (och stora kärleken också).
Kan ju inte låta bli att glädjas inför vår framtid och allt vi har att se fram emot, samtidigt som tankar på det som hänt snurrar runt i huvudet...

Orkar inte skriva så mycket mer så avslutar med en bild på magen, det var ju ett tag sedan.
Är idag i v. 22+0.

// Sargit

Lek och paj

Då Sanna vaknade mitt i natten och ställde sig vid dörr öppningen med orden "Sanna vaken", så blev det två timmars vaken tid med henne.
Det berodde mest troligt på att hon somnade i bilen på väg hem igår kväll och vaknade inte då vi bar in henne fast klockan inte ens var halv sju.
Men till slut somnade hon i sin egen säng (men vaknade i vår av någon konstig anledning vilket jag inte har någon koll på).
Morgonen började vi med att hela familjen myste i vår säng, vissa mer vakna än andra...
Barnen lekte med sina nya legon som jag inte kunnat motstå att köpa till dem igår.
De tycker om att öppna paket och då de ju fyller år så nära julen så blir det ju inte paket så ofta under året, så ibland måste jag ju skämma bort dem utan anledning.

 Förmiddagen lekte barnen fint tillsammans och sprang även med M-P till tvättstugan emellanåt.
Under tiden bakade jag en amerikansk äppelpaj, med lite assistans från William och Sanna från och till.

Tanken var att äta den till efterrätt men M-P var tvungen att åka iväg till dansen så vi blev ensamma hemma, och en hel paj får ju inte jag och barnen i oss.
Som tur är så förbarmade sig Fayeza med familj över pajens öde och kom över för lite lek och fika senare på eftermiddagen. Pajen var kanon god!
Hade tänkt ta med barnen till dansen idag men då de visade tecken på att behöva en dag hemma så ändrade jag våra planer. Tur det då de var lite griniga från och till.
Men de verkar tycka om att leka med Hadi i alla fall och Mahdi fick också lite uppmärksamhet av Sanna som sa "bäbis liten hand, Sanna stor hand. bäbis liten, Sanna stor" och så vidare.
Senare då M-P:s kurs var slut så möttes vi i dörren då min kurs strax skulle börja.
Blev inte så mycket dansande för min del då foglossningen sa ifrån, men kul var det det lilla jag hann med.
Hade tänkt blogga ikapp på kvällen men då jag somnade på soffan i väntan på att datorn skulle bli ledig, så insåg jag att en tidig träff med John Blund var att föredra.
Nu är vi ikapp helgens händelser i alla fall.
// Sargit