Ute på vift

Efter mellanmålet började barnen visa tecken på att längta ut.Så det var bara att bylta på dem galonisar för första gången och en del andra plagg också.
Det tar en stund att klä på två små som dessutom mycket hellre vill leka med mammas skor än bli påklädd.
Men till slut kom vi iväg.
Jag öppnade bara vår dörr och barnen visste först inte om det verkligen var sant att de fick gå ut i trapphuset, hittills har de smitit ut då vi varit ouppmärksamma.
Men då de insåg att det var okej att gå ut så var de väldigt snabba iväg, ville väl passa på ifall mamma skulle ändra sig.
Idag är första gången som jag ensam gett mig ut med barnen utan vagnen och utan att bära något barn.
Här ser ni William ta sina första steg ut i friheten. Sanna kom strax därefter.

Med blickarna mot nya mål.

Det roliga var att jag lät dem fritt gå dit de ville, utom mot parkeringen då, och de höll sig nära varandra hela tiden.
Här slappar William och håller koll på Sanna som sitter och spanar runt.

Det blåste ganska kallt idag så jag, som glömt ta på mig mössa och vantar, frös mest hela tiden vi var ute.
Till slut fick jag nog och sa åt barnen att nu går vi in.

Det tog en bra stund att ta sig hem igen, men det roliga är att de vet var vi bor.
De gick/kröp åt rätt håll och stannade vid rätt dörr också.
Sen valde de då att inte gå in då jag öppnade dörren, utan stängde igen vår dörr och fortsatte korridoren fram.
De fick roa sig ett litet tag till innan jag lyckades övertala dem att gå in.
Men jag behövde inte bära någon av dem under hela vårt äventyr!

Senare vid kvällsgröten var William på gott humör och roade sig på egen hand, han hade inte tid med tandborstningen förens senare.

William somnade återigen innan sagan var slut.
Sanna däremot ville inte somna, som vanligt.
Hon somnade först då jag tog henne bredvid mig i vår säng, efter att först ha kämpat i en och en halv timma i deras rum.
Då kom M-P hem från Örebro, med sig hade han min pappa och Helena som fick äta restrerande av plättarna jag stekt idag till middag till mig, till efterätt för barnen (barnen slukade sina med hull och hår).
Nu lite mys i soffan innan sängen kallar, är fortfarande trött men förkylningen verkar börja släppa i alla fall.

// Sargit