En förmiddag i solen

Imorse klev jag upp före åtta då William vaknade.
Han och jag hade det sedan mysigt en stund innan klockan närmade sig frukost och det var dags att väcka Sanna, men hon vaknade av sig själv precis då.
Pappa fick sova över frukosten och påklädning av barnen.
Det behövde han nog.
Men då barnen ätit klart så anslöt han sig till oss för att själv äta frukost.
Vi beslöt oss för att ta frukost-thét ute i solen.
Barnen hade hur roligt som helst då de sprang ute på altanen.
Här visar William upp sin mage och klappar på den med båda händerna, han är väl mätt efter frukosten antar jag.
Sanna vet också vart magen är.
Sanna kan förresten numera peka ut vart naveln, näsan, öronen, munnen och ögonen är om jag frågar henne om det på finska.
William kan peka ut naveln och sin näsa samt min näsa. Så här såg det ut större delen av tiden då vi var ute på altanen.

Efter frukosten så vek jag färdigt all tvätt (äntligen) nu ska jag bara försöka klura ut hur alla kläderna ska få plats i skåpen, då vi nu har tagit fram 86-storlekarna.
Sen gav vi oss iväg ut på baksidan hela familjen.
William visade vägen. FRIHET!

Efter rutschkanan styrdes stegen mot gungorna.
Där hittade Sanna en grön boll.

Alla utom pappa gungade idag.

William "spelar" på sina läppar.

Det var några män som höll på att lägga om stenplattorna på baksidan.
En av dem gick fram och tillbaka för att hämta sand från sandlådan för att fylla ut under stenarna.
Svettigt jobb.
Barnen var nyfikna och tittade länge på då han jobbade.

Vi har en jättefin bakgård med skogen nära tillgänglig och helt enkelt fin natur.
Välskött är det också, men det kan inte jag ta åt mig äran för.
Bra underlag för barnen att träna att gå på.
Över stockar och grenar, på sand och gräs och som här på en klippa.

Tiden går fort då man har roligt.
Magen började kurra så vi gick hem igen.
Inget populärt val enligt William...

// Sargit