Då jag skulle börja med middagen idag så ville William se vad jag gjorde och visade tydligt att jag skulle ha honom i famnen.
Men min rygg klarar inte av det någon längre tid då han ju inte är en liten guldklimp längre utan en stor, så efter en kort stund släppte jag ner honom under höga protester.
Då sa jag till honom att hämta pallen (på finska: palli).
Han tittar konstigt på mig men knatar iväg sen, fast inte mot pallen i vardagsrummet utan in i deras rum.
Där "ropar" han tills pappa kommer dit och hjälper honom.
Ut kommer han glad som en lärka med två bollar, en i varje hand, och sträcker dem mot mig (boll = pallo).
Så go han är vårt lilla troll.
Han tänkte nog att morsan är inte klok som ber mig hämta bollar då jag ju vill se vad som händer på köksbänken.
Det slutade i alla fall med att vi kastade boll en stund och hade väldigt roligt åt det alla fyra.
// Sargit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar