lördag 5 mars 2011

Busiz i Nyköping

På lördag morgon strax efter frukost gav vi oss iväg mot Nyköping.
Barnen var inte så nöjda med att sitta fastspända i bilen så länge, så vi var tvungna att ta en rast efter ett tag.
Då fick barnen lite mellanmål så att de skulle "överleva" ända fram där vi skulle äta lunch.
Så klart blev första stoppet i Nyköping Max, där vi åt lunch med god aptit.
Men först lite lek i lekhörnan medan pappa beställde mat.
Nu då Sanna fått smak på smält cheddarost så visade hon tydligt vad hon ville ha så fort maten kom.
Det var bara att ge henne en egen lite dip-skål, och detsamma till William.
De dippade som om de inte gjort annat... sen att hamburgaren blev kvar nästintill orörd är en annan sak.
Nu äntligen var det dags för något som vi inte riktigt visste hur barnen skulle reagera på.
Men vi hade inte behövt vara oroliga.
De ÄLSKADE det! Busiz för hela slanten blev det i nästan tre timmar framöver.
Här ett litet axplock av hur barnen (stora som små) härjade runt.
Först utforskade de "lilla hörnan" som var mer anpassat för yngre besökare.
De klättrade orädda upp och åkte kana och sedan upp igen.
Både Sanna och William verkligen njöt av att få åka rutschkana så mycket de ville.
Vi lyckades locka dem därifrån för att testa lite annat också.
Här har ni Sanna i bollhavet.
William i studsmattan, som han njöt och så duktig han har blivit på att hoppa.
"Illiam lamla!" skrattade han glatt varje gång han tappade balansen.
Den stora rutschkanan fick de inte åka själva, där gick min gräns av vad mamma hjärtat klarade av.
Men tror att både Sanna och William hade klarat det galant om de fått försöka.
Istället fick vi klättra efter dem uppför de olika trapporna och följa dem i de olika "rep-rummen" i luften, innan vi tog en härlig färd ner.
Efter en minst åtta gånger så övertalade vi dem att ta sig till småbarns-hörnan igen en stund, så att vi vuxna fick vila lite.
Där fanns en trevlig "gunga" som även jag fick testa med Sanna som sällskap, innan William envisades med att ta över min plats.
Moster Nadja anslöt sig till oss, vilket var tur, för då fick mamma och pappa vila medan barnen lekte med sina mostrar Tina och Nadja.
Undrar vem som njöt mest...
En liten paus hos vaari blev det för William, innan han glatt fortsatte mot nya mål.
Jag hann vila fötterna en bra stund också bredvid min far.
Denna rutschkana hann jag aldrig testa då William vägrade klättra upp, det var faktiskt riktigt jobbigt att ta sig uppför.
Men det hindrade inte Sanna som gärna åkte flera gånger, först med pappa och sedan med moster Nadja.
William i moster Tinas famn tittar på då Sanna åker kana.
Glada barn, glada mostrar.
Vi avslutade det härliga besöket på Busiz med en mellanmålspaus innan färden fortsatte till Nadja.
Kul var det för både stor och liten, men helt klart så har barnen mer energi än vi vuxna.
Tur att vi var flera vuxna som kunde turas om att springa efter barnen...
// Sargit

1 kommentar:

  1. Måste bara tillägga.. William åkte också den uppblåsbara rutschkanan, en gång, med Moster Nadja.
    I övrigt: Busiz måste vi göra om! Riktigt roligt!

    SvaraRadera