Hur man blir dissad av sina barn.

Idag var jag ledig, då jag ska jobba i helgen.
Kändes lite märkligt att vakna, och det är helt tomt hemma.
Sargit hade nämligen själv tagit hand om morgonbestyren och låtit mig ta sovmorgon. (Tack älskling)
Så jag fick chansen att i lugn och ro äta frukost, ta en dusch och göra mig i ordning, mycket trevligt.
Sedan åkte jag iväg på lite olika ärenden, och kom hem lagom tills det var dags att hämta hem barnen.
När jag kom ner till förskolan var alla barnen precis på väg ut för att leka efter mellanmålet.
När Sanna fick se mig stå nedanför trappan gav hon mig ett leende och skyndade sig ner.
Sedan knuffade hon undan mina händer eftersom jag uppenbarligen stod i hennes väg till sandlådan.
Och detsamma gällde för William, han tittade upp som snabbast på mig och sprang sen vidare med en gåvagn.
Nåja, skönt att de trivs på förskolan iallafall.
Jag fick tillsist släpa dem ifrån sandlådan under högljudda protester.
Väl hemma var de till och från på ganska bra humör, och här har vi småtrollen sittandes på sina favoritplatser lekandes i hibiskuskrukan.
Sargit kom hem precis när vi ätit färdigt och sen var det bara mamma som gällde ända fram till nattningen.

//M-P