Förföljd av olycksfågeln

Imorse blev jag väckt av ett hemskt ljud, ljudet av en liten barnkropp som föll från vår säng och dunsade i golvet följt av ett väldigt högt skrik av rädsla och smärta.
Sanna hade rullat/klättrat över de skyddande kuddarna pappa lagt på andra sidan och fallit ner.
Lite näsblod blödde hon men annars syntes inga skador som tur var, men skulle inte förvåna mig om det dök upp ett och annat blåmärke.
Jag sov inte mycket mer den morgonen, vilket gjorde att jag faktiskt hann duscha och göra mig själv i ordning, plocka fram kläder till barnen samt lite annat innan det var dags att väcka barnen.
Väckte William först av gammal vana, då han är den som oftast somnar först om kvällen.
Vi satt och gosa en stund på soffan, då jag plötsligt känner hur varmt det blir på mitt vänstra lår.
Först kontaterade jag bara att "oj vad varmt det känns då han kissar i blöjan", innan jag inser att blöjan läckt rejält och allt hamnat på mig!
Första gången han kissat på mig faktiskt.
Bara att byta om då jag inte ville gå i kissiga byxor till jobbet.

På eftermiddagen lyckades William då återigen ramla av pallen i köket.
Denna gång utan blodutgjutelse som för någon dag sedan när han blödde från insidan av läppen lite då han fallit från samma ställe.
Annat blod som flytit var igår då Sanna klämde sitt lilla finger då hon skulle stänga en lite burk.
Hon vägrade plåster och som tur var slutade det blöda rätt fort.
Idag var det en liten blodblåsa som syntes på morgonen nedanför det lilla såret.
Och självklart under lite kvällsbus i soffan så lyckades Sanna snubbla över armstödet i soffan och ramla rakt ner mellan blomkrukan och blombordet.
Mellan och mellan, hon är ju större nu än sist det hände, men hon kom inte loss och slog sig rätt illa såg det ut som.
Inga synliga skador syntes dock och hon lugnade ner sig snabbt, så antagligen blev hon mest skrämd.
Och om inte allt detta vore nog så snubblar hon till då hon står och borstar tänderna och får ena foten lite vinklad mellan toastolslocket och "ryggstödet" på toan.

Smågrejer tänker nog många av er då ni läser detta men vi har varit rätt förskonade av skador i detta hushåll, konstigt nog som de klättrar och har sig.
Lite snubblande här och där och några fall genom dessa två år men aldrig så tätt som nu.
Hoppas denna olycksfågel kan flyga vidare till antarktis eller nåt så vi slipper ha den efter oss.

Annars har dagen varit bra för oss alla verkar det som, barnen hade varit glada och, hör och häpna, sovit middag på förskolan!
Vilket gjorde att de återigen hade svårt att sova nu på kvällen.
Nu en kopp thé med min älskade som återvänt från träningen.
// Sargit