söndag 27 juni 2010

Hemfärd

Vi tog det rätt lugnt på morgonen idag.
Medan barnen fick frukost så packade jag ihop det sista i rummet sedan gick vi ut för att barnen skulle få leka av sig medan M-P packade bilen.
Det var tanken iallafall men William vägrade annat än att bli buren ute och inne ville han inte heller vara.Hans "mammighet" fortsatte alltså även idag.
Jag ledsnade ganska fort och bar in honom så att pappa fick ta hand om grinigheten medan jag började med att hämta bilen och bära ut grejer till den.
Under tiden gungade Sanna nöjt med sin farmors hjälp.
Då allt var ilastat, inklusive två protesterande barn (tror de är lite less på bilen) så kramade vi om Ann-Christine, som alltid så går ju tiden alldeles för fort och en vecka känns väldigt kort så hoppas vi ses snart igen.
Mor och son Sundström.Första stoppet blev Högakustenbron.
Barnen hade sovit nästan hela vägen dit, jag med för den delen.
Nyvakna började vi att spana oss omkring en stund innan lunch.
Sedan blev det god (men dyr) lunch på restaurangen, de vet att ta betalt.
Träffade på en gammal bekant från typ tio år tillbaka också.
Vi råkades första gången då jag själv var ungdom och aktiv i Svenska Kyrkans Unga. Vi anlände till Höga kusten nästan samtidigt och jag tittade länge och funderade innan jag till slut strax innan avfärd vågade mig fram för att fråga om det var han.
Han kände igen mig också men vet inte om han kunde placera exakt vart ifrån. Numera jobbar han tydligen som kyrkoherde i Umeå, vilket sammanträffande.
Världen är bra liten ibland.
Efter lunchen fick barnen kika runt lite till för att bli av med spring i benen.
Nästa anhalt var i Sundsvall där vi passade på att tanka och ge barnen mellanmål.
Lite protesterande var det i baksätet under färden men rätt lugnt ändå.
Barnen var på gott humör och åt med god aptit samt gick runt här och där.
Sanna leker "tittut" med mig genom att gå från ena sidan till den andra så att jag får vrida huvudet från axel till axel.
William gillade att titta på bilarna som körde förbi.
Jag blåste lite såpbubblor med lite hjälp av vinden också, vet inte vem som hade mest kul, jag eller barnen?Sen tog jag över ratten och M-P samt barnen somnade rätt så snabbt då vi lämnade Sundsvall.
Då William vaknade fick M-P klättra bak för att underhålla honom en stund.
Till slut tog vi ett middagstopp i Tönnebro då vi insåg att vi inte skulle hinna så mycket längre än så.
Köttbullar med potatismos och lingonsylt gick hem hos både barnen och mig.
Lyckan var stor för barnen då det ingick glass till efterrätt på barnmenyerna.
Vi trodde att det skulle vara de sedvanliga glasspinnarna vi sett på andra ställen men blev förvånade då så inte var fallet.
Men barnen gillade dem även om de fick nog efter att bara ätit knappt halva.
Det fanns ett lekrum med rutschkana och lektält i.
Både Sanna och William kan själva ta sig upp och åka nerför rutschkanan nu, men William har en tendens att vilja bara kliva rakt ut ibland så honom får man vakta lite extra.
Jag tog plats mellan barnen från Tönnebro hem. Både "tittut" och några korta fraser av finska sånger jag kom ihåg försökte jag med för att roa barnen, men William som sovit mindre än Sanna var lite trött och grinig och var inte road.
Efter en bra stund så somnade han till slut.
Sanna höll sig vaken men var väldigt uttråkad.
Själv var jag lite för trött för att orka underhålla så hon fick nöja sig med en bok istället.
Så skönt det var att börja känna igen trakterna vi körde förbi och ännu skönare att köra upp för Valstabacken och veta att snart är vi framme, det var ungefär då som Sanna började bli extremt trött och grinig hon med.
Hemma möttes vi av Bergmans. Barnen var väldigt glada att få träffa dem och ännu gladare åt att vara hemma.
Sanna och William sprang runt och tittade och lekte med lite leksaker och "jagade" Max.
De har nog saknat honom också för de letade efter honom och sa "Ma, Ma, Ma" och då han kom fram så klappade de honom faktiskt väldigt försiktigt.
William var på goshumör igen och denna gång tillät Sanna honom att krama henne, i vanliga fall brukar hon skrika så fort William försöker "gosa", de var nog båda väldigt trötta båda två.
De somnade rätt snabbt igen efter att Bergmans åkt hem, då de fått välling och pappa läst saga för dem.
Själv satt jag och fixade in räkningarna som samlats på hög.
Nu lite kvällsfika, M-p lyckades hitta lite finncrisp i skåpet och har fixat thé, men imorgon efter jobbet måste vi iväg och handla då det är väldigt tomt i skåpen.
Tusen tack till Thomas, Lina, Elin, Emma, pappa, Helena och Tina som hjälpts åt att se efter Max under tiden vi varit bortresta!
// Sargit

2 kommentarer:

  1. Tack så mycket för besöket och välkommen åter.Det har varit härligt att få träffa mina yngsta barnbarn och er naturligtvis.

    SvaraRadera
  2. Vad kul att ni dokumenterat er resa så gediget, det känns nästan som att jag varit med själv ;-).
    Det verkar som att det gått bra för det mesta, och ni ser ju ut att ha haft det kul, men jag antar att det är skönt att vara hemma igen.
    Trevlig sommar på er!

    SvaraRadera